Träning för Karin Öljemark

Igår var jag hos Karin igen och tränade med Grodan. Hon tyckte att det var en förbättring sedan vi var där sist för två veckor sedan, så det var ju bra. Själv har jag mest känt att jag inte vet vad jag sysslar med – för att jag behöver ändra en massa saker och blir tvungen att verkligen fokusera på en sak i taget, vilket gör att det känns som om jag knappt kan svänga…

Det är stort fokus på grundridning och hitta en bra balans / form. Jag tycker att jag själv har svårare i ena varvet och behöver hjälp att hitta korrekt sits. Karin är väldigt noga med det och att hitta rätt inverkan – och att få mig att släppa lite på kontrollen och låta Grodan själv sköta jobbet. Det resulterar i en hel del ”missar” och fel, men jag måste låta henne vara ibland och inte korrigera allt hela tiden. När jag hittar rätt så känns det verkligen som om jag är på rätt väg, men det är svårt att inte halka tillbaka i gamla vanor. Egentligen har vi bara jobbat med gångarterna och takten (och mig) – inga rörelser eller så. Det känns dock bra att plocka isär ridningen i små delar och sedan hoppas jag att jag kan sätta ihop det på ett bättre sätt om ett tag.

För Grodans del handlar det mest om att få ut steglängden och halsen, släppa ut överlinjen och jobba mer med bukmuskulaturen. Det ser inte alls spännande ut men på den lilla filmen här så tycker jag i alla fall att hon är avspänd, taktmässig och söker en bra kontakt lite längre fram. Jag tror att det här blir ett bra komplement till Nina-träningarna. Jag behöver hitta mig själv lite i det här, jag har känt att något ”skaver” men inte riktigt kunnat bena ut vad – men jag tycker att Karin verkar pricka många rätt på det jag har känt som problem. Så, jag försöker jobba på nu med en långsiktig plan, och inte stressa upp mig kring att jag samtidigt känner att vi borde ha kommit längre vid det här laget. Jag vet ju dock att om jag slarvar med något i grunden så kommer det ändå ikapp.

Prova nytt

Idag har jag och Grodan varit på road trip till Karin Öljemark i Enköping. Jag var där själv ett par gånger förra året för hjälp med coachning och lite mental träning. Det behövs fortfarande, men tänkte att det nog går att kombinera med att rida samtidigt. Jag har tränat i många år för Nina, men tycker att det är bra att komplettera med en till tränare som har andra ögon och förklarar på ett annat sätt.

Nu var ju detta första gången, så det blev mycket fokus på grunderna såklart, och främst formen, samt min inverkan. Det var just det jag ville ha hjälp med, och jag tycker att hon gav mig bra tips på några saker som jag har haft på känn men inte kunnat sätta fingret på. En extremt enkel sak var att korta mina stigläder ett hål så blev jag stadigare för att jag fick bättre stöd och balans från foten och upp. Något som jag ofta gör med mina elever, men tydligen svårt att förstå när det kommer till en själv. 😉

Jag kan inte riktigt gå in på detalj vad jag fick med mig, det var mycket liknelser och mest att jag ska hitta rätt rörelsemönster i mig och rätt balans i Grodan. Karin verkade nöjd med skritten och galoppen i grunden, men traven är hennes svaga punkt och där hon behöver mest ”hjälp” att hitta rätt. Hon var som en symaskin när hon kom, och det är bättre,men steget behöver fortfarande bli både längre och luftigare, och mer ”genom manken”.

Det var mycket att ta in, som alltid med en ny tränare. Dessutom en bra bit att åka i rätt dåligt väder, så nu  är jag helt slut. Grodan är i alla fall exemplarisk att åka med, står snällt och lastar sig själv – bokstavligt talat! Jag hann nätt och jämnt få på transportskydden så smet hon in själv i släpet när vi skulle hem… Snart kan jag nog lasta henne lös. 😉

Träning för Nina

Igår kom Nina hit och hjälpte mig Med Gloria och Grodan. Jag har ridit Mariannes häst Gloria ganska mycket en tid, för att hjälpa till att bygga upp henne rätt samt förbättra bytena. Det är huvudfokuset nu. Hon byter rent men blir gärna stark och sticker iväg efter, samt att bytena behöver bli i  en bättre balans. Nina är väldigt bra på just bytesträning, så igår fokuserade vi mest på det. Gloria känns väldigt fin just nu, så vi hoppas på att bytena blir bättre snart, för ”allt annat” tror jag att hon har ganska lätt för med mer styrka.

Grodan fick också öva lite byten, och hon förstår vad som förväntas men sticker gärna iväg. Nu fick jag ändå lite bättre känsla för hur jag ska få till det, och jag tänker fokusera på detta även med henne en period. Traven igår var väl lite struttig eftersom hon blev något spänd efter bytena, men hennes lägsta nivå är ändå högre, även om hon fortfarande känns ganska ”grön”. Nöjd med hjälpen och Nina verkade tycka att vi har ”gjort läxan”, men jag känner att jag har massor att jobba med. Nu har jag dock en plan vilket gör det lite lättare. Lite sur är jag däremot på min kropp, jag är väldigt trött i ländryggen och tycker att jag sitter som en kratta, men jag får jobba på även med det…

Ett klipp på Gloria från ett par veckor tillbaka:

Bli en bättre ryttare – lucka 14

Lucka 14.
Filma ridpasset
Att filma ridpasset är det många som gör redan, men det här är helt klart något man kan använda sig mer av. Be gärna en kompis att filma korta bitar så att du själv kan jämföra känslan med hur det ser ut. Ibland filmar jag mina elever under lektionen och visar ett klipp direkt, eftersom det kan vara svårt att förklara exakt vad man menar. (Det fungerar förstås inte om man är en större grupp.) Då kan man som elev få en annan förståelse, och göra om övningen eller ändra sits / position direkt under lektionen. Be gärna din tränare filma en stund under passet om du inte har en medhjälpare som kan göra detta. Det kan faktiskt vara en god idé att t.ex. filma en rörelse som man tycker är svår och titta direkt för att sedan göra om. Många gånger förstår man inte problemet förrän man ser det med egna ögon. Filma även när det inte känns jättebra, och försök lära dig av dina fel! Oftast filmar vi bara när det känns super, eller på tävling.. (så är det i alla fall för mig). Men det är också bra att se de mindre bra passen och försöka dra någon lärdom av det. 

Träning med Grodan

Nu har jag och Grodan kommit igång lite mer igen. Ett tag kändes det som om hon hade en unghäst-period och tyckte att allt var jobbigt. Hon tycker fortfarande att det är jobbigt men tillåter mer inverkansridning nu, vilket är ett måste för att kunna gå vidare.

Idag har vi varit hos Nina och tränat. Vi fokuserar mest på galoppkvalitén för att stärka henne inför bytena. Hon byter redan, men inte tillräckligt bra, och jag vill ha en bra grund i henne så jag har inte stressat med det. Nu jobbar vi med att minska volten med bibehållen galopp (ska tänka mot arbetspiruetter så småningom) och att flytta henne i galopp (öppnor och slutor) för att hon ska bli starkare och få bättre egen balans.

Vi trampade lite också. Jag har provat lite hemma så jag ville bara få bekräftat att jag är på rätt väg. Här har vi i alla fall något som känns lätt (törs man säga det?). Jag behöver inte ens nudda med ett spö, men jag har det i handen och petar i princip bara på mitt eget ben med spöt, samt samlar upp henne med säte / skänkel. Trevligt att ha en häst med lite snabbare reaktioner än den förra… 😉

Nu tänker jag mig en träning till nästa vecka, och sedan lite lugnare / kort paus i mellandagarna. Sedan hoppas jag att vi kan träna ordentligt under våren!

Gårdagens start

Startade Grodan i en MsvC igår och hon visade tyvärr helt nya sidor som jag bara har sett i hagen tidigare… och då vill man helst inte sitta på. 😉 Normalt sett har hon varit exemplarisk när vi har varit iväg på träning, och på förra tävlingen (som var hennes första). Nu var det här visserligen bara vår andra start, men jag hade aldrig kunnat föreställa mig att hon skulle vara halv-vild. Hon började trippa omkring redan när hon leddes innan start. Jag hade tänkt att jag skulle kunna klara mig själv på tävlingsplatsen, men det kändes inte alls rimligt. Som tur var så stannade Lena (en tidigare elev) kvar och hjälpte mig och var stöd på backen.

Jag inbillade mig att hon skulle lugna sig när jag kom upp, men det första hon gjorde var någon slags språng och snäva svängar så jag var nära att ramla av. Tänkte ”var är halsremmen?” och insåg sedan att jag ju var på en dressyrtävling och inte höll på att rida in en unghäst…

Jag fick börja med ca 20 minuters trav och lättridning endast i syfte att lugna ner henne. Emellanåt fick jag kontakt, och emellanåt blev det nya, tvära kast. Jag tror det blev alldeles för mycket av allt runt omkring. Hon är inte tittig på saker, men känslig för ljud och rörelse. Vi lastade av på en stor gräsplan och framridningen var ute på en enorm ridbana (inget ridhus var öppet, som det brukar på den här tävlingsplatsen). Det blåste friskt, det var hög musik och i en hage bredvid kom hästar i full galopp vid ett tillfälle. Dessutom var det ett elstängsel bredvid framridningen som stod och knäppte, och det blev hon riktigt rädd för. Det var precis vid ingången till ridbanan, så hon hade väl hört det när vi gick dit (och då märkte inte jag det, jag noterade det senare).

Ja, det blev inte mycket till framridning. Lyckades typ styra igenom alla moment, men det var nätt och jämnt att jag vågade galoppera. Av någon anledning gjorde jag ändå min start, men jag hade kanske kunnat strunta i det, för spänningarna följde såklart med in på banan. Konstigt vore det ju annars. Jag var ändå nöjd med att lotsa henne runt, jag red väldigt lugnt och tycker egentligen att jag hanterade situationen som helhet väldigt bra, men det blev massa missar eftersom hon var så ofokuserad. Jag tycker ändå hon var duktig som ”ställde upp” för jag tror faktiskt hon var riktigt rädd på utebanan ett par gånger. Det känns inte alls bra att det blev såhär, jag vill ju ge henne en bra start på hennes tävlingskarriär, och nu dröjer det dessutom tills nästa gång. Tur att hon var så fin förra tävlingen, det bör ändå tyda på att det här inte är hennes normala beteende på bortaplan. Jag får dock se över vart jag åker nästa gång, så att det är lite lugnare. Hon kanske inte måste tränas på alla de här intrycken på samma gång. Och så ska jag öva hemma med luva på huvudet för att ta bort lite ljud, så kanske hon koncentrerar sig bättre.

Trots detta så hoppas jag fortfarande att hon är något för framtiden. Jag vill ju ha en häst som är het och med nerv, så det här kanske kommer på köpet innan hon har fått rutin. Anea blev ju rätt introvert på tävling, och Grodan är ju helt tvärtom.. Och egentligen är det här mycket bättre, bara hon lär sig att sortera alla intryck och hålla fokus på mig istället.

Kurs med egen häst 3-4 nov

Jag har blivit tillfrågad om att hålla en kurs för ekipage med egen häst. Vi har bokat 3-4 november och kursen kommer att hållas på Ledingenäs – en väldigt fin och trevlig anläggning i Knivsta, där det finns plats för både hästar och människor att övernatta.

Kurs på Ledingenäs för Suvi Räsänen
När: 3-4 november
Upplägg: 1 individuellt pass på lördagen 45 min. 1 individuellt pass på söndag förmiddag 45 min, därefter programridning valfritt program ca 30 min på eftermiddagen.
Var: Ledingenäs i Knivsta. Superfin anläggning med stort ridhus och fint gäststall samt mysig Bed&Breakfast i anslutning till ridanläggningen.
Kostnad: 2750- 3050kr (beroende på antal equipage 4-6) för en natt i gästbox, en natt B&B (dubbelrum) samt lektioner och programridning lördag och söndag.

Denna kurs är en privat bokning, mer info kan ni få av Kim Hagberg
kim@hagberg-family.se

Projekt: bättre sits del tre

Igår fick jag hjälp av Carolina som driver How To Move Fysioterapi. Hon är sjukgymnast och jag har tidigare besökt henne för att få hjälp med lite övningar för att förbättra min sits. Ni kan läsa om det här och här.

Igår var det dags att titta på mig till häst. Vi började med en genomgång avsuttet igen för att se eventuella förändringar, och det var lite bättre än sist. Skumt, för jag har knappt tränat. Inte sedan innan sommaren i alla fall… Carolina trodde dock att jag har blivit mer medveten och att det också bidrar till att övningarna kändes lättare. Sedan red jag ett pass på Grodan, med endast sits-fokus. Innan passet tittade vi även på Grodan – om hon är jämnt musklad och hur det kan hänga ihop med sitsen. Det var dock inga större skillnader i hennes muskulatur höger / vänster sida så det känns ju väldigt bra! Under ridpasset var Grodan väldigt okoncentrerad igår (brunstig) och sprang och gnäggade en stor del av tiden, så det var inte helt lätt, men det blev bättre efter ett tag.

Det är ganska mycket att ta in, och det är lätt att bli lite spänd när man ska ändra på saker. Jag har ju svårare att svänga höger och vill gärna lösa det med handen, men nu har jag lite andra knep att ta till. Egentligen skit-enkelt: nämligen att rikta axlarna lite utåt, istället för att försöka svänga för mycket med hela överkroppen. Jag har varit så koncentrerad på sittbenen att jag inte riktigt har insett hur mycket axlarnas placering gör. Nu kommer jag faktiskt fokusera mer på min överkropp, för då hamnar underkroppen bättre på plats.

Det är absolut inga stora problem, men jag upplever det som jobbigt att jag gärna vill göra en sak för att kompensera någon annan brist i min balans / koordination. Och har man en känslig häst så känns det kanske extra mycket – och jag vill verkligen inte börja korrigera henne för mina egna svagheter.

Nu tänker jag att jag ska fokusera på det här ett tag, göra lite övningar avsuttet och sedan följa upp det vid ett senare tillfälle igen, för att se om det blir någon förbättring.

Min plan är också att boka Carolina så att ni elever kan få delta. Återkommer med datum-förslag och hoppas att ni är några som kan och vill. Jag är ganska duktig på sitsträning, men jag är trots allt inte utbildad på människokroppen, så lite andra ögon skadar verkligen inte!

Film från tävlingen

Här är en film från igår, dock filmad på långt håll så kvalitén är inte den bästa, men ni kan ju se lite på ett ungefär hur det såg ut…
Jag är jättenöjd med Grodan, och jag tycker att jag lyckades rida koncentrerat och genomtänkt. Det blev missförstånd i en fattning, men det var orutin och hade lika bra kunnat hända hemma, så det hade inte med tävlingen att göra. Där blev hon väl lite taggad och lyssnade inte på skänkeln riktigt. 8 på bågen där man länger formen och 8 på andra enkla bytet. Tyvärr bröt hon av i hörnet innan sista ökningen och därför lade jag en volt och tog hellre en felridning. Jag ville inte fatta galopp med stress och skena in på diagonalen utan tycker att det var mer utbildande för henne att det blev rätt. Tyvärr blev det svårt med stillheten i sista halten för att hon taggade till av galoppen i slutet, men bortsett från det är jag jättenöjd!

Jag är glad att mina förhoppningar om att hon skulle funka bra på tävling infriades. Hoppas det håller i sig. Anea har ju inte varit så enkel att tävla för att hon blir tittig och stänger av, så jag är enormt tacksam över en häst som går att påverka och ”rida” inne på banan. Jag är så imponerad över Grodans temperament. I ridningen kan hon bli het och taggad och väldigt energisk (vilket jag gillar) – men så fort man ger lång tygel eller hoppar av så är hon helt avspänd och nästan ”seg”. Många känsliga och pigga hästar kan ju slå över och bli jobbiga att hantera, men hon är helt obrydd om saker runt omkring.

Det känns roligt att ha startat vår första tävling och det känns hoppfullt inför framtiden. När hon blir starkare och orkar bära sig bättre så finns det garanterat mer gångarter i henne. Nu är hon fortfarande lite hastig i traven, men det har ju ändå hänt massor med henne sedan hon kom hit. Just nu känns det som om det händer saker varje vecka, så jag håller alla tummar för att hon fortsätter åt samma håll.