Helgen

Den här helgen har känts lång, antagligen för att jag har gjort ganska mycket olika saker. I fredags var det drop in på morgonen och en privatlektion med Grodan på eftermiddagen. Däremellan annat jobb på gården som måste göras. Det är mycket såhär års. Torbjörn har satt potatis och sått i landet för fullt, jag har knappt hunnit hjälpa till med det… Bara att klippa gräsmattan tar ju timmar här och jag har inte ens hunnit ett varv innan jag borde börja om igen. Det växer så det knakar överallt just nu.
Fredag kväll var vi bjudna på middag i stan, vilket var väldigt trevligt! Det blev inte jättesent men jag var inte direkt pigg lör morgon…
Stona har fått sova ute i natt för första gången. Hade nog gått tidigare men de skulle avmaskas och vänja sig vid mer gräs först.

På lördagen var det ett dagläger med två pass och lunch. Bara elever som jag känner sedan tidigare, så det var ganska ”lätt” att hålla kursen. Det är alltid svårare med helt nya elever som man inte har sett tidigare. Efter det ridning av Anea inför tävlingen som vi var på igår. Tyvärr en total besvikelse. Jag har inte kommit ut i år förrän nu, så det går nog att ”skylla” lite på säsongsdebuten, och det kanske inte var så lätt att göra den på Djurgården där det är väldigt tittigt. Hon var SÅ fin på framridningen, jag tyckte att jag fick upp fronten bra mot slutet och hon var väldigt avspänd och reglerbar. Inne på banan hade jag mer missar än jag någonsin haft – stod inte still i halten, bytte bak i en piruett, tog inte hjälpen i ena serien osv… Listan kan göras lång. Jag tror också att det djupa underlaget bidrog – hon var både tittig och spänd samtidigt som det blev tungt. Så himla trist och på ett sätt blir jag revansch-sugen, på ett annat sätt har jag tyvärr lust att strunta i det hela nu. Jag tror ju ändå inte att jag kan få fram så mycket mer ur henne på tävling när hon är 17 och begränsad i sina gångarter. (Jämfört med andra svårklasshästar.) Men jag brukar ju inte ge upp i första taget så några till starter lär det nog bli. Jag har väl dock i bakhuvudet att detta sannolikt är vår sista säsong, och det är svårt att peppa sig själv när man inte har högre mål än så.
Har hunnit med riktig sommar-njutning också. Man får passa på! Det är helt fantastiskt ute nu med syréndoft och fågelkvitter.

Förutom ovan nämnda har min snälla mamma också varit här och tapetserat i stora rummet uppe. Det blir superfint! Bara pyttelite kvar nu så är det snart klart. Rätt stor skillnad att byta en gul och solblekt (antagligen inrökt) strukturtapet mot en ljus och ny tapet! Glömde förstås att ta före-bilder som vanligt…. Det skulle man ha gjort på alla sina gårdsprojekt men det är så lätt att glömma när man är mitt uppe i det.

Hoppas att ni har haft en bra helg i solen!

Programträning

I torsdags var jag och Anea på programträning för Pia Fälth för första gången. Upplägget här var att först få lite hjälp med grunderna och därefter rida igenom Int1.

Anea kändes ganska avspänd och på gott humör men kanske lite matt. Det har varit så varmt i veckan och jag tror det beror på det, även om det var svalare i torsdags. Grundformen känns bättre överlag men jag skulle vilja ha samma bärighet hela tiden, nu är det lite som om det kommer och går. Svårt att hålla ett helt program, även om programmet flyter på.

Mest nöjd är jag med saxen som inte alls känns lika svår. Jag hinner med och hon orkar hela vägen på ett bättre sätt. Skulle dock vilja ha henne ännu mer loss i sidorna. Generellt behöver jag få i en växel till och kunna rida mer energiskt utan att det blir spänt – något som alltid har varit vår svaga punkt och som jag får jobba vidare med!

Programträning med Grodan

Idag har Grodan varit på programträning för första gången. Nya miljöer är inget som bekommer henne alls, vilket är superskönt! Jag hade bara tänkt rida delar ur MsvC1 eftersom vi inte har tränat tillräckligt på alla moment ännu, men vi red igenom hela programmet, dock utan bedömning. Jag fick lite tips och kommentarer istället.

På det stora hela är jag väldigt nöjd! Hon kändes jättefin från start och hela programmet flöt rätt bra. Galoppdelen känns bäst, det är hennes styrka. I traven blir det lite försiktigt, men än så länge får hon jogga genom programmet så att hon inte blir för spänd. Jag kan hitta en riktigt bra trav mellan varven, men det spricker om jag ska rida rörelser i den traven, det blir för tufft än så länge. Med tanke på att jag inte tränat alla rörelser så mycket så tycker jag att hon var riktigt duktig! Slutorna är det som är sämst, men jag har ärligt talat bara ridit slutor ett fåtal gånger på henne. Enkla byten har vi inte heller gjort så många gånger, och som ni ser på filmen så blir hon något spänd där, men hon är väldigt lydig!

Kommentarerna var att hon har en balanserad galopp, formen och tempot är tillräckligt bra för klassen samt att hon ser flott ut med fin sida. Värd att satsa på för framtiden tolkar jag det som. 🙂 Jag tror att hon kan bli riktigt fin med mer styrka och påskjut. Jag kommer dock inte stressa med henne.

Tanken är i alla fall att starta en gång innan sommaren, och jag tror att vi fixar det om hon känns som idag. Det jag vill ha bättre (utom slutorna) är bättre övergångar. Hon ökar ganska bra tycker jag, men hon blir spänd i upptagningarna (styrkefråga). Det ska jag lägga mer krut på nu ett tag.

Den här hästen passar mig väldigt bra. Hon ger mig en bra ridkänsla och har ett bra temperament. Egentligen är det två saker som är extra bra (om som jag saknar hos Anea): hon är inte alls tittig utan går överallt, samt att hon ändå är lite het och känslig, något som jag ser som en fördel för att kunna utbilda henne vidare. 

Lektionshästmästerskap

Idag har jag varit och dömt lektionshästmästerskap för juniorer i Vällingby. Ett mycket litet startfält på 9 deltagare. Synd att det inte är fler som ställer upp – bra tävlingsform tänker jag! (Mina hästar får tyvärr inte delta i liknande tävlingar för att de går för få lektioner per vecka för att räknas som lektionshästar om någon undrar…)

Hur som helst var det första gången som jag dömde med två andra domare. Ett bra tillfälle eftersom jag känner båda lite grann och då kändes det inte lika ”jobbigt”. Det ska såklart inte vara ”jobbigt” men lite nervöst blir det faktiskt att jämföra med andra. På det stora hela var det ganska lika med något undantag. Efter en tävling med flera domare så samlas man och diskuterar resultatet. Det kan vara bra att veta som ryttare att det faktiskt görs en avstämning och man får en chans att prata igenom varför det skiljer sig åt. 5% räknas som ”okej” diff, men mer än så ska man följa upp. Bra tycker jag, eftersom det är ett sätt att kolla av sin bedömning och få prata igenom tävlingen med andra. Det är ju också positivt att vi i det mesta var relativt eniga. Man är ganska ensam som domare, så jag måste säga att det här kändes givande. 🙂

Nu ska jag lägga mig tidigt och hoppas på att jag lyckas hålla en begynnande förkylning i schack… Hoppas ni hade en bra valborg och 1 maj!

Vinst för Sofia och Holly!

Igår var min stalltjej Sofia och tävlade hoppning med sin häst Holly. Vit rosett i första klassen och vinst i den andra (1 m)! Så kul! Holly var väldigt grön när Sofia kom till mig men hon börjar bli mycket starkare och mer ridbar. Jag tror att dressyrjobbet hon har lagt även gynnar hoppningen. Tidigare hoppade Holly mest på fart men nu kan hon hoppa mer på styrka. Dressyrstart är också planerad under våren. 🙂

Darios första träning borta

Sofia och Dario har varit väldigt duktiga idag! Vi åkte till Vällsta på programträning och hon red LB3. Det var vår första resa med honom och vi trodde att han kanske skulle vara lite pigg eller spänd men det har gått superbra med allt! Han gick rakt in i transporten och stod som ett ljus, var väldigt försiktig och lugn att lasta ut samt att göra i ordning på en ny plats. Inget krångel vare sig med framridning eller själva programmet. Sofia red väldigt fint och prydligt med något pyttelitet slarv med tidiga galoppfattningar. Roggan var positiv och de fick 70%!! Så kul att det gick bra! Nu är planen att skicka ut dem på en riktig tävling innan sommaren. 🙂

(Bilderna är från igår när vi tränade hemma.)

MsvB-domarutbildning

I helgen har jag varit på Strömsholm på utbildning för MsvB-domarkandidater. Vi har fokuserat på samling och rörelserna som är utmärkande för den nivån (skolor, skrittpiruetter och galoppombyten). En del teori sker på sal, men på sådana här utbildningar ingår givetvis mycket tid även i ridhuset. Igår tittade vi på rörelserna på fyra olika hästar, vilket var väldigt bra så att man kunde jämföra dessa med varandra. Idag har vi tittat på samt dömt hela program.

Kursen hålls av två domare, vilket är bra eftersom man får höra bådas bedömningar. Oftast stämmer det överens, men inte alltid, vilket bekräftar hur svårt det här är… Det får naturligtvis inte skilja alltför mycket men vi har förstås haft en del diskussioner. 😉 Lite beror ju på var man sitter och i vilken vinkel man ser rörelserna, men också på vad man fokuserar på. Vi ser helt enkelt inte alltid exakt samma saker.

Det känns roligt att få gå vidare såpass snabbt eftersom jag inte har dömt så länge. Jag undrar dock hur man ska hinna bli tillräckligt bra, det gäller ju att döma så mycket som möjligt, vara insatt och påläst. Ridläran är ju det minsta problemet, den hoppas jag sitter! Men reglementet ska man ju helst kunna utantill och nu har vi även en lång lista på ungefär hur mycket poäng som ska dras av på en rörelse vid olika fel. Och det viktigaste av allt är ju att snabbt lära sig värdera varje moment, sätta en siffra och dessutom veta varför man satte just den siffran.

Det är svårt att döma. Det är svårt att rida. Och det är svårt att lära ut ridning… Ibland hade det varit skönt att göra något där man visste att 4+4 alltid är 8, att det fanns rätt och fel och ett ”facit”. Den här sporten är så oerhört märklig, särskilt grenen dressyr skulle jag våga påstå. Men det är väl därför man fortsätter i ur och skur, man blir ju inte klar, någonsin… Ett mål för många år sedan var att tävla på Strömsholmstävlingarna. Nu får det långsiktiga målet kanske vara att bli ”bra nog” för att även döma där så småningom… 😉

Affe på programträning

Igår åkte jag med Marie och Affe till Lotteräng där det var en programträning för Pia Fälth. Det är toppen att ha nära till sådana här saker, bara en kvart bort! Och viktigt att träna under tävlingsliknande former. Affe blir faktiskt lite sprattlig borta, igår började han med att sparka bakut (!) när Marie precis hade kommit upp. Det tror man kanske inte om honom på hemmaplan precis. Men just därför var det bra att vi kom iväg igår, eftersom han nästan blev lite het på tävlingen sist.

Programträningen gick i alla fall väldigt bra! 67% i LB3 och väldigt prydligt. Det måste jobbas lite mer på kontakten (att han inte kryper in med nosen) och mer påskjut i mellantraven. Skritten får inte bli för överilad för då är det lätt att han tappar takten. Det finns saker att fila på, men mycket är bra – fina vägar, prydligt ridet, mjuka övergångar och 8 på båda uppridningarna. Och så är målet att ryttarinnan kan hålla huvudet kallt även på en riktig tävling, för det finns potential!

Träning för Nina

Det är ren lyx, Nina har ju flyttat närmare och det innebär att jag kan ”lura över” henne hit mycket lättare. Förut kände jag att vi behövde vara fler osv, men nu kan hon komma för bara min skull och så rider jag både Anea och Grodan. Sparar tid och bensin (även om jag åker över till henne). Guldläge med andra ord!

Så idag har jag tränat med båda hästarna. Det var välbehövligt med lite stöd vid sidan av, och uppmuntran när man är på rätt väg. Igår hade jag dessvärre en riktigt dålig dag vilket givetvis smittade av sig även på ridningen. Det går liksom inte att vara spänd och stressad när man ska rida, och jag kände att jag inte hade gjort något vettigt alls igår. Trots det var båda hästarna riktigt fina idag (de är ganska förlåtande) och jag hade bättre fokus. (Men hade jag inte haft hjälp idag hade jag inte kunnat hålla det. Ibland är det så skönt att ”lämna över ansvaret” till någon annan.)

Anea börjar kännas mycket starkare och mer ridbar och jag är säkrare i de svåra rörelserna nu, vilket innebär att jag kan inverka mer och rida bättre i varje moment. Tidigare var jag glad om jag gjorde något som liknade en piruett t.ex, nu kan jag hinna känna efter mer vad jag gör och hur. Samma sak med serierna – idag fick jag en annan känsla av att få sitta mitt över istället för att vi kränger lite i sidled. Det är inga ”stora saker” men det är ju just de små detaljerna i ridningen som gör en så enorm skillnad!

Grodan var lite spänd och taggad först, men sedan hittade jag en riktigt bra ridkänsla. Öppnorna var bättre än någon gång tidigare för att hon tog böjningen ärligare och kom ut på ytter tygel. Innan har jag mer ridit ”på tvären på tre spår” men nu kändes det som riktig öppna. Avslutade med lite mellantrav när jag fick feeling, och där var det en tydlig skillnad nu! Hon känns faktiskt riktigt häftig att rida när hon hittar ”rätt läge i kroppen”. Hoppas nu att båda hästarna håller i det här tills på tisdagens teoripass så ni inte tror att jag bara hittar på… 😉

Programträning

Idag har jag varit och ridit program för Roger Ohlsson på Vällsta. I morse var jag nära att avboka för att jag var så trött och sliten och kände noll motivation. Igår hade vi ett lite tjafsigt ridpass dessutom, och jag har inte ridit program sedan i november. Försökte alltså komma på ett bra svepskäl till att ”slippa” träna, men sedan tog jag mig i kragen i varje fall.

Tur var väl det. Anea kändes riktigt fin, och det vi inte var helt överens om igår var på plats idag. Jag hade bra flyt i programmet på det stora hela, men det finns absolut saker att förbättra. Jag tror att Roggan var lite snäll i sin bedömning, som landade på 69,41% (!) vilket jag inte tror att det hade gjort på tävling med tanke på att det ändå är en hel del saker att förbättra. Men jag är väldigt glad att han såg en skillnad mot förra året. För mig känns hon starkare och hon tar i själv nu! Förut lade hon sig gärna på handen och blev svårare ju längre programmet gick, men nu klarar jag i princip av att hålla ihop allt.

Film nedan. 8 på båda inridningarna, andra volten, mellantraven (ökningen som ligger mitt i programmet, de andra två är ökad trav), samt på mig som ryttare. Från och med i år är det bara ett sammanfattande betyg i slutet, gångarter och lösgjordhet är borttaget i de internationella programmen. Jag kan tycka att det är synd, men sedan kom jag på att det kanske ”gynnar” mig som har en häst med mindre bra gångarter? (Obs att detta inte gäller i lägre klasser – de programmen är som tidigare.)

Jag är nöjd med travökningarna, serierna är rätt jämna (men 2:orna lade jag för tidigt så de hamnade inte mitt på diagonalen) och att hon känns mer ridbar. Första piruetten är lite stor, den andra är bättre (6,5 och 7). Saxen var lite synd att jag inte fick till övergången till andra slutan bättre (har funkat bra nu på träning), men det är ändå bättre flyt än förut. Travslutorna tycker jag känns bättre för att hon bär mer och har en bättre takt, men hon måste få ut halsen lite. Förhoppningsvis kommer det med mer styrka. I skritten blir hon tyvärr för kort och där har jag svårt att påverka henne. Galoppökningen började bra – hon brukar inte skjuta på så mycket, men jag blev lite paff och började bromsa själv! Det var kanske något onödigt. 😉 Helheten kändes i alla fall bra, nu är det mer detaljer som ska sitta, och det är ett ”roligare” jobb.

(Jag ”fuskade” och red på pelham, vilket jag förstås inte kan göra på tävling, utan då är det kandar som gäller. Vi trivs dock bättre med denna betsling så nu körde jag på det.)