Grodan just nu

Grodan har jobbat på rätt bra under en period, men började kännas lite tröttare och då var det dags för ett återbesök. På det stora hela ser hon mycket bättre ut, men hon har fortfarande svårt med höger bak tyvärr. Lång historia kort så verkar det mest vara en svaghet / muskulärt. En hälta kan man bedöva bort, och vi har inte riktigt lyckats med det. Sist fick hon prova ett system där man kan mäta rörelserna och läsa av det via en dator, och skillnaden mellan höger och vänster bak uppe vid korset är 2 mm – vilket ju är ”ingenting” och inom normalvariation. Det hon gör är dock att hon sticker in höger bak lite mer under magen. Eftersom det inte släpper med bedövning så verkar det med andra ord inte göra särskilt ont, utan mer vara en svaghet (som säkert hänger ihop med gammal smärta / spänning, men en del har vi lyckats få bukt med.)

På sätt och vis är det ju positivt att hon inte verkar ha ont, men å andra sidan är det irriterande att det inte är konkret. Att behandla höften muskulärt har gett visst resultat i alla fall. Sedan måste hon ju träna om det ska bli skillnad på sikt. Det ÄR bättre, men vid det här laget är jag lite less på att bara jogga. Egentligen kanske det får bära eller brista nu helt enkelt… Igår var hon allmänt spänd och jag tänkte verkligen att jag ger upp nu, men idag var hon istället riktigt fin. Igår kan hon lika bra ha varit spänd av att ha vilat några dagar och inte vara lösgjord, men när man har en skadehistorik så blir det ju lätt att man bara känner efter och utgår ifrån att allt hänger ihop med det – vilket det såklart inte måste vara. Alla hästar har ju bra och dåliga dagar.

Planen just nu är i alla fall att rida månaden ut, och träna så gott jag kan. Sadeln är justerad lite nu också, och idag kändes det i alla fall som att det gjorde skillnad – lättare för mig att sitta rätt och hon fick mer plats att komma upp med fronten. I juli får hon vila två veckor, och sedan kommer vi behandla ryggen och blistra bakknäna innan igångsättningen. Jag ska också göra lite avsuttna övningar med henne som jag kan skriva mer om ifall jag kommer ihåg!

På sätt och vis känns det som om jag kanske får släppa det här snart – men å andra sidan är det egentligen först nu vi har fått några resultat överhuvudtaget. Alltså kanske jag får bita ihop ett tag till!

Träna på distans?

Nu har jag testat att hålla lektion på distans, med en elev på Gotland. Det funkade faktiskt förvånansvärt bra, även om man inte ser detaljerna lika bra som i verkligheten. Det går att träna med appen Ridesum, eller via Messenger (vi fick faktiskt inte Ridesum att funka helt bra). Det viktiga är dock att man har bra internet, annars hackar bilden. Du behöver också någon som filmar. Det här är inte istället för vanlig träning, men jag tycker ändå att det kan vara ett bra komplement! Då slipper man lasta och åka, sparar lite tid och lite miljö.

Om du är intresserad av att prova på att träna på det här sättet (med egen häst då!), så får du gärna maila eller ringa mig så bokar vi en provtid först för att se att tekniken fungerar. Om det funkar som det ska så kostar det 400 kr för 45 min.

info@ryttarutbildning.se
Suvi 076-8055138

Spännande träning med Ariadne

Igår var jag hos Karin Öljemark och tränade med Ariadne för första gången. Bortsett från en incident innan ridpasset så gick det kanon.

Före uppsittning blev hon dock rädd precis när jag skulle lägga om sadeln. Jag hade släppt på gjorden och Maddis (hennes ägare) skulle hjälpa till från andra sidan. Min teori är att hon fick en stöt av henne, för hon kastade sig iväg på en sekund utan förvaring. Hon lyckades sparka till mig på benet (ingen skada skedd på allvar dock), tappa sadeln, resa sig rakt upp och nästan sätta sig på sadeln, komma lös (såklart) på en utebana utan staket och trampa sönder tygeln. Bra start!

Allt gick dock bra, men det var ju en lite stressig inledning. Träningen gick i alla fall bra! Karin har sett henne förut med Maddis och hon tyckte att hon hade kommit ihop mer och kändes mer ”vuxen”. Hon är bara sju och ganska gänglig, så jag har ridit rätt lugnt till en början. Dels för att få henne mer grundstark, men även för att vi skulle lära känna varandra.

Nu tycker jag att jag har kunnat höja kraven sista tiden och på träningen krävde vi lite till. Bakbenen ska ännu mer igång och jag ger mig själv i läxa att öva mer på skolorna till nästa gång, samt öva mer galopp – skritt – galopp.

Ett kort klipp på traven. Tänkte lägga upp fler filmer men tar så mycket tid att ladda upp o krångla med… Får se om andan faller på.

Kul häst att jobba med! Det har hänt ganska mycket på kort tid, vilket är roligt såklart. Nu jobbar vi på den här månaden ut, sedan får hon lite vila.

Tid för reflektion

Just nu är det mycket som står på paus – människors jobb, resor, umgänge, tävlingar och massa annat. På gott och ont tycker jag. Personligen har jag än så länge inte drabbats alls. Jag har påverkats på så sätt att jag inte kan tävla, och att alla tävlingar som skulle dömas i vår har blivit inställda. Jag hade tänkt åka till Gotland förra helgen, men det har jag fått avstå. Men det är ju verkligen bara småsaker i sammanhanget. Jag är extremt lyckligt lottad som kan fortsätta jobba som vanligt (eller kanske mer, till och med), och som dessutom bor där jag jobbar. Jag behöver inte åka härifrån särskilt ofta och är uppenbarligen rätt isolerad även till vardags (bortsett från de kunder som kommer hit). Jag saknar egentligen ingenting (än) – men visst, sommarens semestervecka tillbringar jag såklart gärna på Gotland om det går. Om det inte går, så har jag ju ändå förmånen att bo på ett himla bra ställe där jag kan njuta av sommaren ändå!

Jag är oerhört tacksam över det livet jag har valt, och jag förstår att alla inte kan ha det såhär. Men ändå tror jag att mycket av det som tas för givet av den stora massan inte behöver vara hugget i sten. Måste verkligen alla åka till ett jobb fem dagar i veckan till exempel? Även innan detta så har jag tänkt mycket på hur mycket onödiga resor vi gör. Ur ett miljöperspektiv vore det ju fantastiskt om fler kunde jobba hemma ett par dagar i veckan (beroende på jobb såklart) – i alla fall om man vill. Jag tror att många blir onödigt stressade av att trängas på väg till och från jobbet varje dag, och slösa både tid (och pengar) på allt åkande. För att inte tala om alla möten som man ”måste” flyga till, även inrikes…

Jag hoppas verkligen att det kommer något gott – och bestående – ur den här krisen. Vi måste både resa och konsumera mindre även i fortsättningen, inte pga corona, utan av miljöskäl. Jag tror att vi kan ha bra (eller bättre?) liv ändå. Den här perioden kanske kan vara en tid för reflektion, och för att fundera över vad vi värderar egentligen. Social distansiering är tråkigt, men det får i alla fall mig att fundera mer över vikten av bra relationer med vänner och familj, även om vi inte ses så mycket just nu. Jag fyller 40 i år, vilket kanske blir svårt att fira, men det jag faktiskt önskar mig mest (förutom en GP-häst 😉 och att själv vara fortsatt frisk…) är mer tid med mina vänner igen.

Jag har också insett värdet av stallet och ridningen på ett annat sätt. Jag har ofta tänkt att jag jobbar med hästar bara för att jag själv tycker att det är kul, och nästan skämts lite över att jag inte gör mer samhällsnytta istället. Men stallet är verkligen en viktig plats för så många, både för psykiskt och fysiskt välmående. Just nu har detta verkligen varit en frizon för många där allt faktiskt är som vanligt, och plötsligt insåg jag att jag gör nytta – kanske inte som polis eller läkare – men på ett annat plan.

Och här är ytterligare en tanke kring det inställda tävlandet. Jag har inte haft någon häst att satsa på i år, och därmed gör det inte så mycket med en paus för mig personligen just nu. Egentligen tycker jag att det är rätt skönt, för det tog bort lite stress kring att jag hela tiden måste ”hänga med”… Jag tycker att det är kul att tävla för att ha mål, men jag måste erkänna att det också stressar mig lite pga att det (för mig) blir en måttstock på framgång, på om jag håller tillräcklig kvalitet osv. För mig är dock inte tävlingsmomentet i sig det jag ”går igång” på, som kanske många andra gör. Det som gör mig genuint glad tillsammans med hästarna är fortfarande det som gjorde att jag började rida. Att se glada hästar på bete, en uteritt i solen eller att se hästarna utvecklas av bra träning och ett vettigt upplägg – det ger mig mer än själva tävlandet. Däremot är tävlingarna en krydda som kanske ändå gör att man orkar hugga i lite extra för att man har ett mål framför ögonen, och det är absolut en faktor för att sätta mål och utvecklas. Tävlingarna för mig är viktiga, men inte det jag ”lever för”.

Vart vill jag komma med detta? Jo, kom ihåg varför du började med hästarna. Det är klart att det är tråkigt med inställda tävlingar (speciellt om man har ett mästerskap i sikte). Det är också en inkomstkälla för flera klubbar, och en viktig kugge i hästnäringen. Men jag blir ändå lite bekymrad över att det är så vansinnigt viktigt att starta upp tävlingar för yngre så snabbt som möjligt. För jag hoppas verkligen att de har intresset för hästarna i grunden – och att det finns där även om det är ett tävlingsuppehåll!
Jag tror det genuina hästintresset är viktigare som drivkraft, inte tävlingarna i sig.

Jo, bilden är från en tävling, men ”just for fun”… 🙂 På den här tiden var det kravlöst och på skoj.

Ledig helg

På Kristi Himmelsfärd brukar jag åka till Gotland, eftersom man kan ta ledigt några dagar i rad. Nu blev det ju inte så, och först var jag frestad att jobba istället, med tanke på det höga trycket på ridning. Men – jag tog mitt förnuft tillfånga och tog ledigt hemma! Så skönt och välbehövligt.

Jag har faktiskt tagit det rätt lugnt, men även hunnit med lite trädgårdsfix som är skönt att få ordning på. Annars har jag läst, fikat med grannen, varit på bio med Torbjörn och sovit ut.

Kan rekommendera ett besök på Bio Capitol, om ni inte har varit där. Väldigt mysigt och god mat på Bistron bredvid dessutom. Nu var det extra glest mellan platserna, så att man ska kunna gå på bio även i dessa tider. Rekommenderas!

Igår tog jag en tur ut till Bonnie också. Vi övade på att lyfta fötterna i hagen. Hon är så himla snäll och social, kommer fram direkt och står snällt kvar när resten av flocken går iväg. Stor guldstjärna på temperamentet!

Älskar den här tiden på året!

På begäran

Här kommer recept till Ellinor, och andra som kan vara intresserade! Jag gjorde en pizza i helgen som blev väldigt god. Jag modifierade ett recept jag har använt förut, och lade till grönkål.

Jag använder färdig pizzabotten från affären. Sedan grundar jag med olivolja (inte tomatsås!).

Fyllningen består av:

  1. Två kokta rödbetor i klyftor eller bitar.
  2. En röd lök som jag skivar och steker i smör och lite balsamvinäger.
  3. Grönkål, strimlad, så mycket att pizzan täcks. (Krymper en del i ugnen.)
  4. En normalstor fetaost som jag smular över.
  5. Honung, typ 0,5 dl (?) som jag smälter i micron och ringlar över.

In i ugnen, och innan servering toppar jag med pinjenötter och ärtskott. Hur lätt som helst. Ska prova en annan idé jag har, återkommer efter att jag har testat det…

Ariadne

Här kommer ett par bilder och ett kort klipp på Ariadne. I helgen har hon fyllt sju år och har ett par lugna dagar (för jag är faktiskt ledig!), men nästa vecka kör vi på igen. Hon kommer att vara här en bit in på hösten. Rolig häst att rida, arbetsvillig och ambitiös! Och lagom känslig, det passar mig. Tanken var att hon skulle gå ihop med mina ston på bete, men den planen höll tyvärr inte. Hon och Anea rök ihop ordentligt för ett tag sedan, med vissa blessyrer som följd (inga allvarliga dock!) – men jag vill INTE riskera att det blir värre nästa gång. Tråkigt, men jag tar inga onödiga risker i det här fallet.
Jag kommer lägga upp något klipp då och då, så att ni kan följa henne. Hon är ganska gänglig och behöver mer styrka, så det får ta den tid som behövs. Det är ingen tung häst, men hon är ändå rätt stor, och inte heller så gammal. Ska bli roligt att se hur hon utvecklas, då jag tycker att hon har stor potential!

Bilderna är tagna av ägare Madeleine Granlind.

Bonnies första ”träning”

Förra helgen fick Bonnie vara med på sin första ”träning”. Nu tränar man såklart inte föl, utan de ska endast hanteras i lagom dos. En del av uppfostran sker i hagen av äldre kompisar, men de ska såklart vara vana vid människor, kunna stå uppbundna, ha grimma, gå att leda och kunna lyfta upp benen.

På Nådhammar, där hon bor nu, anordnas det träning en gång i månaden i grupp. Det är himla smart faktiskt, då blir man ”tvungen” att ta tag i det och kan inte råka glömma bort det. Eftersom hon inte står här hemma så blir det ju inte lika naturligt att öva dessa saker. Förra helgen fick Marianne åka dit och delta eftersom jag inte kunde.

Det blev träning i ovan nämnda saker, att gå undan för tryck, och en liten skogspromenad. Tydligen var helt slut efteråt… 😉 Hon verkar ha det bra i alla fall, och har hittat en bästis (som man skymtar på bilden…). Jag kanske åker dit en sväng i helgen och säger hej till henne också.

Livat på landet

Man blir tydligen mer och mer som sina föräldrar ju äldre man blir – nu har jag tydligen börjat dra ordvitsar precis som min pappa. Men det ÄR ganska livat på landet faktiskt… I fredags började jag min dag med lite träning och en lång frukost och kände verkligen hur harmonisk jag var (…) och precis då ringde förstås personalen och meddelade att det stod en flock kor i närheten av våra hagar. Så mycket för den sinnesfriden.

Tur att jag och Torbjörn var hemma, och att vi just nu har en praktikant! Alla hästar var mer eller mindre uppvarvade, så att försöka fånga och ta in dem var inte det lättaste. Caribo och Qurre var livrädda och skenade farm och tillbaka. Caribo lyckades i princip halka ut ur hagen till hälften, men vi lyckades stoppa den flykten. Jag har faktiskt aldrig sett en så rädd häst. Lång historia kort så fick vi in alla hästar till slut, men det var inte roligt alls. Flera hade sprungit så de var löddriga. 🙁 När alla hästar var inne fick vi dessutom ägna över en timme åt att försöka fösa korna åt rätt håll. Det slutade med att de sprang in i vår beteshage längst bort (den är tom) och där fick de tillbringa natten. Min eftermiddag gick åt till att visitera samtliga hästar och spola av hälften av dem. Flera var uppvarvade en lång stund efter. Men det verkar, tack och lov, som att alla har klarat sig oskadda – inte ens några sår eller tappskor, vilket är ett mirakel! Jag vill inte ens tänka på hur det hade kunnat gå…

Korna var desto lugnare…

Det har dessutom varit en del extra jobb med fåren och lammen. Torbjörn har flaskmatat ett lamm i flera veckor, vilket gör att han knappt har sovit. Det var ett lamm som blev bortstött av sin mamma, och dessutom var väldigt svag i sina bakben. Men nu verkar den pigg och stark! När det var dags för betessläpp och lite lugn och ro så fick en tacka juverinflammation istället, så nu står hon inne och vi har gett henne penicillin några dagar. Inte det lättaste att få ett får att stå stilla när man ska sticka den i halsen! En av gångerna resulterade detta i ett får som försökte fly, jag som vägrade ge mig, och Torbjörn som försökte hålla i, men istället halvt om halvt flög ut genom fönstret..! Fönstret var väl i och för sig från typ 1803 och väldigt skört, så det krävdes inte så mycket för att krossa det, men det kanske inte var så kul för Torbjörns huvud. Det finns gott om stoff här för en doku-såpa snart!

Ett litet lamm som får sin vikt kontrollerad med hjälp av en Ikea-kasse. Bra till mycket!

I övrigt har helgen gått bra. Jag har haft programridning på lördagen och en kurs på söndagen. Egentligen skulle jag vilja hinna med en till programträning innan sommaren, men tiden går ju så fort! Det känns inte rimligt att klämma in mer saker nu faktiskt…

Det kom ett par hästar utifrån också. Här ett fint uppklätt ekipage. 🙂

Grodan fick ledigt i helgen, på egen begäran…

Den här veckan blir faktiskt lugn. Jag är ledig tors-sön. Jag hade tänkt åka till Gotland, men det går ju inte. Däremot tänker jag njuta av våren och samla lite ny energi. Jag har jobbat jättemycket och behöver tid till lite annat också! Fixa i trädgården t.ex. Mig gör det inte så mycket att maj är lite kallt (men det får gärna bli lite varmare snart). Jag tycker om att våren är lång och att allt inte blommar ut på en gång!
Ni som rider på torsdagar – det är röd dag och därmed INSTÄLLT!