Lite mer bilder på våra nytillskott från igår. Det är alltså en tacka som har fått två lamm. Trodde vi skulle få fler idag, då vi tyckte att en av de andra betedde sig märkligt igår, men än så länge har inget nytt hänt i alla fall! Däremot har baggen blivit modig, och börjat stångas… Han har gett sig på mig två gånger idag. Inte så det gör ont, men ändå. Hur uppfostrar man en bagge? Som en häst? Det känns som om jag skulle behöva stångas tillbaka!
Fan, det ante mig att det skulle bli såhär. Jag som vill göra allt perfekt, vara förberedd och göra allt rätt! Gotlandsfår ska ju tydligen ha årstidsbunden brunst, dvs brunsta på hösten och lamma på våren. Vi trodde vi skulle få lamm i mars/april, men idag hittade jag två små lamm när jag skulle gå på lunch. Tackan har alltså blivit betäckt mycket tidigare än vi trodde (vi tror inte våra får är renrasiga, så det är inte omöjligt). Men då kan man ju misstänka att det kommer komma ett gäng till snart.
Tanken var att klippa dem innan, och börja fodra upp dem. Nu verkar i och för sig lammen må bra, båda har diat och tackan ser glad ut, så det är kanske inget stort problem. Men ändå… Tur att det är en mild vinter. Det måste ha gått snabbt för henne. Nu tittade jag inte så noga på dem när jag gick till stallet vid 10.30, men inget såg misstänkt ut då. 12.00 hittade jag sötnosarna! Jag lovar att ni kommer få mer bilder på söta lamm framöver…
Alltså, man smälter ju! <3
Man brukar säga att de första fem åren som egenföretagare är ”hundåren”. Jag är nog beredd att hålla med – so far. Nu är jag inne på mitt sjätte år och det känns faktiskt lättare, alltihopa.
Dels har jag en stabil kundkrets (som ändå gick relativt fort att bygga upp, måste jag säga), och omsättningen har ökat. Det känns som om det kommer in pengar i ett stadigt flöde. Jag har inte heller någon jättetydlig lågsäsong egentligen (skulle vara sommaren kanske). Det första året räknade jag mina pengar varje dag, och kollade att jag fick in så mycket som det var tänkt hela tiden. Nu känner jag mig rätt lugn vad gäller ekonomin, och jag har ofta bokningar långt fram och det känns ju tryggt såklart!
Jag känner mig också lugnare när det gäller hästarna. Det var skit-tufft i början. Jag hade väl egentligen en häst för lite, så om någon blev halt var det alltid på håret. Jag har (även utan Cicooria) bättre marginaler nu. (Men jag behöver absolut ersätta henne så snart det går!). Det var jobbigt med ridningen också, jag skaffade ju många nya hästar på en gång som jag skulle lära känna, och forma samtidigt. Det var ju inte helt lätt. Nu känner jag dem bra, vet hur de funkar och vad jag ska tänka på med varje häst.
Jag har en bra anläggning! Jag har hyrt in mig på två olika ställen, på gott och ont. (Så förutom att bygga upp en verksamhet har vi hunnit flytta två gånger också.) Nu känns det så sjukt skönt att bestämma allt själv, det är mina regler och jag behöver inte fråga någon annan (utom Torbjörn kanske). Jag behöver inte vara rädd att bli uppsagd eller få andra villkor. Vilken frihet!
Jag känner mig mycket mer trygg i min roll. I början hade jag mer prestationsångest och kände att jag måste bevisa saker hela tiden. Nu tycker jag att jag har gjort det. Det betyder inte att jag är perfekt, men jag har mer utrymme och tolerans för om jag skulle göra något ”fel”. Och jag känner inte att alla måste gilla mig. Jag kan omöjligt passa för alla kunder, och om det inte klickar så är det inte hela världen. Det går inte att göra alla nöjda! Huvudsaken är att merparten är nöjd.
Faktum är att jag känner mig mycket lugnare nu. Lite kanske också beror på att livet på gården faktiskt ligger lite på is (haha) just nu. Man kan inte fixa med så mycket saker utomhus t.ex. Men hur som helst, jag känner att jag har börjat bli sugen på att göra lite annat igen, som att träna (?!), laga bättre mat.. Typ ta hand om mig bättre. Vet inte hur länge den känslan håller i sig, men den har varit borttappad ett bra tag. De här åren har varit jätteroliga, men också, som sagt, hundår. Det känns som om jag har varit i en bubbla och knappt hunnit tänka. Det har hänt så mycket, och gått så fort! Hoppas att vi fortsätter utvecklas, men skönt att kanske hinna andas lite emellanåt också.
(Påminn mig gärna om det här inlägget i maj – då kommer jag vara skitstressad igen. Har insett att livet på en gård tar mer fart då, även om man inte är bonde, och samtidigt drar alla tävlingar igång också! Så bäst att slappa så mycket som möjligt nu när det går.)
Nu har jag funderat igenom mina mål med ridningen för det här året.
Anea gick förra året MsvA på ca 62%. Jag tycker att jag borde klara 65% i MsvA eller St Georg det här året. Det finns enkla saker som jag kan plocka mer poäng på, inte bara att förbättra piruetter osv, utan höja betyget på t.ex. uppridningen på medellinjen och skolorna.
Saker att förbättra:
* Uppridningarna. Får ofta 6, men om jag har bättre galopp och tränar mer på halterna ska man ju kunna få 7 eller 8 här. Jag ska inte skylla ifrån mig, men mycket fokus har varit på alla nya krumelurer som ska läras in. Nu måste jag förbättra de saker vi redan kan, så jag inte slarvar bort poäng för att jag ”glömmer” att öva på det.
* I skolorna ska hon vara mer eftergiven och hålla en spänstigare trav. Vi tappar ofta lite här för att jag inte riktigt har kunnat rida ordentligt framåt på tävling. Det måste bli bättre!
* Bytena är mycket bättre (har ju varit vårt största problem), men de behöver bli mer igenom och lite större nu.
* Piruetterna ska givetvis bli bättre, starkare och inte med slarviga missar. Jag måste kunna planera och placera dem bättre. Hon ska vänta och inte förekomma mig.
* Alla övergångar ska vara mjukare!
* I MsvA finna ett moment med galopp – ryggning – galopp, som jag måste erkänna att jag inte tränat tillräckligt på. Så i år får jag inte glömma att lägga in det i vardagsträningen. Det är lite sent påkommet veckan före tävling.
Jag ska också försöka hitt en bra lösning på bett-frågan. Kanske träna hemma på pelham / bett och träna borta / tävla på kandar? Kandaret fungerar av någon anledning bättre när jag inte är på hemma-plan.
I höst vore det roligt att kunna ta sig igenom Int1, men kanske på en programträning bara. Vi får väl se hur hon känns då! Jag vill också fortsätta lära henne så mycket som möjligt, gå vidare med byten i vartannat (och varje??) och försöka trampa lite. Det är inte säkert att hon kan lära sig det, men det är ändå bra träning för oss båda.
Trodde aldrig jag skulle sätta sådana här mål med den hästen, men det känns faktiskt inte helt omöjligt. Lite svårt att tids-sätta dem bara, det får väl ta längre tid om det behövs!
Årets teori-vecka blir vecka 9.
Måndag 23/2 kl 19.00-20.00
Torsdag 26/2 kl 19.00-20.00
Ni anmäler er till en av dagarna (behöver ej vara ordinarie rid-dag).
Temat denna gång är säkerhet kring hästarna och i stallet.
Idag har jag haft en, i mitt tycke, ledig dag. Förmiddagen ägnade jag åt lite pyssel hemma, och sedan hade jag visserligen mockning, insläpp och ridning på schemat, men utan den vanliga stressen. Jag hann ta hand om Anea ordentligt och var ute och red i snön en dryg timme. Nu var det lagom djupt att galoppera i – bra styrketräning men inte jättetungt. Min häst har en jäkla kondis / styrka, hon blir knappt berörd utan skulle kunna galoppera hur länge som helst. Avslutade med täta skritt / trav-övergångar som gav lite passage-känsla i snön. Hoppas snön blir kvar ett tag, det är fantastiskt bra att rida på! Tänk på att lägga in skritt-pauser bara om ni ger er ut, det bir ju en helt annan belastning på musklerna än när man harvar runt i ridhuset…
Så, en skön stall-söndag helt enkelt. Ungefär så jag föreställer mig att det är för er andra att vara i stallet, dvs avkopplande! Inte så att stallet gör mig superstressad alla andra dagar, men nackdelen med att jobba med det är givetvis att en del av ”charmen” med att vara i stallet kanske försvinner lite med åren – eller i alla fall att fokus flyttas på något vis. Man blir liksom mer rationell och effektiv när man är där, och tar sig inte tiden till långa rykt-stunder och dylikt så ofta.
En kort artikel från Hippson, som handlar om en av de veterinärer jag anlitar.
Som han säger i artikeln jobbar han mer med ”friskvård” än med sjukvård – och jag tycker det är jättebra att kunna ta hit honom för att göra en check på hästarna om det inte verkar vara något mer allvarligt.
Däremot mer akuta skador, eller om jag misstänker att jag skulle behöva röntga t.ex. så brukar jag åka till klinik. Vi har det ju oerhört lyxigt här faktiskt, det finns fem kliniker inom en timmes körning härifrån. Ultuna har öppet dygnet runt, och jag tror att Mälarkliniken också har det numera.
Jag vill återigen lyfta fram att det är bättre att jobba förebyggande, och att försöka planera in en koll inför t.ex. en viloperiod, så att man kan hitta eventuella problem innan de blir större!
Varierad träning, inne / ute, är också en del i friskvårdsarbetet! Tyvärr svårt med lektionshästar, men jag gör mitt bästa. De flesta rids ut ca en dag i veckan (ibland mer), och vilar en dag i veckan, för att återhämta sig.
Med Anea försöker jag att inte rida dressyr mer än 2-3 dagar i rad, men det har varit lite svårt här en period när det var så halt ute. Varierar annars med arbete från marken. Kommande vecka har jag planerat såhär:
Måndag – joggpass inne
Tisdag – dressyr, dvs lite mer rörelser / krav
Onsdag – uteritt i alla gångarter
Torsdag – joggpass
Fredag – skritta ut
Lördag – träning för Nina
Söndag – träning för Nina
Sedan får vi se om planen håller, det beror väl lite på dagsform, väder och vind, så någon justering kanske behövs göras. Den här veckan blir det ingen vilodag, eftersom det är träning både lör och sön. Att skritta ut eller longera räknar jag lite som vilodag, så hon skrittar på fredagen innan träningen, annars är jag rädd att hon blir för stel. Hästar är olika, och i hennes fall är egentligen vilodagarna mer för min skull, än för hennes. I alla fall vintertid. På sommaren när det är varmt och hon sover ute / rör på sig mer, så är en vilodag inte så farligt.
Lektionshästarna kanske inte behöver vilodagar så mycket för att återhämta sig fysiskt, men däremot tror jag att de behöver det mentalt. De rids ju ofta 1-2 pass per dag och av olika ryttare, och jag tror det är skönt för dem att slippa oss vissa dagar… 😉 Naturligtvis behöver de också vila kroppen ibland, släppa på lite spänningar och så. Det jag menar är att de inte tränar muskelarbete på samma sätt som kanske en tävlingshäst gör. Däremot ”mängd-tränar” de ju mer, och givetvis sliter det också så att man kan behöva en paus. Men jag tror ni förstår skillnaden här.
Unghästar kan behöva fler och längre viloperioder, för att smälta intryck, hinna mogna lite, eller ibland när de är i en växtperiod. Här gäller det att vara lyhörd, så att man får en häst som är positivt inställd på jobb även i framtiden!
Igår hade jag drop-in och en privatlektion. En av mina inackorderingar red på Calle, och han var superfin! Det är nyttigt att rida olika hästar så man inte bara kör in sig på en och samma! Roligt att ni utnyttjar den möjligheten även fast ni har egna hästar!
Själv red jag tre hästar, en inackordering, Nogge och Anea. Anea var fin igår, men det var ingen räkmacka att ta sig dit vill jag lova. Var helt slut efteråt, fast på ett bra sätt. Jag försöker verkligen jobba med att renodla mina hjälper på henne, och igår var jag övertydlig med att gasa bakifrån och lätta på handen tills hon kom igång på rätt sätt. Det svåra med henne är att jag inte alltid får den reaktion jag har tänkt mig, och att det skiljer så mycket från dag till dag. Ibland när jag ber henne ta i så lägger hon sig bara i handen, eller spänner sig i ryggen. Igår fick jag dock den önskvärda reaktionen, dvs att hon tog i bakifrån. I början blev hon hög i formen, men jag struntade i huvudet och till slut kunde jag ”koppla ihop” hjälperna igen. Jag vill verkligen inte bli överkontrollerande när jag rider, men med en häst som lätt blir spänd och som har dålig egen balans är det oerhört svårt att inte hjälpa henne hela tiden…
I dag har jag bara longerat henne, och det positiva var att hon tog i bättre bakifrån / såg rakare ut även på linan idag.
Annars har jag haft en hopplektion idag, samt ett dagläger. Roligt att komma igång med lite hoppning igen som variation!
Imorgon blir det en lektionsfri dag, bara stalljobb och förhoppningsvis en uteritt i snön. Hoppas vädret är ok imorgon, vore trevligt att utnyttja snön lite. Nu borde underlaget vara bra ute när det har snöat lite mer.
Hoppas ni har en bra helg allihopa!
Nu är det verkligen vinter (i Stockholms-mått mätt), det hade ju kommit ännu mer snö i natt! Igår körde en av mina elever av vägen (ingen fara med henne, dock), och idag kom bussen inte upp för backen vid våra hagar (han hade blivit tvungen att stanna för en bil, det var nog därför). I alla fall vågade han sig inte på ett nytt försök utan backade tillbaka, men ni som har varit här vet ju att man får backa väääldigt långt innan man kan vända. Det slutade med att han körde runt vårt stall istället. Jag blev hyfsat förvånad när jag såg en buss passera stalldörren…
Hur som helst, ska ni hit så kör försiktigt. Jag har inte själv märkt av några problem, men jag har ju dubbar på däcken och har fattat nu att alla inte har det. Det är ju avkörningar hela tiden den här vintern!
Det är inte så roligt att skriva det här, men idag har Cicooria lämnat oss. Jag har haft henne på foder i 2½ år, men sa upp henne för ett tag sedan pga inken som hon har haft i mungipan, och som har gjort att vi inte har kunnat rida. (Vi provade att operera bort den i höstas men den kom tillbaka). Tyvärr är det så att inkar lätt kommer igen, och den här satt ju på ett av de sämsta ställena. Ägarna beslutade i samråd med veterinär att låta henne somna in idag. Det är otroligt tråkigt och ledsamt, men tyvärr så är det beslut man måste ta ibland. Vi har ju trots allt hästarna till att rida på.
Jag är i alla fall glad för den tiden vi hade tillsammans. Det var en väldigt speciell häst med egen vilja, men fick man henne på sin sida så var hon också väldigt rolig och med massa energi. Jag låter bilderna nedan tala för sig själv. En jättefin häst, som dock hade sina små idéer… (se sista bilden, det är liksom Cicooria i ett nötskal. Bilden är från framridningen till en tävling där hon sedan gick in och fick 67%). Det är Cicoorias medryttare Maria som rider på alla bilderna, hon gjorde ett kanonjobb med den här hästen.
Tack, lilla gumman, för den här tiden! <3
