Ny motivation

Jag har varit lite dålig på att träna med Anea på senare tid, dels för att jag tyckte att hon kändes lite trött och inte skulle ha så stora krav på sig, och dels för att jag har försökt lösa det här med sadeln. Hon har fått jogga / gå lättare pass samt gå med i verksamheten istället. Nu är det snart semester för min del och det innebär ytterligare ett break för henne, så just därför ville jag åka och träna idag för att inte sega till helt! Annars får jag börja om fullständigt när jag kommer hem från min ledighet.
Idag har vi varit hos Rebecka för att få en spark i baken, och det gick rätt bra med tanke på att jag inte trimmat så mycket. Sadelproblemet löstes faktiskt genom att göra om en befintlig sadel, och det är helt klart bättre i alla fall. Kanske inte 100% perfekt, men jag provar såhär nu ett tag. Eftersom Anea är 16 år nu och jag tror att vi har ca ett år kvar att tävla är jag tacksam över att slippa lägga ut typ 30.000 för en sadel. Nu gick det på 1200 istället!
Det var lite spänt idag (tittig utebana) och lite ”rostigt” som sagt, men vi fick ändå till ett givande pass och det är huvudsaken. Jag tänker i alla fall försöka satsa lite till i höst, och med det menar jag att rida några fler Intermediere och se om vi kan bli mer trygga på den nivån. Det svåra nu är att uppnå tillräcklig samling. Det har alltid varit svårt att samla henne, hon blir lite långsam och har svårt att verkligen vinkla in bakbenen vilket ofta resulterar i att hon blir stark. Nu tycker jag ändå att det känns mer lovande efter att sadeln är ändrad, det ger bättre förutsättningar för att hon ska kunna komma upp med framdelen.
Nu är det inte ens 2 veckor kvar innan min semester och jag rider på fram till dess. Sedan har jag en vet-check bokad innan jag åker. Förväntar mig inget allvarligt utan vill bara ha en koll. När jag är borta tänkte jag ta hjälp med longering / tömkörning ca varannan dag så att hon inte står helt. Sedan gäller det att sätta igång om man ska hinna tävla i augusti igen!

Jag har förresten fått ett mail idag att jag är antagen som MsvB-domaraspirant, så det gav också lite ny motivation. Det är trots allt roligare att kunna gå vidare även som domare. Man söker inte vidare, utan man ”väljs ut” så det känns faktiskt extra bra då! Så till hösten börjar första fortbildningen, det ska bli roligt men också utmanande.

Första träningen borta med Grodan

Bra att jag åkte iväg idag – nu fick jag lite ny motivation och energi tillbaka! Grodan har varit SÅ duktig idag. Snäll att lasta, stod som ett ljus i transporten så jag nästan glömde att jag hade häst med mig, och skötte sig även på träningen. Jag hade hoppats på lite lugn och ro i ridhuset men det var fullt med hästar. Det var dock inga som helst problem, Grodan brydde sig inte det minsta! Det bådar ju gott inför en eventuell tävlingskarriär.

Nina har sett henne en gång i januari när hon var helt ny, och hon tyckte det var stor skillnad och att hon även har vuxit lite. Vi har inte gjort något mer än en avstämning, och flyttat lite för skänkeln. Jag fick bra känsla och hon känns mycket mer avspänd och bättre i kontakten än förut, även om hon fortfarande måste få fram nosen.

Är jättenöjd med den här hästen! Hon är rolig att rida, och lättriden törs jag nog säga. Och framförallt ett fantastiskt psyke, snäll och social och helt otittig. Ska bli väldigt spännande att se vad det blir av henne i framtiden.

Just ja, lyckats få till en sadelprovning imorgon till Anea också. Håll tummarna för att jag hittar något nu, så att jag kan ”ta itu” med henne igen också!

5:a med Zigge

Idag gjorde jag och Zigge vår första gemensamma start, MsvC1 på Lotteräng. Det gick över förväntan. Hade ställt in mig på en häst som steppar runt på gången och inte går att knoppa, som kanske trilskas vid lastning och springer baklänges från domarbordet. Ingen av dessa negativa tankar infriades. Han har stått som ett ljus (för att vara han), gått in snällt (med en pytteliten tillsägelse) och gick hela programmet ungefär så bra som vi kan för dagen. Det är ju inte en helt lätt häst, för han ser tydligen tomtar och troll lite överallt och har dessutom svårt att vänta och vill helst hitta på allt själv.
Framridningen var dock inte mycket att skryta med, det blev en hel del trix med att gå åt sidan, baklänges och störa de andra ryttarna i viss mån är jag rädd. Men jag lyckades på något sätt förbise det i början, för att mot slutet av framridingen börja kunna kräva lite mer uppmärksamhet och då blev han ganska fin. Höll knappt på att komma in i ridhuset heller, men det gick att övertyga honom tack och lov.

Väl inne på banan var han faktiskt betydligt bättre! Nu är Lotteräng en ”snäll bana” utan staket, men det är dock ett bord som man måste förbi. Det gick bättre än väntat, inga problem att rida upp på medellinjen heller! Ritten flöt på men han galopperade i en längning och travade in i enkla bytena – det var synd. Förvända galoppen satt dock, och öppnorna helt ok. Sedan var det en del spänningar, spec i skritten. Det blev 63,298% och en delad 5:e plats. Oväntat bra med tanke på att vi bara har ridit på andra platser tre gånger innan. Man får också påminna sig att när han kom i januari 2016 så kunde han inte ens skritta rakt på en diagonal, och förvänd galopp var ju inte att tänka på. Det har ändå hänt massor med honom och jag hoppas det går att utveckla honom mer för det är en fin häst.
Här är han alldeles för kort i halsen (apropå förra inlägget), men försök se framför er att han skulle kunna slappna av och få fram nosen lite! Det finns potential tänker jag. (Och nej – jag rider inte så med flit, utan han gör så när han blir spänd.)

 

Fina Fantasi

I brist på hästrelaterade händelser när jag är på semester så kommer här några bilder på Lena och Fantasi från förra helgens start i LB3. Fantasi är verkligen en läromästare. Hon har gjort starter med fem av mina elever, från LB till MsvB och med flera placeringar upp till MsvC.
Tack för foton, Amanda Fog!

Tävlingsdag

Idag har jag varit på Djurgården och tävlat med Anea. Vi startade Int1 och jag är på det hela taget nöjd. Hon var jättefin på framridningen men det blev en del spänningar på banan. Väldigt tittigt och mycket som händer där. Inga stora missar men det blir svårt att visa någon energi eller bärighet när hon spänner sig, hon tappar lite bjudning och det blir för ”försiktigt”. Jag är ändå nöjd med att jag själv kan fokusera bättre nu och jag upplever att jag har mer kontroll över situationen, jag blir inte handlingsförlamad när det kanske inte flyter prickfritt. Då känns det också roligare att tävla! Hoppas dock att jag kan höja % även i den här klassen så småningom. Nu blev det 61,7% och jag skulle vilja kunna ha runt 64 som sist, men då krävs det lite mer av oss / mig. Fast än så länge är jag glad att jag ens kan delta på den här nivån!

Lena Tillman har också tävlat på Fantasi idag. Debut för Lena, och det blev nästan 64% och första utanför placering i LB3 hos Högvreten. Fantasi är verkligen en klippa på tävling! Väldigt snällt också av Stephanie att följa med och hjälpa till när jag inte kunde. Är verkligen glad över mina elever och inackorderingar som kan hjälpas åt. Jag tycker det är så roligt att det inte känns som någon stor ”skillnad” mellan inackorderingar och lektionsryttare, det är nog ganska ovanligt. Det är inte så uppdelat i det här stallet och det uppskattar jag verkligen.

Film från tävlingen

Här kommer en lite skakig film från helgens tävling. Tycker att det flyter på ganska bra! Behöver som sagt komma in bättre i piruetterna och göra dem mindre – där finns poäng att hämta. Ökade skritten blir hon tyvärr ofta spänd och vill passa på att titta lite när jag ska ge längre tygel. Återkommande problem. Halterna är numera bättre, de har faktiskt varit ganska dåliga, spec den första där hon ofta har släppt kontakten (också för att titta…). Tycker saxen kändes okej för att vara vi, men slutorna behöver bli mer likadana och formen stadigare. Formen överlag är bättre, har fått upp henne ett snäpp – ibland blir hon för hög istället. Målet är en bärig form med nosen mer framme och att hon sänker bakdelen lite till. Hon är ju inte byggd så, så det är en hel del jobb att ”vinkla om” henne. Det är lättare att rida i uppförsbacke på typ Zigge som är byggd så.
Det är egentligen en bra ”helhet” enligt mig, men det finns massa detaljer att förbättra – men det känns bra för det innebär ju att vi trots allt kan bli ännu bättre!

Tävlingen i lördags

Tänkte lägga upp några bilder från framridningen i lördags. Är jättenöjd med vår prestation, dels för att det är bästa % hittills i Int1, men också för att vi båda var avspända och det kändes roligt. Som jag har skrivit tidigare blir jag lätt antingen spänd eller ”slö” när jag ska tävla, men den här gången lyckades jag rida ”ordentligt”. Det är jätteviktigt att våga inverka på banan, så att jag inte bara åker runt programmet, för då tappar jag henne mer och mer till slut.
Jag har börjat rida med huva för att förhoppningsvis ta bort lite ljud och få henne mer koncentrerad. Det kändes som om det hjälpte lite den här och förra gången. Förra tävlingen var hon också fokuserad, men ritten blev lite för avvaktande. Tror det delvis berodde på att hon tyvärr blir för stark på träns på banan. Nu tog jag kandar och det känns mycket bättre för jag kan vara kvickare och inte hamna i sega tygeltag. Däremot måste jag se över kandaret, för jag har upptäckt att stången är för lång och bridongen lite för kort… Så det blir nästa grej att ändra på.
Gjorde en bra grej i lördags också, och det var att longera hemma på förmiddagen. Har vid enstaka tillfällen ridit fram hemma en gång först, men det känns lite väl ”mycket”, mest för mig själv. Det tar ganska mycket tid och energi, även att sadla och tränsa (!) två gånger… Men longera går ju fort, och hon får en möjlighet att slappna av i ryggen utan krav. Vet inte om det var en del i att jag hade bättre ridkänsla på denna tävling, men skada gör det ju inte. Så om jag hinner kommer jag försöka hålla fast vid det, och kanske hellre prioritera bort att lacka hovarna och schamponera hästen. Fast schamponera gör jag ju faktiskt inte till varje tävling annars heller. Tycker överlag att man ska göra det så lite som möjligt, eftersom det tar bort hästens ”naturliga skydd”.. (Och för att jag är lat.)
Hon känns inte lika tittig på banan som förut. Det har gradvis blivit lite bättre. Förut kunde jag bara skritta in i början, men nu – äntligen, har jag börjat kunna gå in och trava eller galoppera direkt. Bara det är ett framsteg…

Programmet flöt på utan större missöden. Lite synd att hon efter första travökningen blev rädd när det skvätte upp sand på staketet. Hon spände till rejält i hörnet och sedan ska man direkt in i en öppna på medellinjen, men det gick att styra upp situationen. De snälla domarna satte 7 på ökningen, den sista satte dock 4 och kommentaren ”galoppinslag”, vilket egentligen inte stämmer, men det kanske såg ut så när hon blev lite rädd… (Detta kostade antagligen en placering, kom ju bara tiondelar utanför). Synd, men jag blir i alla fall inte paralyserad längre när det händer oväntade saker på banan.
Tycker att vi satte de flesta momenten. Måste lära mig att göra piruetterna mindre och mer tydliga. Jag flummar iväg där… Det är bara träning, hästen kan om jag gör rätt. Tycker jag höll ett bättre tempo överlag, men ibland blir det hastigt. Nästa steg är att rida framåt men att hon orkar vänta också. Fick faktiskt några 8:or också – mycket glad för det! Sammanfattningsvis gillar jag det här programmet mycket mer än StG, men tyvärr finns det inte så många tävlingar att åka på ok om man bara vill rida detta, så jag kommer fortsätta blanda.

Bästa hittills

Idag var det roligt att tävla! Jag lyckades få ihop 64,21% i Intermediere1 och var första utanför placering (lite synd såklart), men jättenöjd med mig och Anea! Lyckades hålla oss båda fokuserade och hyfsat avspända. Framförallt blev jag inte helt handlingsförlamad på banan och det i sig är ett stort framsteg. Tycker faktiskt bättre om det här programmet än StG, även om det är svårare. Skriver lite mer nyanserat imorgon, måste gå och lägga mig – massa jobb imorgon!

Träning med Anea

Har varit hos Rebecca idag med Anea. Vi har filat på Int1-programmet och det känns inte så tokigt ändå. Det svåraste i programmet är saxen tycker jag. Svårt att hinna ställa om och byta tillräckligt fort. Travdelen känns bättre än förut, bortsett från volterna (8 m) som jag hatar. Sedan gäller det att klara av att hålla ihop henne hela programmet utan att hon blir längre och längre och hamnar i framvikt. Min stora utmaning är att få henne mer på bakbenen och vara snabb nog att hålla framförallt galoppen aktiv, så att den inte blir ”platt” och hon blir alldeles stum. Skitsvårt. Jag fattar varför det heter svår klass. Ibland blir jag så himla arg på mig själv att jag inte klarar att göra det bättre, men man kanske ska påminna sig själv om att jag har utbildat henne hit själv, och att hon dessutom är lite begränsad i sina gångarter. Jag tror dock att det måste gå att få en ännu bättre form. Har kanske lite bättre förutsättningar för det snart, mer om det i ett annat inlägg.

Travökningarna går i alla fall att rida mer i uppförsbacke nu, men skulle vilja ha ännu mer ”häng” i steget: