En fin novemberdag

I helgen var det kurs med yoga fredag – lördag. Jag tog nog inte en enda bild denna gång, men kursen var lyckad och det blev så stor skillnad på ryttarna efter både sitsträning, yoga och mer kroppsmedvetenhet! Jag blir alltid förvånad över hur stor effekt det kan bli, men det händer nästan varje gång. Hästarna blir mer avspända och det ser mycket mindre jobbigt ut för ryttarna. Det är väldigt roligt att kunna guida dem dit, tillsammans med Helena, som har yogan.

Igår var det i princip ”bara” stalltjänst för min del, och en ganska kort dag i stallet. Men den var desto finare! Det är inte ofta en morgon i november är så vacker – men jag har förevigat med massa bildbevis. 😉 Det var äntligen lite frost igår morse. Jag kan tycka att det är skönt att slippa frysa, men leran är inte rolig på hösten, och den här värmen i november gör att jag får klimatångest som jag blir tvungen att försöka slå ifrån mig för att inte må dåligt. Jag vet att det finns vissa som tycker att det bara är trams, men det är påtagligt att vädret har förändrats, och vi som jobbar utomhus i naturen eller med jordbruk märker det tydligt. Tyvärr tror jag inte att det är en tillfällighet, men visst, längre höstar och kortare vintrar är ju såklart skönt för oss som bor här i Norden…

Hur som helst – gårdagen var väldigt vacker – och jag hoppas på snö inom några veckor. Har inte gett upp hoppet om det än! Och idag är jag ledig – i alla fall från stallet – tanken är att hinna jobba lite med planering av julkurser mm, samt att vila kroppen helt idag. Det händer väldigt sällan, men återhämtning är viktigt – både för hästar och människor!

Hoppas att ni får en fin start på veckan!

Detta vill ni inte missa – Ryttarinspiration 4-5 feb

Jag har, tillsammans med Hedvig Wilander, planerat en ny, avsutten helg i hästens tecken. Den förra vi hade i Vaxholm var mycket uppskattad så vi ser väldigt mycket fram emot detta!
Perfekt att ge bort (eller önska sig) som julklapp. 😉

Anmälan görs till mig via mail till info@ryttarutbildning.se

Programmet i detalj:

Plats: Marholmen

Datum: 4-5 februari 2023
Tid: kl. 13:00 –12:00

Lördag
13.00 Ankomst med fika
13:30-14.30 Föreläsning: Träning som ger skillnad i sadeln med Jesper Sjökvist
15:00 Incheckning
16:00- 17:30 Yoga anpassad för ryttare med Helena Starkenberg
18:30 Fördrink
19:00 Middag

Söndag
Frukost
10:30-11:30 Föreläsning med Maria Sundin: Fokusera på rätt saker

Pris:
3900 kr i delat dubbelrum. (500 kr i tillägg för enkelrum)
Vad ingår:
Övernattning, frukost, 3-rätters middag med fördrink, frukost, fika, inspirationsföreläsningar samt yoga. Medtag egen yogamatta och filt. Om du inte har möjlighet till det – meddela oss innan.

Möjlighet finns att boka SPA-tid eller SPA-behandlingar.
Bokas via amanda.griberg@marholmen.se
Hund kan medtagas och detta meddelas i så fall vid bokningen. Det kostar 300 kr extra och betalas på plats.
Det går bra att äta lunch både lördag och söndag för dig med lång resväg – behöver ej förbokas.

Bokningen är bindande. Du betalar en anmälningsavgift på 1200 kr vid anmälningstillfället. Resten faktureras i januari. Du kan sätta in en ersättare på din plats om du får förhinder.

Anmäl dig med namn, fullständig postadress, mailadress samt eventuell specialkost / allergier. Anmälan görs till mig via mail till info@ryttarutbildning.se

Varmt välkomna! Suvi och Hedvig

Tankar om framåtbjudning

Framåtbjudning är A och O men kan kännas svårt för många ryttare. Hästar har av naturen olika energinivåer och vissa är mer framåt än andra, men jag skulle våga påstå att det också är en utbildningsfråga och att det ”inte finns några tröga hästar”.
Bra framåtbjudning är grunden för att resten av ridningen ska fungera, och innebär att hästen lätt går fram för ryttarens skänkel – och inte ska behöva påminnas ”i varje steg”. Många ryttare har dessvärre fått lära sig att det är ”bra” att rida med ”mycket ben” men jag tycker att det bara skapar motvilja hos hästen.

När hästen bjuder framåt känns den villig, den går för ett lätt tryck av skänkeln och du får ett bra ”sug” på bettet.
Hästar som är lite ”tomma” i kontakten tycker jag saknar ärlig bjudning, oavsett om de ”springer av sig själva”. I begreppet bjudning vill jag att hästen även bjuder fram till handen, även om jag rider med en lätt kontakt.

En häst som ”springer fort” behöver nödvändigtvis inte bjuda framåt. Det kanske är lätt att tro, men framåtbjudningen hänger ihop med en god bakbensaktivitet och en häst som springer eller är väldigt het ”springer ifrån” sina bakben. Det är också lätt att tro att en seg häst bjuder bättre framåt av att man släpper stödet, men även på den sega hästen ska du hålla en mjuk kontakt med munnen. Tänk att energin ska ”bibehållas” i hästen, du ska inte släppa iväg all energi. Däremot ska du givetvis inte sitta och bromsa med handen!

Dålig bjudning kan bero på en mängd olika saker, som att hästen har blivit ”avtrubbad” av en ryttare som ständigt klämmer, att den har ont eller att sadeln inte passar, att den är spänd eller obalanserad av olika anledningar. Oftast tycker jag dock att det beror på ryttaren. Alla hästar är egentligen känsliga, men om man tjatar för mycket med skänkeln så lär sig hästen att stänga av signalen för framåtdrivning. Klämmiga ben leder också till att hästen spänner ryggen = får svårt att röra sig framåt. Mycket av bjudningen sitter i en avspänd rygg och att hästen är lösgjord! Även en god balans i hästen innebär bättre bjudning – en häst som går i framvikt ”bromsar sig själv”.

Jag är av den meningen att om hästen inte tar en lätt skänkelhjälp så är det bättre att förstärka den – oftast genom en snabbare skänkel, och om inte det fungerar lägger jag till lite mer tryck (dock tillfälligt). Ibland kan jag förstärka genom att peta med ett spö eller använda sporren med ett lätt tryck. Efter en eller ett par gånger brukar hästen ha accepterat detta och går då fram redan för det lättare skänkeltrycket, och min uppgift som ryttare är naturligtvis att försöka använda så lite skänkel som möjligt och få hästen mer ”självgående”.

Jag tror att många ryttare inte alls är medvetna om hur mycket skänkelkraft de egentligen använder. Det är jätteviktigt att själv känna efter om hästen verkligen svarar direkt på skänkeln eller om det blir en ”fördröjning”, eller om man t.ex. skänklar flera gånger för att få hästen att trava. Det ska räcka med EN signal! Du ska heller inte behöva ”hålla igång” hästen. Om det känns som om hästen ska stanna – låt den göra det då – och sedan förstärker du skänkeln direkt. Det blir väldigt spänd ridning om man ska ”hålla igång” hästen, och du kommer också ha svårt att gå vidare och göra svårare saker som att samla hästen eller göra sidvärtsrörelser.

Tänk på att drivningen ska komma från underskänkeln, inte av att du drar upp hälen, eller att du spänner låren eller sätet. Då motarbetar du dig själv! Träna på att ge snabba signaler med vaderna.

Lycka till!

Soya debut i MsvA

Igår gjorde jag och Soya vår sista start för i år och det blev debut i MsvA! Egentligen var det kanske lite tidigt, men eftersom vår förra start gick så bra tyckte jag att vi hade lite marginaler. Jag har dock bara övat på piruetterna ca en månad så de är inte alls klara, och galoppen är fortfarande inte riktigt 100% stark och balanserad för den här nivån, men jag ville ändå testa. Hon har presterat så fint i år och det har gått fortare än tänkt (trots att jag har ridit ganska sparsamt med tanke på att hon hade haft föl och inte var riden på två år innan hon kom hit för 1,5 år sedan).

Vi gjorde vår första start i april i år, en MsvB1 som var lite svajig. Totalt har vi bara gjort 7 starter från MsvB1 – MsvA1 med placering i fem av dessa starter. Helt klart mer än jag hade hoppats på! Jag tycker att hon är fantastisk att rida, men ibland kan det ju vara svårt att få fram samma ridning på banan som hemma. I hennes fall är hon inte så annorlunda på tävling, men jag kan tycka att jag får driva lite mer än jag skulle önska. Mål till nästa år att hitta ännu mer flyt på banan för mindre hjälper och att befästa den här nivån som vi har testat nu.

Travprogrammet igår var fint, 7:or rakt igenom i princip. I galoppen blir det lite mer spänt, och tyvärr saktade hon av efter en av piruetterna och jag hann inte korrigera det, så där missade vi ett helt byte. Jag blev lite stressad på slutet och räknade fel i serien dessutom, men trots detta blev det nära 63% vilket jag tycker är en bra debut! Nu känner jag mig peppad att fortsätta träna inför våren och jag hoppas verkligen hon håller osv. Jag är så himla tacksam för den här hästen!

Dags för en ny inspirationshelg för ryttare!

4-5 februari är det dags för en ny, avsutten inspirationshelg för ryttare. Innan covid så ordnade jag och Hedvig en väldigt uppskattad helg i Vaxholm. Nu är det dags igen, och denna gång blir det på Marholmen.

Idag har vi varit där och haft ett planeringsmöte, tittat på rummen och lokalerna där vi kommer att vara. Vi håller på att sätta ihop de sista detaljerna nu med tidsschema och exakt pris. När det är klart kommer vi att gå ut med vilka föreläsare / inspiratörer som kommer att vara på plats. Ni elever / kunder och följare kommer att ha förtur på att boka innan jag släpper platserna till alla. Notera datumet så länge, så kommer mer information inom kort!

12 år på Wreta idag

Idag firar vi 12 år på gården! Det är lätt att komma ihåg eftersom det sammanfaller med Torbjörns och min pappas gemensamma födelsedag. Dock brukar jag inte komma ihåg det datumet ändå, men då påminner Facebook mig och så är det löst! 😉

Helt otroligt vad tiden går. Det känns som om vi flyttade in nyss, samtidigt som jag tycker att jag alltid har bott här. Jag har för avsikt att bo här tills jag dör, men det kanske man inte får bestämma över själv tyvärr. Jag är i alla fall mycket tacksam över att ha den här möjligheten att få driva min verksamhet på egen gård, något som jag har drömt om och jobbat för ”hela livet” – eller i alla fall sedan den dagen jag bestämde mig för att jobba med hästar, och då var jag nog 14 år eller så. Det är ett privilegium att få drömmar att slå in, och bra att påminna sig själv om var det började, för ibland känns det som kaos och övermäktigt och alldeles för mycket jobb, men jag vill absolut inte byta bort detta mot något annat! Jag älskar att bo på landet och även om man är uppbunden som egenföretagare så ger det mig ändå sådana friheter som jag aldrig skulle ha som anställd. Det är värt hur mycket som helst.

Hinner inte riktigt med…

Här händer det saker hela tiden tycker jag, men jag hinner inte skriva om allt. Ni följer kanske redan med på Instagram, men annars är ett tips att göra det för där hinner jag uppdatera lite oftare.

Jag har bl.a. köpt en ny häst – San Tiago, vallack född 2009 e. Sancisco – Donnerhall. En jättefin häst som dock behöver lite tid att komma i ordning här och bygga lite styrka. Jag vill rida lite själv innan han går in i verksamheten, men han kanske får testa något pass under veckan som kommer?


I helgen hade vi teori med Mari Zetterqvist och temat var ryttarens sits. Vi började med avsuttna övningar i ridhuset som var väldigt nyttiga och gav en liten tankeställare! Några av oss red efteråt och mätte våra sitsar i nedsutten trav med en app som Mari har tagit fram.
Jag tror att vi kommer att boka henne en gång till nästa år så att ni som inte var med kan delta, och det kan även vara bra att repetera – detta kan man faktiskt inte öva för mycket på.


Den här helgen har ingen från vårt stall tävlat, men min elev Valdy Nordling Fuchs startade på Strömsholm och vann St Georges för andra helgen i rad! Detta gör att hon nu är uttagen till young rider landslagets C-trupp. Superkul, grattis!


Under veckan som gick har jag även testat att spela polo hos min elev Christina, som har en egen polohäst. Jag och Hedvig var där och ”spelade” – eller vad vi nu ska kalla det. Jag var rätt bra på att träffa bollen i skritt men i galopp gick det för fort för mig och jag anser egentligen att jag har noll boll-sinne – men det var jättekul att testa!


Och på gården gör sig hösten påmind med löv i drivor och snart leriga hagar – men än så länge är jag mycket tacksam för många fina höstdagar och uteritter – det här är faktiskt bästa tiden att rida ut på med perfekt, mjukt underlag och inga flugor!
Nu laddar jag inför en ny vecka med bl.a. fortbildning för ridlärare på onsdag.

För övrigt behöver jag mer hjälp på helgerna, så om du vet någon som vill jobba extra några timmar ca varannan helg – tipsa gärna vidare! Man måste ha hästvana (såklart) och tillgång till bil!


Helgens tävlingar


Det blev en ganska intensiv helg för min del – dock väldigt roligt!
Jag var på Wallstanäs i princip hela dagen – fast med skytteltrafik eftersom jag åkte fram och tillbaka – tur att det är nära…

Lördagen började med att jag dömde MsvB1. Det var en rolig klass med många duktiga ryttare och jag hade en bisittare också, vilket kan vara bra ibland eftersom domaruppdraget är ganska ensamt. Bisittaren är en domare under utbildning, eller, som i detta fall, en LA-domare som behöver sitta bredvid en MsvB-domare en gång per år som ”fortbildning”. Bisittaren ska såklart inte döma, men det är ändå bra att kunna diskutera lite med någon ibland, det är utvecklande för båda.

Därefter startade jag och Soya vår första MsvB5! Jag tänkte att det nog var lite tidigt rent styrkemässigt, men hon gjorde en fin runda på 67,78% och det blev en 4:e plats! Enda riktiga missen var ett avbrott efter serien tyvärr, men i övrigt gjorde hon allt ganska bra – det finns dock utrymme för förbättring gällande kontakt / form och bärighet, men det gör det ju alltid! 😉 Jag är supernöjd med henne – hon är en riktigt trevlig tävlingshäst. Inte tittig eller spänd på banan (Anea var ju det tyvärr, vilket gjorde tävlandet mindre roligt), och brydde sig inte nämnvärt om att vi behövde rida fram i spöregn och hagel…


Dagen avslutades med att jag hjälpte mina elever Maria och Petra som står hos mig med sina hästar. Båda debuterade MsvA och var superduktiga! Det är så kul att få jobba med dessa ekipage som är målmedvetna och tränar flitigt. Bra jobbat!

Ingen kurs denna helg, men några privatlektioner på söndagen, plus en klubbtävling på Håbo Ridklubb med ekipage från LC-LA. Det är lite spännande att ena dagen döma MsvB och dagen efter ställa om till att döma LC på en ridskola – det gäller att ställa om och hitta ”sin skala” – men det är väldigt lärorikt!

Jag har lagt ut ett par nya kurser som går att boka nu, titta på hemsidan på fliken ”kurser”!

Miljöarbete på Wreta gård / SR Häst – och ryttarutbildning

Vi tycker att miljö och klimat är viktigt och vi arbetar aktivt för att förbättra oss. Vi hoppas att vi kan inspirera andra till att jobba mot samma sak.
Här är en sammanfattning av några punkter vi jobbar med för bättre miljö och klimat.

El
*2019 installerades solceller på stallets tak, vilket producerar ca 18 MWh per år.
*Övrig el köps från Nordic Green Energy vars elmix består av 85% vattenkraft, 15% vindkraft och en mindre del solenergi.
* Vi har energioptimerat så att gården numera drivs på 25A huvudsäkring.

Uppvärmning
* Bostäder och verkstad värms upp av ett biobränsleeldat närvärmesystem.
* Häststallets isolering är dimensionerad för att den värme som hästarna genererar ska hålla stalldelens temperatur över fryspunkten hela vintern, vilket gör att vi inte behöver ha värmekablar eller cirkulerande varmvattensystem.
* Tvättstugan i stallet värms upp med spillvärme från gödselplattan.

Transporter
* Vi har valt bil och hästtransport för att vara så lätta och bränslesnåla som möjligt.
* Bil och traktor körs på biodiesel (HVO100).
* Transporter samordnas för att minska bilkörningen. Inköp görs när vi ändå måste lämna gården och några av kunderna får ofta i uppdrag att göra mindre inköp när de ändå ska hit till sina hästar.

Avfallshantering
* All ensilageplast lämnas in för återvinning (Svepretur)
* Hästskor och annan metall återvinns.
* Förpackningar (inkluderar även plast från torvbalar) sorteras och återvinns.

Övriga åtgärder
* Batteridriven motorsåg med rapsolja istället för syntetisk sågkedjeolja i motorsåg.
* Huvuddelen av det virke som används för byggnation och reparation på gården sågas direkt på gården från egen skog. Eldrivet sågverk med rapsolja som sågkedjeolja.
* Gräsklippning helt på el. Robot samt batteriklippare där roboten inte kommer åt. Batteriklipparen nyttjar samma batteri som motorsågen.
* Självförsörjande hela året på basvaror som potatis, betor och morötter samt något 100-tal kilo försäljning. Andra grönsaker under säsong.
* På ridkurserna serveras så mycket som möjligt av hemodlade grönsaker och egenproducerat kött. Övriga matvaror försöker vi köpa svenskt i första hand, gärna ekologiskt.
* Får och hästar hjälper oss att hävda 6 hektar betesmarker med särskilda biologiska värden.

Vad kan du göra som kund?
* Tänk på att släcka belysningen efter er i sadelkammare och stall om ingen är där.
* Håll dörrarna stängda till uppvärmda utrymmen.
* Shoppa mindre hästprylar och lägg pengarna på träning istället. 😉
* Kunderna skulle kunna samåka mer. Bra jobbat, ni som redan gör det! Om varje grupp om fyra elever parkerar i Upplands Väsby och tar en bil sista biten skulle detta spara 5 ton koldioxidekvivalenter per år.
* Ni som reser långt till oss för att gå på kurs: vi bor nära Arlanda vilket kan vara en fördel. Men de flesta kanske inte tänker på att det även går att åka tåg istället för att flyga. Vi hämtar gärna på Arlanda vid behov. Om du flyger får du betala för hämtning och lämning, tar du tåget så hämtar vi gratis!

Påminn gärna varandra om att samåka (mycket trevligare dessutom), att släcka lampor etc. Alla bäckar små…. 🙂

Olika tygelhjälper

Här är sista inlägget om handen / tygelhjälper.

Tygeln skapar kommunikation med hästens mun, oftast via ett bett, i samverkan med vikt – och skänkelhjälperna. Om tygeln börjar verka för kraftigt blir hästen oftast spänd. Munnen är ett känsligt område och det gäller att öva upp sin ryttarkänsla för att få en bra kontakt, och en oberoende hand, dvs att ryttaren kan hålla balansen utan att hålla i sig i tygeln.

Förhållande tygel är det första vi brukar lära oss. Förenklat tar du lika mycket i båda tyglarna för att stoppa upp rörelsen framåt. Ju bättre vi blir som ryttare, desto mindre vill vi bromsa med handen, utan i stället försöker vi använda sitsen för att ”bromsa”. Ett förhållande tygeltag behöver egentligen inte tas bakåt utan det kan räcka med att hålla handen mer stilla och inte ”tillåta” hästen att gå fram. Detta innebär i praktiken att många ryttare förhåller sin häst utan att vara medvetna om det, helt enkelt för att handen inte är tillräckligt följsam.

– Eftergift innebär att du ger efter eller mjuknar i kontakten efter att du har tagit en förhållning. En förhållning ska alltid följas av en eftergift, så att ryttaren inte blir hängande i hästens mun.

– Ledande tygeltag tas rakt ut åt sidan. Detta tygeltag gör att hästen svänger. Ju mer utbildad hästen är desto mindre använder jag detta tygeltag, eftersom jag vill svänga mer med vikt och skänkel, snarare än tygel. På en ung häst börjar du styra genom att leda, och ”visa vägen” lite med tygeln. Ibland är också detta tygeltag till hjälp vid vissa korrigeringar. Viktigt att tänka på är att det endast fungerar medan man gör det – det går alltså inte att bli kvar i ett ledande tygeltag för då mister det sin effekt.

– Ställande tygel tas ensidigt genom att vrida om handen något. Syftet är att ställa i nacken, alltså få hästen att ”vända” lite på huvudet åt ena hållet. Det är viktigt att inte börja dra bakåt eller bli hård i handen när man vill göra ett ställande tygeltag – då blir det snarare en bromsande effekt.

Reglerande tygel samverkar ofta med den ställande tygeln, genom att begränsa halsens böjning och se till att halsen inte blir förböjd.

– Uppresande tygeltag tas rakt upp i syfte att få upp och fram nosen under en kort stund. Detta är också ett tygeltag som endast fungerar för stunden och det är viktigt att handen kommer tillbaka till normalläget direkt efter. Detta tygeltag kan även användas på en sida för att (tillfälligt) korrigera en sned nacke.

Att hitta rätt teknik med tygelhjälperna är svårt och tar tid. Det är också viktigt att ha en korrekt handställning för att tygeltagen ska få den tänkta effekten.
Många ryttare har fått instruktionen att ”ta och släppa” vilket gör att tygeln glappar och kontakten blir ostadig. Jag tycker att det är bättre att sträva efter en elastisk, men jämn kontakt. Ibland kan du ge en längre eftergift eller göra en överstrykning (dvs ta fram båda händerna mot hästens mun och medvetet glappa på tygeln) för att säkerställa att hästen bär sig själv – men det är inte detsamma som att vara ojämn i kontakten. Försök att hitta en känsla där du kan variera kontakten – dvs ha lite mer eller lite mindre stöd – men utan att släppa helt.
För att hitta en jämn kontakt behöver hästen bjuda framåt och ryttaren ska rida hästen fram till handen.


Här ser vi en jämn och mjuk kontakt med armen i linje med tygeln fram till hästens mun