Att rida lätt är kanske inte så lätt som det låter. Eller i varje fall så tror jag inte att så många är medvetna om hur de rider lätt, utan man bara gör det av gammal vana.
Anledningen till att rida lätt är att avlasta hästens rygg. Jag rider alltid lätt i början av ett ridpass innan hästen är varm i muskulaturen, och även i slutet när jag joggar av – då låter jag också hästen få en lägre form och stretcha rygg / överlinje. Jag brukar sällan sitta ner innan jag har galopperat och hästen är ordentligt uppvärmd. Hästar som är svaga i ryggen / under igångsättning / lätt blir spända / är unga sitter jag oftast inte ner alls på i trav (eller bara korta stunder).
Även i lättridningen kan man hamna i framvikt eller bakvikt – och båda stör givetvis hästen. Det gäller att vara med i hästens rörelse och inte motverka den! Dessutom kan du påverka hästens takt med din lättridning, vilket jag tror att många missar. En häst som travar snabbt och springigt kan få en bättre trav där den ”väntar” om du som ryttare fördröjer din lättridning något och ”sitter kvar” lite längre stund innan du reser dig upp.
Och tvärtom – en häst som är lite långsam och seg kan få en kvickare trav om du själv ökar tempot i lättridningen! Då slipper du tjata en massa med skänkeln. Det är ganska vanligt nämligen att ryttaren hamnar lite ”efter” vilket gör hästen seg – och ryttaren svarar då med att driva mer och mer med skänkeln, vilket i det långa loppet gör hästen dubbelt så seg och ryttaren dubbelt så trött. Tänk lite extra på lättridningen nästa gång du rider – testa att rida fortare och långsammare bara med hjälp av att ändra ditt eget tempo.
Med det sagt så rider jag lätt på lite olika sätt beroende på häst – och beroende på vad jag vill uppnå!
En bra balansövning när man rider lätt är att öva på att stå två steg och sitta ett steg. Här avslöjas man direkt om man tar balansen i tygeln. Superbra övning att göra när man rider fram / travar av eller om man har långa raksträckor att trava när man rider ut.
Tänk på att inte rida lätt med raka ben så att du kommer för högt upp i sadeln. Bibehåll en lätt vinkel i knät, och ta hjälp av stigbyglarna när du reser dig upp. Det här är en anledning till att jag tycker att man inte ska rida med för långa stigläder – det ger en obalans som inbjuder till att börja knipa med knäna (i synnerhet när man rider lätt).
Tänk på att sitta på rätt sittben!
Jag ser ofta ryttare som missar detta, även lite mer rutinerade ryttare, vilket jag tycker är märkligt faktiskt eftersom det var en av de första sakerna jag fick lära mig som nybörjare.
När vi rider lätt sitter vi ned när det yttre frambenet (och inre bakbenet) sätts ned i marken. Det kan vara svårt att känna, men om man sneglar nedåt så kan man se att frambenet sätts ned i marken när bogen rör sig bakåt. På böjt spår underlättar detta för hästens balans, då vi kan understödja det inre bakbenet lättare i själva nedsittningsmomentet. Dessutom kommer det göra att vi växlar nedsittningsben och belastar hästens båda sidor lika mycket (dvs om vi rider exakt lika mycket i båda varven förstås). Vid varvbyte eller om man har hamnat på fel sittben byter man sittben genom att sitta ner två steg.
Lycka till med din nya, medvetna lättridning!
Inga svar