Den här stackars bloggen har sannerligen tappat fart sista tiden, men tiden räcker inte riktigt till! Jag har lagt mer krut på Instagram (som går snabbare – och som vi alla vet ska ju allt gå snabbt nuförtiden!), och dessutom är jag osäker på om någon enda människa ens läser bloggar numera? (Om du läser detta – ge mig gärna ett livstecken så kanske jag får ny motivation?!)
Men som sagt, det är ju det här med TID som är den största utmaningen för oss alla. Det konstiga är att jag tycker att jag får mindre tid för varje år som går! Jag vet inte om det är positivt som i att jag har mycket att göra som egenföretagare, eller om det är negativt som i att jag fortfarande jobbar alldeles för mycket efter 14 år som egen?
Mycket att göra har jag i alla fall, helt klart. Jag har haft mycket bokat hela hösten, och jag upplever att det är bra ”tryck” på ridningen, trots lågkonjunktur, tack och lov! Det brukar dock bli en lite lugnare period under januari / februari, och då gäller det att inte bli stressad, utan försöka njuta av det – men det är alltid en fin balans – jag blir stressad av för mycket jobb, och jag blir stressad av för lite jobb – förmodligen alla egenföretagares dilemma. Tack och lov har jag en ganska jämn försäljning över året, men stressen finns ändå alltid där på lur. Det här året ser faktiskt ut att sätta försäljningsrekord, men jag tar aldrig något för givet!
Jag har också haft mer ridning på schemat än tidigare, vilket är jättekul, men kräver en del planering, och tar såklart också tid.
Soya är min nummer ett, en fantastisk häst som är rolig att rida i princip jämt. Så pass rolig att man blir glad bara av att trava och rida lätt på henne. 🙂 Nu gör vi ju lite mer än så, och målet är att snäppa upp ytterligare nästa år. Vi avslutade året med en andra plats i MsvA i Hallstahammar, där vi faktiskt också startade året som 2:a (fast i MsvB5). Vi har gjort 8 starter med fyra vinster eller andra placeringar samt debut i St Georges. Jag tävlar ganska sparsamt men tycker ändå att hon har utvecklats fort. Jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta på samma sätt nästa år.
Bonnie som är 4 år ägs ihop med Marianne Granlind. Bonnie har vuxit en del i år och inte riktigt varit redo för ”ordentlig” ridning, utan fick ta det ganska lugnt under sommaren. Nu är hon på G igen och är väldigt ridbar och känns lovande för framtiden, men vi skyndar långsamt och det får ta den tid som krävs.
Jag har också möjlighet att träna (och framöver, tävla) Coldplay, som ägs av Marianne Granlind. Det är en välutbildad häst som jag själv kan få lära mig mer av – inget jag är bortskämd med ska jag säga – så det är väldigt lyxigt just nu! Jag har aldrig haft så många bra hästar att rida samtidigt.
Dessutom har jag några inackorderingar vars hästar jag rider ibland, samt lektionshästarna givetvis. De rids regelbundet, och är för tillfället fler än vanligt, så jag är inte sysslolös.
Haken i hela historien är att jag tyvärr har varit väldigt förkyld under hösten, vilket nästan aldrig händer. Tyvärr på den nivån att jag har fått ställa in flera lektioner, och även en hel kurs. Självklart går sådant oftast att lösa / boka om, men det känns aldrig roligt. Dessutom är det tufft att ha ett fysiskt jobb när kroppen säger ifrån. Men inget ont som inte har något gott med sig – idag på min ”sjukdag” hann jag i alla fall blogga igen. Jag ska försöka återkomma lite oftare även i detta forum. 🙂
Och så hoppas jag att jag är klar med förkylningar och sådant ett bra tag framöver, för jobbet är väldigt roligt just nu, bara jag får orken tillbaka!
Inga svar