Kurs på Ledingenäs

I helgen har jag varit på Ledingenäs och haft kurs med ett gäng privathästar. Roligt med ekipage som man inte tränar till vardags eftersom det blir en annan typ av utmaning. Det är dessutom en fin anläggning att vara på och lyxigt för mig som instruktör med infravärme och värmedyna att sitta på. Då är det lätt att hålla flera pass i rad!

Förutom det har jag haft några privatlektioner hemma också som har gått bra. Jag hade tänkt rida en häst nu på eftermiddagen också men han hade en tappsko så det var tydligen inte meningen. Kanske lika bra att vila foten. Jag märker dock ingen större skillnad på om jag har ansträngt mig eller inte, framåt kvällen får jag mer ont oavsett, pga att foten svullnar. Mår bäst på morgonen. Trodde att man skulle vara som en häst som ”värmer ur” men tyvärr inte. 😉

Kämpar på

Nu försöker jag komma tillbaka till jobbet så gott jag kan, men jag kan inte leda hästar eller gå särskilt långt. Foten är fortfarande stel och svullen och det låter som om den kan vara det ett tag till tyvärr. Jag har ridit lite grann, främst Grodan, eftersom hon är prio ett. Tur att hon är känslig och med egen motor! I och för sig rider jag alla mina hästar med ”lite” ben och det är ju tur nu.

Har även suttit lite på Rocky, och idag skrittade jag ut på Anea, men då utan stigbyglar för att spara på krutet. Det är egentligen lättare att rida än att gå men det är klart att jag måste ta det successivt. Känner mig en aning deppig över svullnaden för det gör rätt ont när man har skor (och barfota känns ju inte som ett alternativ), men jag får väl försöka ha tålamod. Använder fortfarande kryckorna typ till och från stallet.

Jag är i alla fall glad att jag sysslar med en sport som jag faktiskt kan utöva i små doser redan nu. Springa, dansa eller åka skridskor hade verkligen inte varit att tänka på!

Helgkurs

I helgen var tanken att hålla en tredagarskurs med yoga och övernattning. Med tanke på nuvarande restriktioner fick vi tänka om lite, och som tur var så hade deltagarna nära hit, så vi gjorde om kursen till dagskurser istället.

Yogan kändes inte heller lämplig just nu, men vi löste det med att ha ryttarträning i ridhuset istället, där det gick bra att hålla avstånd. Deltagarna fick göra individuella ryttaranalyser med Helena och fick övningar anpassade efter deras behov. Vi hann också med fem ridpass.

Såklart tråkigt att missa middag och mys vid brasan, men alla verkade ändå nöjda. Just nu får man vara glad för det man ändå kan göra och det är verkligen tur att vi kan rida som vi brukar i alla fall!

Tre av helgens fyra deltagare.

Till häst

Jag hade egentligen tänkt vänta ett par dagar till med att rida, och har konstigt nog inte känt mig så sugen som man kan tro. Däremot känner jag mig less på att vara ”sjuk” och enda sättet att känna sig som vanligt är ju att rida… 😉

Hade bara tänkt skritta lite men det blev visst lite trav och galopp också. Grodan fick vara handikapphäst och hon är inte särskilt jobbig att rida så det gick bra utifrån förutsättningarna. Kände mig såklart lite klumpig och osmidig och höger höft är inte så följsam, dessutom har Grodan haft en vilovecka så hon var en aning stretig, men för att vara första passet på 12 veckor (längsta pausen i mitt liv) och med en nyopererad fot så skulle jag nog ge ridpasset betyg 4 av 5.

Förmaningar undanbedes. Jag tror att bästa återhämtningen är att göra sådant kroppen är van vid. Jag tänkte inte rida fem hästar om dagen i början heller för den delen. 😉

En manual till LA3

Här tänkte jag återanvända ett inlägg som jag publicerade för några år sedan när jag hade dömt en LA3. Det här är tips på hur du kan höja poängen genom att vara noggrann och planera din ridning!

Alla diagonaler är en bedömningspunkt. Tänk på att visa tydliga övergångar, särskilt i upptagningarna. Många börjar bra, men sedan faller hästen ”isär” eller tappar balans i slutet. Vägen är också viktig. Vänd när din axel är vid bokstaven. En del ryttare rider nästan mellan bokstäverna men tänk på att alltid rida från punkt till punkt.
3.  KX  Skänkelvikning undan vänster skänkel<br />
     XI  Arbetstrav4.  I      Volt till vänster med 10 m diameter<br />
     IGC  Arbetstrav<br />
     C      Höger varv

Såhär ligger skänkelvikningen och en trav-volt efter varandra. Kom igång direkt i skänkelvikningen, samma tvärning hela vägen och passa att bakdelen inte går före! Tips: träna ingången in i skänkelvikningen. Jag vill också tydligt se att hästen är rak på medellinjen innan volten, och rak efter volten. Volten är 10 m, tänk på placeringen (mitten av volten mitt för bokstaven), och passa formen. En del ryttare har svårt att forma volten, hästen blir rak i kroppen och kryper in med nosen istället för att vara ställd och böjd.

I momentet där man ska ändra hästens form genom att länga ut tygeln så att hästen sträcker fram halsen kan många länga lite mer på formen. Tänk också på att visa en skillnad igen när tygeln kortas, så att inte hästen är längre i formen på kortsidan fortfarande. Jag vill se en tydlig skillnad på formen.
11.  ME  Ökad skritt12.  E  Mellanskritt, kom ut mellan B och P13.  P      Höger arbetsgalopp
       PFA  Arbetsgalopp

Såhär ligger skritten. I den ökade skritten ska hästen länga steglängden och även halsen. Många ger dock glappande tygel – behåll kontakten med bettet även i ökad skritt! För att få till den här konstiga vägen (som jag personligen tycker är opedagogisk) kan du sikta pyttelite till höger om E (mitt på långsidan) för att få en mjukare väg in i mellanskritten. I mellanskritten vill jag också se skillnad på steglängd och form! Många rider hästen likartat i både ökad – och mellanskritt. Tips: träna på att korta upp tygeln ganska snabbt och utan att hästen spänner sig! Efter skritten ska man ut mellan två bokstäver för att sedan fatta galopp på långsidan. Kom ut i tid så du hinner rakrikta hästen innan fattningen. TÄNK ”bogen in” så inte fattningen blir på dubbla spår. Den här vägen inbjuder till det – LA3 är faktiskt ett ganska tekniskt program där det gäller att planera sin ridning.

14.  A  Vänd halvt igenom i samlad galopp, kom ut 
            mellan P och B15.  BE  Halvcirkel med 20 m diameter i samlad 
             förvänd galopp
       EV  Samlad förvänd galopp

Såhär ligger galoppen. Halvt igenom och därefter förvänd. Många rider lite för snabbt genom hörnet och välter in halvt igenom. Ta ut vägen så mycket du kan så du får mer tid på dig! I förvända vill jag se en jämn båge, som slutar när ryttarens axel är vid bokstaven. Här är det många hästar som vill gena i slutet av bågen. Det kommer även en mellangalopp på en långsida, vilket i alla fall jag tycker är svårare än på diagonalen. Tänk lite bogen in även här, innan du börjar öka. Många hästar hamnar på dubbla spår i galoppen och får då svårt att skjuta på vilket gör att det inte blir så mycket ökning som man skulle vilja.

Några små tips på vägen – hoppas någon har nytta av dessa.
Bilderna är lånade från www.stallbacken.com.

Äntligen!

Idag har jag äntligen opererat bort ställskruven, vilket innebär att jag inte måste ha kryckorna längre! Sannolikt behöver jag kanske ha dem då och då i alla fall ett tag till, men det är inte längre farligt att belasta benet. Ställskruven har suttit ”rakt igenom” benet för att stabilisera ett ligament, och risken var att den skulle gå av om jag belastade den. Själva skelettet har egentligen varit läkt sedan några veckor tillbaka.

Själva ingreppet var rätt enkelt och gjordes endast med lokalbedövning (jag var vaken). Det gjorde inte ont men det var en smula obehagligt när jag faktiskt kände hur de skruvade ut skruven ur benet… Jag hade hoppats på att få med den hem, men det fick jag till min besvikelse inte. Den var dock större än jag trodde och såg i princip ut som en skruv som man har i verktygslådan. Helt sjukt att man kan ha den i benet utan att känna något?!

Nu ska jag succesivt lära mig gå igen då. Jag kan faktiskt gå utan kryckorna vilket känns otroligt efter så lång tid, men det är såklart stelt så nu känner jag mig verkligen som en gammal tant. Jag undrar om det inte blir lättare att rida än att gå? Man kan ju nästan hoppas, eftersom jag har större intresse i det. Jag har i alla fall tillåtelse till det, vilket är skönt. När jag kom in på sjukhuset sa de ju ett halvår utan ridning, men det var det väl ändå ingen som trodde på riktigt. 😉 Jag ska dock inte vara alltför segerviss i att sitta upp men jag kommer i alla fall dricka bubbel ikväll – det är helt klart läge att fira nu!

Ställskruven är den långa i mitten. Övriga skruvar sitter kvar för resten av livet. Den här bilden är tagen när jag precis hade brutit benet, så där ser jag i alla fall ena frakturen (kanske den andra också) – det ser inte ut såhär i dagsläget .

Julkalender eller inte?

Jag har ju varit flitig och haft en ”julkalender” på bloggen i två år. Nu funderar jag på om jag ska köra i år eller inte. Vad tycker ni? Läser ni? Vad ska det vara för tema i så fall? Har ni några idéer? Det finns säkert massor att skriva om, men ibland tycker man ju själv att man redan har ”skrivit allt”.

Kom gärna med förslag! Jag lovar inget ännu, men jag klurar på det i alla fall. Skriv gärna en kommentar om du vill ha något extra att läsa i december. 😉

Hästarna kommer hålla mig frisk länge

Okej, bortsett från en svacka nu med bruten fot törs jag ändå stå för rubriken. För det första innebär ett hästjobb massor av gratis träning och utevistelse. Och även om man jobbar mycket så är jag övertygad om att hästarna håller stressnivåerna nere och gynnar ett mentalt välmående.

Nu när jag är deltidssjukskriven blir jag ändå ”tvungen” att röra på mig, och kommer ut och ”tränar” per automatik. Inte så att jag går långpromenader, men med egen gård (tacksam för det) har jag ändå inte känt mig instängd eller uttråkad. Jag kan inte ens föreställa mig hur det hade varit om jag var tvungen att sitta i en lägenhet med bruten fot, och kanske inte kunna jobba alls.

En bra bi-effekt av ridningen är att den motiverar mig till annan träning, som förhoppningsvis också är bra för hälsan. Jag tycker, helt ärligt, inte att det är så kul att träna. Yoga är skönt, men styrketräning ger mig liksom ingenting ”mentalt”. Däremot gör jag det om jag tror att jag blir rakare och starkare till häst.

Min första tanke med skadan var såklart att jag skulle bli jättesned och säkert få ont i nacken eller ryggen av att gå på kryckor. För att försöka hålla mig i hyfsat skick har jag tränat nästan varje dag nu. Dels övningar för ben och fot som jag fick på sjukhuset, men jag lade till överkropp, bål och rygg blandat med yoga / rörlighet. I början med gipset gjorde jag situps i sängen, men nu tränar jag ”som vanligt” bortsett från allt där jag måste stå upp. Och det går ju att göra mycket ändå!

Såhär långt har jag mått jättebra i kroppen faktiskt. I början orkade jag såklart inte så mycket men nu känner jag mig i princip som vanligt. Foten är stelare i vissa lägen, men jag känner mig inte oliksidig annars.

Nu återstår att se hur mycket nytta det här kommer göra när jag ska gå (och rida) igen. Jag förstår att jag kanske kommer bli besviken på min kropp, men jag håller ändå tummarna för att det går hyfsat snabbt. En sak är säker – hade jag inte haft ridningen i sikte hade jag aldrig gjort den här ansträngningen.

Tips inför en start i LB3

Här kommer mer tips inför programträning och tävling. I förra inlägget på temat var det mer generella tips som gäller för alla program.

I LB ingår inga rörelser utan det man bedömer är vägarna, och övergångarna samt några tempoväxlingar.

Jag kommer inte att gå igenom alla moment, utan några delar där jag tycker att man kan vara lite extra uppmärksam. För att se hela programmet med bilder söker ni på Stallbacken.

I LB3 ingår den serpentinbåge. Den här vägen tycker jag ofta att många slarvar med.

hej

När du rider en serpentin ska du vara noga med att bågarna blir lika stora, och att hästen är rak över medellinjen innan du går in i nästa båge. Jag vill också se att man kan skilja på hörn och båge. Bågen börjar mitt på en kortsida och när du väl har påbörjat en båge ska du inte rida ut i hörnet utan ”skära av hörnet”. Samma sak när du avslutar – bågen är slut mitt på kortsidan så det första hörnet ska du ”skära av” och nästa hörn rider du ut i som vanligt. Här blir det ofta diffust och slarvigt, men rider man en noggrann väg så kan man höja poängen här. Tänk på att forma hästen för skänkeln och inte styra med tygeln.

I LB3 rider man tempoväxlingar på diagonalerna med mellantrav och mellangalopp. Kraven är inte lika höga som i LA och uppåt, men jag vill se en tydlig skillnad och längre steg. I skritt rider man mellanskritt med längning av formen. Här ska man alltså inte öka tempot / steglängden utan visa att man kan ändra formen. Hästen ska länga halsen och ta kontakten längre fram. Blanda inte ihop detta med fri skritt där hästen ska få hela tygellängden (förekommer i LC).

Här är en övergång mellan galopp och trav som ska ridas från båda håll, och den kan vara lite klurig. Här rider man på kort diagonal in i galopp, bryter av till trav och fattar sedan ny galopp. Jag tänker att man kan dela in diagonalen i tre delar med galopp – trav – galopp.

Det här momentet är ganska svårt om man ska behålla eftergift och kontakt, och helst ska inte hästen bryta av själv och ”falla isär”. Mitt bästa tips för att göra en övergång på diagonalen är att redan när du kommer i galoppen (i detta fall vänster galopp) så börjar du rida hästen mot nya yttertygeln (alltså höger skänkel mot vänster tygel). Ha den nya yttersidan klar innan du bryter av till trav så att hästen är rak. Då är den också förberedd på nya galoppsidan och det blir lättare att fatta nya galoppen. Så tänker jag också när jag sedan rider enkla byten (galopp – skritt – galopp) och galoppombyten, samma princip!

Om du vill ha dressyrprogrammen i text så hittar du dem här. Mitt råd är att både läsa igenom programmet och titta på bilderna om du är osäker.

När polletten trillar ner

En av de saker som är roligast i ridningen är när man ”kommer på” något. Ibland kan det vara något man har hört i flera år men man förstår inte riktigt förrän man lyckas uppnå det och hittar en speciell känsla. När man väl hittar det kan man ibland tycka att det var ju faktiskt inte så svårt.. 😉 Men det är svårt innan man vet vad man letar efter!

Det är också väldigt svårt att lära ut en känsla. Hästar är ju som bekant inga maskiner. Det är ju t.ex. lättare att lära sig köra bil, eftersom reglagen (för det mesta…) fungerar likadant varje gång. Det gör de ju inte på en häst, utan här måste man som ryttare vara lyhörd, anpassa sig och inte låsa sig vid att det fungerade på det här viset igår – för det är inte alls säkert att det gör det idag! Att ”hitta knapparna” får man göra varje gång.

Det är en utmaning att försöka förmedla detta, och jag försöker vara väldigt noga att stämma av och fråga ryttarna om de själva känner en skillnad – annars är det i princip meningslöst även om man skulle ”råka” göra rätt. Att öva sin ryttarkänsla är betydligt viktigare än att kunna rabbla ridlära utan att egentligen förstå vad det står i boken. Därmed inte sagt att teoretiska kunskaper inte behövs, men förståelsen på djupet får du bara av (rätt) träning.

Det jag nu skulle komma fram till var egentligen att det är så himla kul när man ser att polletten trillar ner hos någon annan! Det är kul att hitta nya grejer själv, men det är ibland ännu roligare när man lyckas förmedla något så komplext som ridning till en elev. Jag tycker ibland att jag kanske är lite väl petig och jag vet att jag ställer höga krav på mina elever. Men nu börjar jag verkligen se resultatet av det! Jag tycker att det är ett helt gäng som har gjort stora framsteg på sista tiden och det är så himla kul att se. Det är verkligen värt att lägga tid på detaljerna för det betalar sig i slutänden, både när det gäller ridning / träning, men också undervisningen. Bortsett från att jag ser en ökad förståelse och att eleverna tar mer självständiga beslut till häst, så tycker jag också att slitet med sitsarna har gett resultat. Jag vet att det är flera som har börjat träna mer avsuttet, vilket jag tror att jag har inspirerat till i viss mån genom att ha både kurser och teoripass där yoga eller ryttarträning ingår. Fortsätt jobba på som ni gör!