Lösgörande övningar – skänkelvikning

Nu blir det fokus på lösgörande övningar under några veckor, som steg 2 på utbildningsskalan. En ”självklar” lösgörande övning är skänkelvikning. Det går att rida skänkelvikning både på diagonaler, och på långsidan – med framdelen innanför spåret, eller med framdelen kvar på spåret.

I en skänkelvikning ska hästen vara rak i kroppen, ställd från rörelseriktningen, och den korsar både fram- och bakbenen. Många ryttare är så fokuserade på att flytta bakdelen att de missar att frambenen ska korsas, och så går bakdelen före i värsta fall, vilket både är felaktigt men också gör att du får sämre bjudning.

Om du rider på en diagonal ska hästens kropp i princip vara parallell mot långsidan du rider mot. Hästens panna ska vara riktad rakt fram mot kortsidan. Det yttre benparet ska röra sig mer framåt än åt sidan – därför är det viktigt med ytterhjälperna! Om man tappar bort sig i skänkelvikningen är det ofta bra att lägga in ett ”trappsteg” där man rider rakt fram en liten bit för att få tag på yttersidan, samt hitta nya framåtbjudning.

Hjälpgivning:
– Vikten mitt över hästen, men lite mer tryck på inner sittben.
– Inner skänkel sidförande, i normalläge, eller en aning längre bak. (De flesta flyttar innerskänkeln alldeles för långt bak!)
– Ytter skänkel är mothållande samt framåtdrivande.
– Inner tygel ställer i nacken.
– Ytter tygel är reglerande så hästen inte förböjer halsen. Hästens huvud ska alltid vara mitt emellan frambenen.

Tänk på att det är skänkeln som ska flytta hästen – inte tyglarna! Känn efter att hästen flyttar hela kroppen och inte ”bara benen”!

Lycka till!

Bilden visar texten i TR och beskrivningen av skänkelvikning ur tävlingsperspektiv.

Jag försöker skriva vecka för vecka vad vi jobbar med – men ibland kommer inläggen i efterhand och i så fall får ni se det som repetition och uppföljning. Ibland vill jag också kunna ha genomgång utan att ni har tjuvläst innan. 😉
Vissa övningar kommer vi jobba med under flera veckor.

Helgkurs

Kämpar på med flerdagarskurser trots handikapp. Den här helgen var det två långväga gäster här från Norrland, plus två ”gamla bekanta”, varav en med egen häst.

Jag har fått hjälp av Torbjörns mamma att fixa maten, och min mamma har städat och bäddat. Då löser det sig ändå och jag behöver bara hålla lektionerna.

Det är lite svajigt med orken, vissa dagar känner jag mig nästan normal, men dagen efter är jag desto tröttare. Känns konstigt att man ska bli så trött i huvudet av ett brutet ben, men energin verkar inte räcka till både kropp och knopp.

Helgen gick i alla fall bra! Mina hästar är stjärnor!

Mysig höstmiddag efter två dressyrpass.

Utbildningsskalan – steg 2

Steg 2 på utbildningsskalan är lösgjordhet. Detta är något vi arbetar med varje ridpass, och grundläggande för att gå vidare med hästens utbildning.

Enkelt förklarat så är en lösgjord häst avspänd. Hästen ska vara lösgjord både psykiskt och fysiskt. En häst som t.ex. är rädd eller osäker på ryttarens signaler kommer att spänna sig mentalt och blir då inte heller lösgjord i kroppen. Om hästen inte är lösgjord kommer inte kommunikationen mellan häst och ryttare att fungera tillräckligt bra.

Tecken på att hästen är lösgjord:
– Avspänt uttryck, man kan se på blicken och även på hästens öron om den är lugn och fokuserad på ryttaren.
– God ryggverksamhet, hästen ska röra sig genom hela kroppen och släppa igenom rörelsen.
– Hästen söker sig framåt / nedåt.
– Acceptans av bettet, stängd mun, inget motstånd mot handen.
– Avspänd och lätt buren svans (en piskande svans tyder på spänning).
– Frustningar.

Exempel på lösgörande övningar:
– Stora volter / böjda spår.
– Serpentinbågar / åttvolter.
– Skänkelvikning.
– Framdelsvändning.
– Tempoväxlingar.
– Trav – galoppövergångar.
– Bomarbete.

Kommande veckor kommer vi fokusera på lösgörande övningar, men jag vill poängtera att alla ridpass ska fokusera på lösgjordheten innan man går vidare med svårare övningar.

Ridning ute – gärna i lite lättare sits – kan också vara lösgörande.

Sökes: ny häst till verksamheten

Jag letar efter en lämplig häst till verksamheten. Gärna lite större, helst 170 cm och uppåt. Max 15 år gammal (kan vara flexibel med det om det är rätt häst och rimligt pris). Hästen ska vara väl grundriden, men behöver inte vara jätte-avancerad. Det jag behöver är en som är snäll och har ett eget självförtroende. Ingen hoppning, endast dressyr, markarbete och uteritter. (Alltså – hopphästar som har börjat vägra på hinder går fin-fint…). Bör vara frisk såklart, men vissa röntgenfynd etc kan vara ok, beroende på vad det är.

Jag erbjuder ett bra hem med kompisar, stor box, mycket utevistelse. Jag har lektionsverksamhet för duktiga ryttare (ej nybörjare). Max 6 pass per vecka, och jag rider även hästarna själv. Har massor av referenser om det skulle behövas.

www.ryttarutbildning.se

Dela gärna inlägget!

Brutet ben, vecka tre

Ni är säkert inte intresserade, men ni får en rapport ändå. Mest för att jag gillar att räkna ner! Första nedräkningen är tills gipset ska bort. Det datumet är satt 7 oktober. Dagarna går ju rätt fort trots allt, så snart är vi väl där?

Förra onsdagen togs stygnen bort, och benet röntgades igen. Det var tuffaste dagen hittills. Jag var jättenervös över att det skulle vara något fel. Gipset har skavt och tryckt och foten somnar ibland och det pirrar i benet – om man inte vet vad man ska vänta sig är det lätt att tro att det är farligt (även om min logiska hjärna fattar att det är pga dålig cirkulation mellan varven). Dock måste jag tillägga att det egentligen inte har gjort särskilt ont inuti benet, utan det är gipset som trycker och stör!

Natten innan sov jag jättedåligt och var svintrött pga det, vilket också gjorde mig stressad. Grät på morgonen och tänkte att det var kört, antagligen skulle benet behöva amputeras nu… Taxin som jag hade beställt var sen, på den nivån att Torbjörn fick köra mig till Lindholmen för att möta upp taxin där! Inte okej alls. Jag har rätt till sjuktaxi nu och hade beställt dagen innan, med tidsmarginal, och ändå blev det så. Man vill ju inte komma för sent till sjukhuset…

Väl framme så gick allt bra, trots allt. Ingen amputation var aktuell. 😉 Stygnen såg fina ut och jag fick ett nytt gips. Eftersom jag fick välja färg tänkte jag att jag i alla fall kunde ta en rolig färg – se bild. Röntgen var också bra! Om allt sitter som det ska efter två veckor ska det tydligen ha hunnit börja bli ”segt” redan, och värsta faran är över. Så himla skönt!

Jag har fortfarande varit trött och samtidigt sovit dåligt på natten, men jag ska försöka vända dygnet mer rätt nu och har börjat ställa klockan. I fredags natt låg jag vaken från klockan ett och kunde inte somna om! Inte så kul inför att döma en tävling. Lördag – söndag sov jag dock hela natten, utan avbrott. Äntligen. Har helt slutat med smärtstillande också, det behövs inte. I början vågade jag inte vara utan, men jag har inte tagit några mängder precis. Däremot äter jag kanske lite väl mycket choklad… Det är säkert också bra för läkningen! 🙂

Helgen

I helgen har jag varit på tävling, dock ej som ryttare. 😉

Igår dömde jag dressyr på Täby Ridklubb. Det var två små klasser så det var ett ”lätt” jobb. Jag hade inte bokat det om det var 40 starter, det hade inte gått. Nu var det en LA3 och en MsvB (min första!), och det var delvis därför det var viktigt för mig att döma den, så jag inte skulle komma av mig. Eftersom allt har varit inställt i vår så känns det viktigt att ”hålla igång”. Jag tycker att det gick bra och att jag hann med bättre i programmet än jag trodde, så jag är nöjd.

Idag åkte vi med Qurre till Djursholm. Min plan var att ta ett andra kval (jag startade honom en gång förra året), men det blev ju svårt nu. Linnéa fick hoppa in på min plats istället. Hon har bara hunnit rida honom ungefär sex gånger, och lyckades rida ihop 63,33% och ett MsvB-kval. Vi hoppas att hon hinner en till start i höst med honom. Qurre skötte sig exemplariskt, och Linnéa red prydligt och med en bra plan! Även om jag såklart vill tävla själv, så är det kul att coacha också. 🙂

Cesar

Några fina bilder på Cesar från augusti. Den här hästen blir min största utmaning att endast hålla igång avsuttet, då han kräver en del del av sin ryttare. Min plan just nu är ett fåtal ryttare så att det blir hyfsat konsekvent. De här två veckorna har han sett fin ut, och det verkar också fungera bättre när eleverna inte har sporrar. Han kan bli lite överkänslig annars. Så nu testar vi utan sporrar och endast med ett spö. Mitt egna mål: stadigare kontakt och längre steg och att han blir fortsatt rakare. Han kändes som att han var bra på gång här i början av hösten, så målet under tiden som jag själv inte kan rida är att han håller sig inom en rimlig komfortzon, men helst inte börjar gå bakåt.
Cesar är välutbildad i grunden och duktig på ”krumelurer”, men har varit med om en skada och därför behöver han mycket grundarbete för att stärka sig.


Utbildningsskalan – steg 1

Första steget på utbildningsskalan är takt. Vi har fokuserat på takt och tempo de första gångerna under terminen. Takten är väldigt viktig, och en av de viktigaste punkterna man tittar på som domare. A och O är att takten är ren.

Inom ramen för hästens takt vill vi även kunna växla tempo.

En liten repetition kring takt och tempo:
Takt = antal steg per minut
Tempo = antal meter per minut

När vi rider så vill vi kunna ändra tempo utan att ändra takten. Dvs om du gör en ökning ska inte takten bli snabbare, och när du samlar hästen ska det inte gå långsammare. 
Det är viktigt att du som ryttare blir medveten om hästens takt. Jag tror att många missar det momentet, men det är något jag tänker på precis hela tiden när jag rider! Du behöver också bli medveten om olika hästars optimala takt. Vissa hästar vill ”springa fort” och behöver vänta på ryttaren, medan de hästar som är långsamma i steget behöver bli lite kvickare – men utan att man jagar på hästen för det. Takten och steglängden hänger oftast ihop – den snabba hästen tar lite kortare steg och tvärtom.

Öva på att känna in takten i de olika gångarterna så att du kan anpassa din sits till hästens rytm. Öva på att ändra tempo / steglängd med bibehållen takt, men prova gärna också att med flit öka och minska takten så att det kanske till och med blir en ”dålig” takt för hästen – bara för att öva dig i att känna skillnaden. Du kan ändra takten med din kropp – t.ex. rida lätt snabbare / långsammare, men även när du sitter ner kan du tänka på samma sätt. Du kan också prova att ändra lite på hur du använder skänkeln. En kvick skänkel ger impulsen att öka steg-frekvensen, medan en lugnare och stadigare skänkel signalerar längre steg. Jag använder alltså skänkeln på olika sätt om jag vill rida en ökning eller samla hästen!

Takten i de olika gångarterna är:
Skritt – fyrtakt
Trav – tvåtakt
Galopp – tretakt

Jag kommer att skriva ett inlägg om varje gångart och de olika tempona inom gångarterna. Tempoväxlingar är bra för att träna hästens styrka och elasticitet, samt gör hästen lydigare.






Utbildningsskalan

Jag har, som jag tidigare har nämnt, tänkt fokusera på utbildningsskalan som grund för den här terminen. Den här röda tråden finns alltid med, men jag vill trycka lite extra på de olika stegen, samt förtydliga dessa.

Kortfattat kan man säga att utbildningsskalan är olika steg som bygger på varandra och som man följer när man utbildar hästen. Den ligger också till grund för hur man lägger upp ett ridpass.

Alla ridpass leder inte till alla steg. Ofta jobbar man med de tre första stegen och det kanske är där man blir kvar om man själv inte är väldigt rutinerad, eller om hästen är i ett tidigt skede i sin utbildning.
Viktigt är också att våga backa under ett ridpass. Om inte samlingen fungerar t.ex. kan det vara för att hästen inte är lösgjord och då får man hoppa tillbaka några steg!

(Bild lånad från Chevaldressyr)

Jag kommer att göra enskilda inlägg om de olika stegen. Som ni ser på bilden hänger de ihop och man delar upp dem i olika faser, som bygger på varandra.
Jag återkommer även till de olika faserna längre fram.

Imorgon kommer ett inlägg om hästens takt.