I den här luckan ligger fokus på att få hästarna att spåra. Att spåra innebär att fram-och bakdel går på samma spår. Detta är viktigt för att vi vill att hästarna ska bära lika mycket vikt på båda sina bakben och är grunden för en rakriktad häst.

Hästen ska spåra både på rakt och böjt spår!
Om bakdelen går innanför så brukar man försöka rätta in framdelen på bakdelens spår, genom att rida bogen in. Många ryttare vill börja flytta på bakdelen istället, men det brukar leda till att det blir vingligt.

När hästen är rakriktad, så innebär det att den är liksidig och jobbar lika mycket med båda bakbenen, vilket också ger ryttaren jämnt stöd på båda tyglarna. Observera att när hästen är rakställd så är den rak i halsen och går rakt fram. Men rakriktad kan den vara även på ett böjt spår!

Den här övningen är publicerad i Hippson för några år sedan (med tips från mig).

Övningens utformning är egentligen enkel och handlar om att kunna rida rakt fram innanför spåret, samt göra en 15 m volt utan stöd av väggen. Ställ gärna upp koner som hjälp / riktmärke.

Övningen går att göra i alla gångarter, och om du vill utmana dig själv lägger du in övergångar så småningom, kanske mellan konerna eller mitt på långsidan. Syftet med övningen är att få hästen att spåra, att inte ”hänga på väggen” och att bli mer liksidig. Ryttaren måste jobba lite extra med ytterhjälperna, och vara noga med att sitta mitt över hästen.

Lycka till!

Nu har vi kommit till steg 4 på utbildningsskalan, som är schwung.

Schwung skulle också kunna kallas spänst om man vill förklara på ett annat sätt.
I skritt visar hästen ingen schwung pga att det inte finns något svävmoment i skritt, utan man pratar bara om schwung i trav och galopp. Hästen kan röra sig med mer schwung när de tre första stegen på utbildningsskalan fungerar och blir lite av en ”produkt” av en lösgjord häst som arbetar genom ryggen och fram till handen med bibehållen kontakt och en god takt / rytm.

När hästen blir starkare och kan skjuta på mer bakifrån utan att hamna i framvikt så brukar schwunget komma lite ”på köpet” men du kan också aktivt arbeta med övergångar och tempoväxlingar för att få bättre schwung. Jag tänkte återkomma med ett par övningar med fokus på just schwung, men egentligen tycker jag inte att detta är något man övar ”separat” på, utan hästen brukar börja röra sig med mer schwung när den är ”redo”.

Personligen tycker jag inte att det går att rida med schwung förrän hästen är rakriktad, och jag hade gärna sett steget med rakriktning tidigare på utbildningsskalan!

Att rida i snö brukar ge en viss känsla av schwung när hästen automatiskt behöver bli mer aktiv och engagerad genom att lyfta lite mer på benen. Det kanske är därför det är extra kul att rida i snö. 😉

Nu har vi kommit till steg 3 på utbildningsskalan, vilket är kontakt.

Kontakten kan man även kalla stöd, men jag tycker att stöd låter lite ”hårt”. Vi vill att hästen ska söka kontakt med bettet, men den ska inte stödja sig eller hänga på handen, så kontakt är ett bättre ord tycker jag. En ärlig kontakt kan inte uppnås om hästen inte är lösgjord (steg 2).

Hur mycket kontakt vi vill ha kan vara individuellt, både för häst och ryttare. Det kan även variera under ridpasset. Faktorer som påverkar är hästens exteriör, temperament och utbildningsståndpunkt. En häst som inte riktigt är självbärig ännu kan antingen lägga sig för hårt på handen, eller ”knäppa av” och ta för lite kontakt. Det viktiga tror jag är att fokusera på att få ett jämnt stöd på båda tyglarna, och det uppnår vi om båda bakbenen arbetar lika mycket framåt. Hästen ska ridas fram till handen, ryttaren ska erbjuda kontakt, inte ”ta” kontakt framifrån och bakåt. Detta kan vara extra svårt på en häst som blir ”tom” i handen – där vill ryttaren ofta korta halsen mer för att få stöd, istället för att rida framåt.

Att få en bra kontakt hänger också ihop med en korrekt handställning. Handen ska vara sluten runt tygeln med tummen som högsta punkt. Armbågen ska vara böjd, med överarmen mjukt intill ryttarens kropp. Många vill öppna handen för att vara ”mjuka”, men det resulterar tyvärr i att man snarare blir stel i handen. För raka armar ger samma resultat. En bra hand hänger också ihop med en ryttare i god, egen balans.

För hästens del så gäller det att lära sig att gå fram till en bra kontakt och ”våga” ta stöd på bettet. För att lära en yngre / outbildad häst detta krävs det en ryttare med en skolad hand. Nästa inlägg kommer handla mer om ryttarens hand.

Här tycker jag att Grodan går med en ganska fin kontakt, och det är en tydlig, rak linje från min arm till bettet genom tygeln. Hon har generellt svårt att komma fram med nosen ordentligt och kryper gärna ihop i formen, vilket gör det ganska svårt ibland.

Soya har av naturen lättare att komma fram med nosen. Dock tycker jag att det är viktigt att titta på helheten och inte bara var hästen har nacke / nos, utan hur den rör sig igenom kroppen, är den balanserad etc. Vissa hästar går med en trevlig kontakt även om de har formen lite bakom lod, andra hästar kanske ”ser bra ut i formen” men känns ändå spända etc. Det absolut svåraste tycker jag är hästar som hamnar bakom lod, krullar ihop sig och helt släpper stödet där. De går inte riktigt att påverka och måste ridas bättre fram till handen.

Här kommer en övning med bommar där fokus är lösgjordhet, men vi kommer faktiskt få in många fler moment än så:

Takt – med hjälp av bommarna.
Tempo – bommar på olika avstånd ( se lucka 3)
Lösgjordhet – hästarna jobbar med ryggen med hjälp av bommarna.
Lydnad – det blir flera övergångar i övningen. (se lucka 5 och galoppfattning i lucka 6)

Lägg 3-5 bommar på båda diagonalerna. På den ena diagonalen med lite längre avstånd, på den andra diagonalen lite kortare. Detta för att öva på att ändra steglängden. I övningen vänder man snett igenom och över bommarna, sedan följer man fyrkanten och gör en galoppfattning på långsidan på väg tillbaka. Likadant från andra hållet med diagonal i trav och galopp på långsidan. Du vänder alltså snett igenom – långsida – snett igenom – långsida. ”Enkel” övning som man kan rida varv efter varv – men ändå många moment att hålla reda på vilket är bra för ryttarens snabbhet och för hästens lydnad och uppmärksamhet.

Bommar på böjt spår är också toppen för att jobba med lösgjordheten. Använd din fantasi, men kom ihåg att sluta innan hästen blir för trött – bommar kan vara ganska krävande om man arbetar för länge i en övning. Kom ihåg paus och vila!

Lycka till!

Precis som varje år har ni möjlighet att komma hit och hugga en egen gran deb
18 dec 11.00.
Vi samlas vid stallet och går gemensamt ut i sommarhagen / skogen för att hitta en passande gran. Bra skor / oömma kläder är ett bra tips.
En normalstor gran kostar 300 kr.

Om du är intresserad, boka en plats via mail eller sms till mig.
076-8055138
info@ryttarutbildning.se

Välkommen!

Jag tror att de flesta ryttare har lite lättare för att känna in takten / rytmen i trav, än i skritt och galopp.

Ett bra sätt att öva in känslan för takt i just trav är att ändra på takten med hjälp av din lättridning.
Om hästen har en bra takt och bjudning så är vår uppgift att störa så lite som möjligt och endast följa med i hästens takt. Det är också första steget när vi börjar lära oss rida – att ”hänga med” i hästens rörelser.

När vi har kommit lite längre och vill börja inverka mer och påverka hästen så kanske vi även behöver kunna ändra på både takten och tempot.
Många hästar travar lite för långsamt eller lite för snabbt. Om hästen travar långsamt och med lite för långt svävmoment så hamnar bakbenen lite ”bakom” vilket också gör att ryttaren kan hamna lite efter i rörelsen och i bakvikt (och därmed bromsa hästen ännu mer). I det fallet rider jag lätt lite snabbare än hästen travar, för att få hästen att ändra sin takt efter mig (istället för tvärtom).
Om hästen är springig och snabb så försöker jag att fördröja min lättridning något, sitta kvar lite längre i sadeln innan jag reser mig (utan att sitta tungt). Då får jag hästen att vänta kvar och trava lugnare utan att jag behöver bromsa med handen (vilket oftast ändå bara resulterar i mer spring / spänning).

Öva aktivt på att rida lätt i olika takt och se om du på så sätt kan förändra traven!

När du har hittat den optimala takten för din häst ska du kunna bibehålla samma takt och även ändra tempo (dvs steglängd).

En extra övning för ryttarens balans (och taktkänsla) är att rida lätt genom att sitta ner ett steg och stå upp två steg. Då kommer det också bli tydligt om du har lätt att hamna i bakvikt.
Du kan också göra tvärtom – sitta ner två steg och stå upp ett.

Annat att tänka på vid lättridning:

Att sitta ner på rätt nedsittningsben – dvs sitt ner när hästen sätter ner ytter framben / inner bakben. Många slarvar med detta, men för mig är det grundläggande och ska sitta i ryggmärgen. Detta är för att hjälpa hästen med balansen (speciellt på böjda spår).

Lägg jämn vikt i stigbyglarna / främre delen av foten. Många rider lätt genom att knipa med knäna, varpå skänkeln blir stum. Försök att ta hjälp av stigbyglarna när du rider lätt, så att du kan fjädra av i fotleden. Din häst kommer att tacka dig genom att trava spänstigare!

Lycka till!

Den här gången kommer julkalendern ha tema utbildningsskalan. Jag kommer att gå igenom de sex olika stegen i utbildningsskalan, samt lägga upp övningar som är kopplade till de olika stegen. Vissa steg kommer att få ta lite större ”utrymme” eller fokus, men tanken är att alla steg ska kopplas till någon konkret övning.

Ni som har följt mig länge kommer att känna igen inlägg och övningar – men repetition är ju inte så dumt – så häng med ändå! 🙂

Stegen i utbildningsskalan är:
1. Takt
2. Lösgjordhet
3. Kontakt
4. Schwung
5. Rakriktning
6. Samling

Kortfattat kan man säga att utbildningsskalan är olika steg som bygger på varandra och som man följer när man utbildar hästen. Den ligger också till grund för hur man lägger upp ett ridpass.

Alla ridpass leder inte till alla steg. Ofta jobbar man med de tre första stegen och det kanske är där man blir kvar om man själv inte är väldigt rutinerad, eller om hästen är i ett tidigt skede i sin utbildning.
Viktigt är också att våga backa under ett ridpass. Om inte samlingen fungerar t.ex. kan det vara för att hästen inte är lösgjord och då får man hoppa tillbaka några steg!

(Om jag ska vara ärlig kan jag fortfarande tycka att det känns knepigt med ordningen på stegen – i synnerhet att rakriktning kommer in så sent. Jag tycker att man skulle kunna se utbildningsskalan mer som en cirkel istället!)

Oavsett är det bra att ha dessa grundstenar i bakhuvudet under ridpasset – då kanske det blir lite lättare att komma fram till lösningar när man kör fast! Ha som rutin att ”checka av” stegen under ridpasset, så har du också något att ”hänga upp” ridpasset på och inte fastna i att rida runt utan en plan.

Jag kommer att skriva i kommande inlägg om vad de olika stegen innebär mer konkret. Imorgon kommer jag att fokusera på steg ett, som är takt.

Lycka till!

(Bild lånad från Chevaldressyr)