På tävling med Soya

I helgen har Soya gjort sin första start i MsvB, eller faktiskt sin första start sedan 2017. Med sin tidigare ägare har hon startat upp till MsvC, men sedan har hon haft föl och innan hon kom hit för ett år sedan var hon inte riden alls på två år. Det tar såklart tid att bygga upp henne igen, även om hon har en bra grund och en jättefin ridbarhet! När hon kom hit för ett år sedan så började jag såklart lugnt, och till att börja med orkade hon galoppera max en långsida när jag stod upp i lätt sits. Jag kan egentligen inte samla henne tillräckligt för MsvB, men jag tycker att det programmet passar henne bättre än t.ex MsvC som är mycket längre.

Hon skötte sig super på framridningen och på banan, men jag hade behövt lite mer energi och att kunna sätta mer tryck i henne – något som jag hoppas kommer med tiden! Tyvärr blev det lite spänt i en ryggning, och i sista bytet förekom hon mig och bytte före bak, vilket är synd eftersom hon kan byta riktigt fint. Nästa gång kanske jag kan våga inverka lite mer på banan. Oavsett är det kul att hon har fått komma ut och ”lufta sig” på tävlingsbanan!

Bonnie just nu

Bonnie fyller tre år i år och just nu jobbar vi henne lite lätta pass avsuttet. Egentligen hade jag tänkt att hon skulle gå på lösdrift igen under vinterperioden, men eftersom vi behövde ta bort en lös benbit i december, följt av boxvila, så kändes det onödigt att flytta runt henne en massa. Därav behöver vi röra på henne lite nu, så hon inte står stilla för mycket. Även om vi har ganska stora hagar så är hon ju inne på natten och de står ganska mycket stilla i hagarna även på dagen. Jag tycker att det är en lite knepig balans eftersom jag inte vill att hon ska jobba för mycket som ung, men samtidigt så är det bra att hantera henne, och hon behöver ju röra på kroppen för att hålla på lång sikt… (Plus att hon inte ska bli för stökig att hantera!)

Hon är fin i kroppen tycker jag, och växer ganska jämnt. Hon har lite långa bakben att hålla reda på och som hon behöver lära sig att hantera i galoppen framförallt. Vi tycker att hon skrittar bra genom kroppen och med ett bra övertramp, dock inte jättestort, och traven är relativt spänstig med bra bakben. I galopp vill hon dock gärna slå om bak i svängarna, för att hon har svårt att hålla balansen. Först provade vi bara att lösgaloppera för att slippa ha henne på volt, men det har inte hjälpt nämnvärt. I lösgaloppen blir hon ofta ganska spänd och springig, och galoppen blir inte ett dugg bättre av mer fart i hennes fall. Inför treårstestet måste hon kunna lösgaloppera, men nu har vi övat mer på att longera och göra många fattningar, samt börja tömköra lite lätt. Jag tror att hon behöver slappna av och hitta balansen så vi får försöka hitta ett sätt för henne att klara av längre och längre bitar. Nu börjar hon slappna av lite mer, men det är ingen ”uppvisningsbar” galopp än. Det är ju dock några månader kvar till ett eventuellt treårstest.

Utöver detta behöver vi börja löshoppa lite mer – vi har bara testat väldigt låga hinder ett fåtal gånger. Hon behöver inte hoppa som en miljon precis, men galoppen bedöms även vid löshoppningen, och de behöver ju vara vana vid situationen.
Jag tänker också träna lite mer häst vid hand snart, så att hon springer rakt och med bra bjudning. Egentligen vet jag inte om jag själv springer så värst bra än (min fot kommer nog aldrig bli helt återställd), men det är ju inget maraton det handlar om, så det där ska jag väl klara med vettiga skor på fötterna. Och apropå det ska Bonnie också få skor så fort isen släpper (jag vill helst inte sko med broddar första gången) – då får vi se om hon rör sig ännu lite bättre efter det!

Om ett par veckor tänkte jag försöka komma upp på henne igen och repetera ridningen lite. Hon är insutten i höstas, men inte ”riden” – jag kom till att styra i skritt och trav och göra typ en fattning. Jag hoppas hon är fortsatt snäll! Vår plan är att jobba henne lite nu, sedan ge henne lite vila i ca en månad, och efter det hinna fräscha upp allt innan treårstestet i juni. Jag kan tycka att det är ganska mycket man ska hinna med med en så ung häst, och det är ju inget ”måste” att visa henne eftersom vi inte ska sälja henne, men det är ju ändå bra att ha detta som mål. Mest handlar det ju om vettig hantering och att hästen är van vid alla moment. Ridprovet är inte obligatoriskt (om man inte vill ha diplom), men det känns ju bra om vi är i fas där ändå. Vi får se hur hon verkar i vår helt enkelt. Hon är i alla fall fortsatt väldigt okomplicerad och intresserad, vill göra rätt, och har inga problem med nya miljöer och sådant, så det kommer nog bli en väldigt bra häst för framtiden!

Tävling med Grodan

Igår gjorde jag och Grodan årets första start. Vi hann debutera MsvB2 i höstas med 63% och en viss spänning / lite missar, så målet var att i alla fall höja procenten till 65% vilket vi klarade. Min förhoppning var också att att ta en placering, och det gjorde vi! Vi kom på 6:e plats och det var flera fina hästar med, så det känns ju bra.

Det har hänt ganska mycket med Grodan på träning nu, så det är ju roligt när det ger utdelning även på tävling. För mig är det ändå en ”vinst” hemma när hon är mycket mer avspänd, ridbar och gäspar efter ett ridpass – det är för mig ett jättebra kvitto på att hon mår bra!

Jag hoppas att vi fortsätter på samma spår nu. Det finns mycket kvar att jobba med, men det är ju också skönt att 65% inte känns som henns max kapacitet. Dels är bytena tyvärr inte helt bra än, och traven har fortfarande mer att ge. Nu byter hon oftast rent åt höger, men till vänster är det kanske 30% rena byten och då är hon fortfarande för spänd. Traven kan vara fin så länge vi rider stora volter och rakt fram, men jag lyckas inte riktigt hålla det i skolorna, även om jag var väldigt nöjd med slutorna igår. Med andra ord: det är på god väg, men det finns mycket att jobba på. För min del behöver jag få bättre ökningar i det här programmet där alla ökningar är på långsidorna. Jag tycker det är svårare än på diagonalerna eftersom hästen gärna tar för mycket stöd på väggen. Läxa till mig själv är att öva mer ökningar på typ kvartslinjen och innanför spåret nu, samt förbättra mina uppridningar på medellinjen. Onödiga poäng att ”ge bort”!

Nu hoppas jag att jag kan hitta lite fler MsvB2 under våren, eftersom MsvB5 fortfarande är för svårt för oss, och MsvB1 tycker jag är ett för kort program (men däremot ett jättebra kvalprogram!). Grodan ska förstås fortsätta tränas varierat så hon håller sig fräsch.

Fortsatt fokus på kontakt

Här är ett inlägg om steg 3 på utbildningsskalan, som handlar om kontakt, ifall ni missade det. Nu har vi jobbat med en del övningar där fokus ligger på att kunna ändra på kontakten och stödet.

Som jag tidigare har nämnt så kan kontakten variera under ridpasset, och är olika beroende på önskad form. Målet är att medvetet kunna ändra på formen, att rida hästen med en längre / lägre form eller en kortare / högre form. Känslan ska vara att hästen söker ryttarens hand och ”suger mot bettet” och det kontrollerar man genom att länga hästens överlinje.

I skritt ska formen alltid längas när man rider ökad skritt. Här vill vi se längre steg, ett ökat övertramp, och även en längre hals. Detta visas från LA och uppåt. I LB finns det numera i några program ett moment där man rider mellanskritt men med längre form, här behöver alltså inte steget bli längre men man ska kunna visa att hästen är avslappnad.

I några av programmen från LA-MsvB finns det ett moment där man ska länga hästens form i trav. Här vill man se att hästen söker sig framåt / nedåt med bibehållen kontakt. Takten och tempot ska bibehållas, och detta visar att hästen går i egen balans.

Tänk på att när du ska korta formen igen är det viktigt att inte ”dra ihop” hästens hals, utan detta ska ske mjukt. Halsens längd kommer att vara olika i en lägre form än i en högre, men om du tycker att det är svårt att ”korta” formen kan det hjälpa att tänka att du ska ”få upp” formen för att motverka att det blir spänt.

Hittills har vi jobbat med att rida ökad skritt samt länga formen i trav. Det finns även något som kallas överstrykning och som ingår i några av programmen LA-Msv. Ibland är det endast överstrykning med innerhanden och ibland med båda. I det momentet ska man föra fram handen / händerna mot hästens mun längs med mankammen. I det här fallet ska tygeln glappa och man vill se att hästen fortfarande går kvar i samma form, alltså inte hänger i ryttarens hand.

Öva på att kunna ändra på kontakten under ridpasset! Försök att bli medveten om att ha en jämn kontakt. Att glappa med tygeln är inte att vara mjuk i handen utan ger en orolig mun. Vi kommer att jobba vidare med detta, då jag tycker att det här är en väldigt viktig del i ridutbildningen!

Här är två ganska bra bilder på en kortare och längre form med Affe för några år sedan. Om man fick önska skulle han dock trampa lite mer inunder sig på bild nummer två. Halsen kan längas ännu mer, men här ser ni alla fall en bra skillnad på hals och nacke.

Grodans vecka

Igår var jag och tränade hos Karin i Enköping. På måndagen red jag ett ganska ordentligt pass hemma, i förhållande till hur jag har ridit innan. Träningen på tisdagen var också en aning tuffare, alltså med lite högre krav / intensitet. Sedan är underlaget där lite djupare än hemma, vilket har gjort att jag har avvaktat med att åka dit pga den gamla gaffelbandsskadan. När den blommade upp så syntes det på benet direkt efter ansträngning – men nu ser benet fint ut så jag hoppas att jag kan andas ut. Det är dock ändå viktigt att variera och tänka på underlaget – med alla hästar!

Träningen gick bra och jag tror jag kan höja ribban en aning nu. Vi jobbade fortsatt med att hon ska bli längre i överlinjen och stärka sin bukmuskulatur så att manke och rygg kommer upp. I galoppen fick jag riktigt bra känsla med hästen framför mig. I trav är det lite svårare efter galoppen eftersom hon då blir lite ”het” – men jag fick en bra trav i slutet. Jag lyckas ibland snudda vid en känsla där hon travar med rygg och med en antydan till schwung nu, men det är endast korta bitar. Korta bitar är ändå en början!

Resten av veckan tänker jag såhär:

Onsdag: Promenad på hårt underlag som återhämtning
Torsdag: Uteritt i alla gångarter om vädret är ok. Fokus på bjudning, sug framåt och övergångar (där är den svaga punkten fortfarande).
Fredag: Ett pass i ridhuset med fokus på övergångar och att få henne mer genomsläpplig i sidorna.
Lördag: VILA (Jag med!!)
Söndag: Tömkörning, ev med bommar

Jag travade och skrittade ute efter passet. Härligt väder igår för en sådan aktivitet!

På tävling med Cesar

Idag har Cesar varit på sin första tävling sedan jag köpte honom. Han har tävlat både hoppning och dressyr, så han är rutinerad, men det var ett tag sedan han tävlade och jag har aldrig varit iväg med honom. Nu fick Ulrika Säther uppdraget att prova första resan med honom (!) och det var hennes tävlingsdebut! De startade en LA3 i Håbo och det var en prydlig ritt och Cesar skötte sig exemplariskt. Eftersom det var första starten så valde vi strategin att ”jogga runt” och inte sätta för mycket tryck. Det finns en viss risk för byten i galoppen eller passage i upptagningen efter en ökning, så det var bättre att rida på säkerhet idag, men det finns säkert mer att hämta med lite rutin. Roligt att det gick så bra, och att Ulrika verkar ha fått blodad tand! Cesar verkade också tycka att det var kul!

Helg på Lotteräng

Den här helgen var minst sagt intensiv…
På fredagen hade jag en eftermiddagskurs, så under helgen har jag inte haft någon kurs pga att jag behövde den här helgen till att döma och tävla själv.

På lördagen hade jag en privatlektion på morgonen och efter det åkte jag till Lotteräng och dömde LB3, final i Allsvenskan. Lotteräng är bara en kvart bort, så det är väldigt smidigt att döma och tävla där! Vi dömde på tre eftersom det var en final, och jag tycker att vi på det stora hela var väldigt jämna. Det är alltid någon som sticker ut, men många hade vi på nästan samma % eller bara en liten diff, så det kändes bra!
Efter det åkte jag hem och tog in hästarna, och red Grodan. Tanken var att hon skulle tävla på söndagen, men hon känns så himla trött tyvärr. Hon verkar få sådana perioder, och jag tycker att det är viktigt att inte ignorera det, så nu får hon vila några dagar sammanhängande så får vi se. Hon har tränat ett par lite tuffare pass sista två veckorna, och verkar behöva återhämta sig.

Synd, såklart, för jag vill gärna att hon kommer ut något mer innan sommaren. Och jag själv behöver verkligen komma igång lite mer igen. Men Marianne föreslog att jag skulle åka med Gloria istället, så vi bytte häst i sista stund.

Söndagen gick i ett.. Jag hade stallet själv, så efter utsläppet så gjorde vi i ordning Gloria och åkte med henne till tävlingen. Det regnade hela förmiddagen och under sista delen av framridningen så öste det ner. Det var lite knepigt att hålla fast tyglarna som bara gled…! Men det gick bra ändå. Jag är jättenöjd, speciellt eftersom jag inte ens hade ridit henne dagen innan (vi bytte häst vid 20.00 på kvällen). Vi hade några små missar eftersom vi inte var helt synkade, och hon drar på lite högt tempo ibland och tycker att hon kan själv, vilket gör att jag får hålla igen lite, men vi fick 67,5% och det blev en andra placering. Snubblande nära en vinst (0,3%) så lite surt med de där missarna, men är såklart ändå väldigt nöjd med den prestationen!

Efter avslutad MsvC satt jag kvar med domaren i MsvB för att lyssna och lära mig eftersom jag sannolikt kommer att döma upp som MsvB-domare i år. Måste alltså förkovra mig. Det var en ganska kort klass så det passade bra.

Väl hemma hade jag mockning och insläpp kvar samt en privatlektion. Och eftersom jag hade kvällsfodringen så passade jag på att motionera några hästar också istället för att gå hem emellan. Skrittade ut på Caribo, tömkörde Dario och jobbade Boromir en stund vid hand. Även om det blir korta pass på ca 20 min så är syftet mest att checka av hästarna och kolla att de är lydiga / lösgjorda. De rids såpass mycket så jag behöver inte lägga så långa pass, det är viktigare att göra det ganska ofta.

Ja, det var min helg. Inte mycket vila, och inga pauser alls (med tanke på tidigare inlägg)… Och veckan som kommer ser också rätt fullmatad ut. Men nu är det inte så långt till sommaruppehållet, så jag jobbar på. Något stressad dock över att jag inte vet hur jag löser sommaren riktigt.
Jag kommer behöva extra förstärkning i stallet, så om ni vet någon kan ni säga till. 

Träning med Grodan

Nu var det ett tag sedan sist jag tränade, men igår var det dags igen. Tidigt i våras provade jag att rida för Karin Öljemark, och efter att ha varit där endast fyra gånger så känner jag faktiskt stor skillnad i min ridning. Precis som jag är hon väldigt petig med grunderna, och hur man inverkar. Jag hade kört fast lite ”i mig själv” innan. Det blev för komplicerat att rida av någon anledning. Jag tror att jag försökte lösa allt på en gång men började i fel ände. Nu känns det lite lättare igen. Och egentligen ger hon mig nycklar till att hitta saker som jag nog redan ”kan” – men som jag har råkat slarva förbi ett tag.

Första gångerna så kändes det rätt avigt, eftersom jag blev tvungen att börja om lite. Det kändes som om jag knappt kunde svänga. Jag fick renodla ridningen och plocka isär saker och ting, men nu verkar det som om det går att sätta ihop det mer igen. Igår hade vi inte varit där på en dryg månad, och jag tycker att det har gått framåt, men det var skönt att få den känslan bekräftad av någon annan! Nu kunde vi jobba mer med förberedelser för byten och att hitta en större trav. Traven har utvecklats mycket, men det är ju en bit kvar. Grodan har lätt att korta upp sig och måste hitta ett bättre påskjut. Det positiva är att hon har ganska lätt för att länga steget trots sin grundtrav, så jag kan använda små tempoökningar till att förbättra traven. Igår red vi t.ex. skänkelvikning i ”mellantrav” för att få bättre aktivitet. I galoppen jobbade vi med att motställa i både rättvänd och förvänd galopp, samt att få bättre övergångar till skritt via en svag öppna. Det är hemläxan att jobba med. Och så får jag påminna mig om att inte bli för snabb i mina korrigeringar, utan att ge Grodan lite mer tid de gånger det blir missförstånd.

Jag uppfattade Karin som positiv till Grodan. Hon sa faktiskt (!) att hon borde kunna räcka till för de större klasserna. Det kanske man inte tror vid första anblicken, men hon har en bra skritt, en riktigt bra galopp och en utvecklingsbar trav. Dessutom är hon ridbar och alltid positiv till arbete, och det är värt massor. Om jag ändrar en grej och gör lite annorlunda än innan, så ändrar sig Grodan också direkt. Nu kan hon ju bli lite för snabb i takten ibland, men samtidigt är det bra att hon är kvick. En häst med stora gångarter som är långsamma är svårare att ändra på. Grodan har ändå en förmåga till påskjut – så om hon blir starkare i påskjutet har jag glädje av kvickheten också. Karin uttryckte det som att Grodan är ”spännande” att jobba med, och det är nog en bra sammanfattning!

Planerna för Grodan

Att ha en plan för hästarna är inte det lättaste – därför att planen måste hela tiden ta hänsyn till hur hästen mår och presterar för stunden. Därför för man göra en grovplanering som man sedan måste kunna vara flexibel med.

Min grundplan var att Grodan skulle vara färdigkvalad till MsvB i höstas, och det fick ju vänta till den här våren. Egentligen gör det dock ingen större skillnad eftersom jag inte hade tänkt starta MsvB ännu – det var mest att jag ville vara klar med kvalen.

Nu har jag tänkt att jag ska fokusera mer på galoppombytena så att vi förhoppningsvis kan gå vidare så småningom. Hon behöver fortfarande bli starkare i formen och förbättra sin trav. Jag ”behöver” inte rida fler MsvC men jag tror att jag gör ett par starter till för att vi ska få mer ”kött på benen”. Det känns dock skönt att ha kvalat med marginal. Som jag skrev tidigare så behöver man två starter på 62% i MsvC för att gå upp en nivå. Personligen vill jag ligga högre innan jag går vidare, så att jag har lite tillgodo på nästa nivå – eftersom kraven blir rätt mycket högre där gällande form och samlingsgrad.

Jag anser att man inte ska stressa upp i klasserna, men självklart vill jag komma vidare med henne så snart det går. Jag tycker dock att det är viktigt att hon får den tiden hon behöver. Hon är känslig och fortfarande grön för sin ålder. Hon ligger efter utbildningsmässigt från början, men jag kan inte stressa förbi grunderna bara för att hon har en viss ålder. Om hon känns trött i kroppen så backar jag hellre. Jag hoppas att det är ett bra tänk för en häst som håller långsiktigt. Det är väldigt lätt att missa små signaler när hästen ber en att backa av. I hennes fall har jag varit supernoga med det även om jag själv gärna hade tränat och tävlat i ett snabbare tempo. Förhoppningsvis lönar det sig ändå på sikt, och gör att jag har en häst som är positivt inställd till arbete och håller sig frisk!

Sammanfattning efter helgen

Här har det varit en bra och fullproppad helg (som om det brukar vara lugnt…)!

I fredags hade jag en ”mini-kurs” med två elever som red två pass och åt lunch mellan. Dario gick första passet och var väldigt fin. Cesar gick två pass och Qurre ett pass. Cesar och Qurre fick göra galoppslutor och även samla galoppen mot arbetspiruetter. Roligt när man kan göra lite svårare grejer på lektionerna!

På lördagen var jag ju och tävlade med Grodan. Som jag skrev igår så gick det väldigt bra, fina % och hon var superduktig. I höstas när vi tävlade var hon ju tyvärr väldigt stressad av miljön (blåst, hästar i hage bredvid framridningen och lite annat som störde) och var superspänd. Tyvärr blev det sista starten för året och det är inte så kul att vänta nästan ett halvår på ”revansch”, så det är SÅ skönt att ha det avklarat. Nu var hon sitt vanliga jag och jag tror och hoppas att hon i själva verket är lovande som tävlingshäst för hon är egentligen inte tittig, och hon skärper nästan till sig på banan. Förra våren red vi ju bara två tävlingar, varav den ena gick jättebra och den andra katastrof – och jag blev dessutom så chockad den gången för det var något helt nytt för mig att nästan ramla av henne (!). Med två BRA resultat är vi nu kvalade till nästa nivå – där vi dock inte befinner oss ännu – så jag gör förmodligen några fler starter i MsvC bara för att vi ska få rutin ihop. Kvalprocenten för att rida MsvB ligger på 62% två gånger, och jag har ridit på 67 och 68% så det finns viss ”marginal”, men bytena ska sitta först.

Jag fick ett spontant infall och åkte faktiskt tillbaka till Ledingenäs på eftermiddagen för att sitta bredvid domaren i MsvB5. Som MsvB-domarkandidat måste man sitta bredvid några gånger, och det är svårt att hinna med det, men nu passade jag på. Det var en liten klass så det var ett bra tillfälle, plus att Bon Coeur startade och det var såklart ett dragplåster för min del! Jag är jätteglad att jag satt med just på den här tävlingen. Dels tyckte jag att domaren hade bra kommentarer och jag hade satt ungefär samma siffror själv, så det kändes som en bekräftelse på att jag är på rätt spår – fast det är jättesvårt att hinna se allt tekniskt och dessutom sammanfatta det med rätt ord. Dessutom var startfältet väldigt varierat med oerhört olika ekipage, och det är ju lärorikt i sig. Jag hade naturligtvis höga förväntningar på Bon Coeur – som infriades (han vann), men det var ytterligare en häst som hamnade på samma poäng – 74% (!) och hur ofta händer det?! Det var väldigt kul att få se såpass bra ritter, det är inte ofta. (Om två ryttare hamnar på samma poäng som vinnare så är det den som har högst betyg i det allmänna intrycket som vinner.) Nu hoppas jag att Aneas föl ärver lite av pappans gångarter i alla fall… 😉

Idag har jag haft ett dagläger där vi startade förmiddagen med sitsträning enskilt, följt av ett ”vanligt” pass på eftermiddagen. Grodan fick vilodag (såklart!) så jag har bara haft kurs, fixat stallet, och hunnit med lite trädgårdsarbete också. Snart kommer man ha fullt upp med det också… Våren är underbar, men det är inte någon viloperiod precis. MEN nästa vecka har jag ju faktiskt ledigt fem dagar (!) så då får jag samla krafter inför resten av vårens aktiviteter. Ska dock bli skönt med en liten paus, jag tror jag har lyckats jobba två månader i sträck nu igen.
Grodan på framridningen igår.