Att tävla dressyr tycker jag (personligen) inte ska vara ett självändamål, utan snarare en utbildningskontroll av steg på vägen för ryttaren / hästen, eller ekipaget.
Syftet med tävlandet kan vara väldigt olika:
– Ryttaren kanske är orutinerad, och rider då (förhoppningsvis) en rutinerad häst / läromästare eller van ridskolehäst. Här är det ryttaren som ska öva sig i tävlingsmomentet och att få rutin.
– Hästen kan vara ung / i en inlärningsfas, ny på tävlingsbanan osv. I det fallet är det fördelaktigt om hästen blir lotsad av en rutinerad ryttare under sina första starter. Här är målet utbildning / utveckling av hästen.
– Ekipaget är givetvis en helhet. När både ryttare och häst har kommit längre och har goda förutsättningar gällande rutin hos ryttaren och kvalitet hos hästen kan man tänka mer på att tävla för att få resultat.
Men vi kan också ha ett ekipage som jobbar ihop sig gemensamt under flera år och utvecklas tillsammans även om både häst och ryttare saknar rutin. Här blir det dock extra viktigt att tävla på sina villkor, gå upp i klasserna i rätt takt och kanske stanna längre tid på en nivå tills man känner sig helt trygg där tillsammans.
Anea i en MsvB som jag minns att jag var väldigt nöjd med!
Om du väljer att tävla dressyr – fundera på vad du har för syfte med ditt tävlande?
– Är det resultat som är viktigt för dig?
– Tycker du att tävlingsmomentet är roligt / utmanande?
– Är det ett sätt för dig att utvecklas och ha mål i din ridning?
– Är det förväntningar utifrån som gör att du tävlar?
Det kan vara bra att veta vad det är för drivkraft bakom, för att kunna ha realistiska mål och förväntningar på tävlandet.A
Jag själv tävlar för att jag ser det som en utbildningskontroll / ett sätt att sätta mål med min ridning så att jag har något som sporrar mig. I viss mån är det också pga ”förväntningar” utifrån, eftersom tävlingsresultat ligger till grund för att bli tränare eller domare, något som jag anser att jag behöver för att driva mitt företag. Tyvärr tycker jag att själva tävlingsmomentet i sig är ganska jobbigt och jag blir lätt spänd på banan. Jag skulle behöva hitta mer glädje i själva tävlingssituationen, så det är något jag får jobba med.
Jag tror dock, att om man är en väldigt utpräglad tävlingsmänniska som är extremt resultatinriktad, så kan det i värsta fall gå ut över hästen, som i att man gör väldigt många starter eller kanske pressar hästen onödigt mycket inför en tävling. Jag tror det är viktigt att tänka på att varje tävlingsstart är ett ”uttag” på ”hästens konto”, även om det är en rutinerad häst. Tävlingen är trots allt ett stressmoment på många sätt med resor, ny plats, ny omgivning, och kanske också en ryttare som rider lite annorlunda än på hemmaplan. Det behöver vi ha respekt inför och inte ta för givet.
Grodan på Ledingenäs. Jag är tydligen bra på att komma 3:a. 😉
Både häst och ryttare behöver vara förberedda inför en tävling. Dels behöver hästen vara tillräckligt stark och tränad för sin uppgift, och ryttaren behöver vara mentalt förberedd.
För både häst och ryttare är det bra att ha åkt iväg innan för att miljöträna i ett annat ridhus, eller rida program på bortaplan. Det kanske till och med ska övas med tävlingskläder och att knoppa hästen innan. Många ryttare blir stressade av alla moment ”runt omkring”, så att träna i en situation som liknar tävling så mycket som möjligt är nyttigt för både häst och ryttare!
Programmet ska vara väl inövat och ”sitta i ryggmärgen”. Öva gärna på att visualisera programmet även avsuttet, så att du kan alla vägar och vet hur du ska rida.
Ofta brukar man säga att det är lagom att rida ett program som ligger något under den nivån man i själva verket övar på, dvs rider du LA hemma så kanske det är lagom att starta LB till att börja med. Om vi rider hemma med en kvalitet motsvarande 70% så skulle jag nog säga att det kanske sjunker till 65% på tävling för många ekipage. Med andra ord: om du nätt och jämnt rider på en nivå motsvarande 60% hemma så kanske du inte kommer rida på godkänd % på tävling.
Nu kan det ju vara så att procenten inte är så viktig för dig, vilket är okej! Men man bör ändå veta sina förutsättningar innan man ger sig iväg. I dressyr är fördelen (jämfört med hoppning) att det inte är förenat med livsfara att starta en för svår klass, men ur perspektivet god ridning så är det självklart bättre att starta på en nivå som man behärskar! Sedan kan allt hända på en tävlingsplats och av tillfälligheter som att hästen blir tittig t.ex, så kanske man får missar som man aldrig har hemma, vilket drar ner poängen. Sådant får man såklart räkna med.
Får lägga in en bild där jag har vunnit också. Soya i en MsvA förra året.
På själva tävlingsdagen tycker jag att det är viktigt att skapa rutiner. Dessa kan vara olika för olika ryttare och hästar. Det gäller att lära känna sig själv, t.ex. gillar du att ha mycket folk omkring dig eller behöver du vara mer själv inför din start? Hur lång framridning behövs? Osv.
När du planerar din tävlingsdag gäller det att räkna baklänges från din starttid och sedan räkna in framridning, tid för att sadla och skritta fram, tid för att eventuellt visa upp vaccination (numera görs endast stick-kontroller), restid, samt tid för alla förberedelser hemma.
Jag själv vill också gå och titta på banan, trots att jag inte är hoppryttare. 😉
Jag vill ha en mental bild av ridhuset / banan jag ska rida på, så att jag själv slipper bli överraskad av något oväntat.
Försök att rida fram så likt det du brukar göra hemma, så att både du och hästen är vana vid det systemet. Det är lätt att börja titta på andra och kanske tappa fokus. Håll dig till din plan! Ta flera korta skrittpauser om du känner dig spänd.
Väl inne på banan: rid ett moment i taget! Om något spricker, rid vidare och försök göra nästa moment bra. Att tävla dressyr är faktiskt ren matematik, så även om din häst galopperar i en ökad trav, så är det inte säkert att ”allt är förstört” även om det kan kännas så. Försök plocka poäng på något annat! Och visa upp hästen lite extra i de moment du vet att ni gör bra.
Efter tävlingen:
Det är superbra att filma sin start för att själv kunna se hur det gick (istället för att bara gå på hur det kändes). Läs protokollet och försök ta till dig kritiken på ett bra sätt. Om du ofta brister på samma moment – öva mer på dessa! Och ta hjälp av en bra tränare som du kan bolla med efteråt om du har behov av det. Det är guld värt för din utveckling.
Lycka till!
Rosetterna är inte det viktigaste. Men utveckling är det, för mig! Det här var min och Aneas debut i StGeorges. Jag tror vi fick lite över 60% men en godkänd runda på den nivån var en vinst i sig, och ett jättestort mål som uppfylldes!
(Nu känns det som 1800-tal med hatten, tänk vad snabbt man vänjer sig vid annat!)
Inga svar