Helgen

Lör-sön har jag haft årets sista helgkurs. Det är mysigt att ha kurs innan jul tycker jag! Vi brukar avsluta med lunch på Hökeriet, och det gjorde vi igår också.

På kursen har vi fokuserat mycket på lösgörande övningar och att hitta hästens sidor. Har jobbat en hel del med det sista veckorna, t.ex. ställa åt båda håll (utan att tappa spårningen), öka / minska volten mm. Igår gjorde vi också en övning på långsidan där man rider rakt – med ställning i nacken – med bara böjning i halsen (rak kropp) – och några steg öppna på slutet. Faktiskt en bra övning för att hitta mer kontroll ”del för del”. Satsar på att göra den med alla innan terminen är slut. Vi gjorde också skänkelvikkning med rättställd och motställd häst.

Den bästa kommentaren från en kursdeltagare efter de här övningarna var att ”det var som ett spela piano istället för att spela trummor”. Ska lägga det på minnet, tycker att det var en så bra beskrivning!

Länkar till lördagens middag (bra för mig själv att kunna gå tillbaka till också eftersom jag i princip bara googlar recept… kanske skulle börja skriva ut dem istället)
Förrätt: små filodegspajer – jättegott och lättare än jag trodde. Slängde på pinjenötter också.
Huvudrätt blev lammfärsbiffar med fetaost, rotfrukter i ugn och tzatsiki. Det gjorde jag mest ur minnet.
Efterrätt, samma som tidigare år, men det passar så bra och är så himla gott!

Torbjörn har tagit fina bilder på ”supermånen” igår kväll och i morse. Men i morse vid den tiden sov jag som en stock. Helt slut efter helgen…  Så stort tack till Helena, som körde Solrunn till flyget igår kväll – och tack till Solrunn också som hade diskat efter frukosten! <3

Att ha en ny häst

Det är alltid en del jobb med nya hästar. Ett fåtal har jag kunnat sätta in i verksamheten dag 1, men det hör kanske inte till vanligheterna. Jag tror att en del beror på hästens mentalitet (såklart), men också varifrån jag har köpt. De som är köpta via privatpersoner och i Sverige går det snabbare med. De som är köpta från utlandet behöver längre tid på sig att ”landa”.

Daisy t.ex. har åkt från Holland till Danmark och sedan till ett försäljningsstall i Sverige innan hon kom hit. Gissar att detta är under ca en månads tid. Med andra ord är hon lite på spänn, plus att det är en känslig häst. Egentligen är det förfärligt att sälja / köpa hästar på det sättet – men det är väldigt svårt att hitta hästar och det är ett faktum att det är lättare att köpa av hästhandlare när man driver verksamhet. Många privatpersoner har så mycket förutfattade meningar när man säger att man har ”ridskola” – vilket jag har full förståelse för. Å andra sidan är det många som har velat sälja sin häst just hit för att de vet att de får det bra – men då är det ju vänner och bekanta som känner till en.

Det är också en hel del att ordna med en ny häst gällande utrustning mm. Träns kanske inte är så svårt att fixa, men en passande sadel är ju ett måste. I det här fallet verkar min ”super-sadel” fungera – men egentligen vill jag kanske inte att den går i verksamheten… Skulle behöva en till likadan! 😉

Ofta behöver hovarna fixas omgående på hästar från salustall (otippat va?), och jag brukar kolla dem i munnen samt göra någon form av vet-check hemma också. Har bokat koll av henne till nästa vecka, hoppas att allt ser okej ut. Hon är givetvis besiktad, men jag vill gärna ha en bedömning av det på hemmaplan också.

Och inte att förglömma – hästar från utlandet ska ju numera tilläggsregistreras och då måste någon komma ut och göra en ID-koll först. Jag tycker det här är krångligt, jobbigt och onödiga pengar, men det är ju bara att lyda!

Ridmässigt ska jag lära känna hästen – och vice versa. En del hästar skolar jag sedan in vid sidan av ordinarie lektioner, så att någon / några elever rider privat först innan jag sätter in hästen i grupp. Det är ju en del extra jobb att göra så, men hellre det så att jag kan ha koll på läget först!

Helgen

I helgen hade jag en tvådagarskurs med fem deltagare, varav fyra var helt nya för mig. Var därför lite ”nervös” över att jag dessutom hade bokat på en plats för mycket. Jag har ju max fyra i grupp, så när jag eventuellt dubbelbokar så delar jag upp kursen i två grupper med lektioner som går lite ”omlott”. Det flöt dock på väldigt bra måste jag säga!

Måste tipsa om Santa Maria (alltså kryddor mm) som har goda recept på sin hemsida / instagram. Har bara provat detta, som jag lagade i helgen, men mycket ser gott ut och är enkelt och snabbt. Kanske inte ska erkänna att jag gjorde så lättlagad mat… 😉 Har tänkt att färdiga kryddblandningar är typ ”fusk”, men jag orkar inte ha fem olika ”konstiga” indiska kryddor hemma, som jag inte begriper mig på, så det här är perfekt!
Till efterrätt blev det citronkladdkaka (som Torbjörns mamma har gjort, mer ”fusk”). Lika bra att lägga ut receptet igen – för den är alltid så himla populär.

Kursen avslutades med lunch igår och efter det red jag Grodan och så hade jag med Anea på en privatlektion. Det blev så istället för att rida själv denna helg. Nu hoppas jag få till träning den här veckan, så att vi trimmar till oss lite inför vår sista start för i år! Efter det tänker jag nog ta det lite lugnt och rida ut mer, samt ha henne med i verksamheten lite oftare. Men planen är ändå att på sikt kunna utbilda henne ett snäpp till med de svåraste rörelserna. I alla fall för hemmabruk.

Magisk sadel

Efter att ha provat X antal sadlar och fått gråa hår och några nya rynkor på kuppen, så tror jag att jag har hittat lösningen nu! Jag har haft tre sadelprovare ute innan, som har gett lite olika bud, och jag kom i och för sig närmare en lösning på så sätt att jag insåg att jag verkligen inte kan rida i alla typer av sadlar, och att min häst är mycket mer känslig än vad jag trodde. Visst har jag förstått att hon har en känslig rygg, men det blev väldigt påtagligt när jag provade flera sadlar efter varandra att hon blev mycket starkare och stummare i handen med de sadlar hon inte gillade. Redan när man lade på vissa sadlar och drog gjorden så visade hon obehag när det inte passade henne.

Jag hittade en som hon gick väldigt bra med (Prestige D2), men jag fick ont i ryggen av den. En annan sadelprovare tyckte att jag kunde ändra min befintliga sadel. Sympatiskt att inte ”sälja på” mig en ny, men jag befarade att det inte skulle funka. Ändå lyssnade jag på det rådet eftersom jag tänkte att jag inte är ”tillräckligt kunnig”. Sadeln hamnade visserligen i (för ögat) bättre balans, men blev som en klädnypa på ryggen istället, och det slutade med ryggont för hästen denna gång. Jag fattar inte att jag ens övervägde saken, men ibland blir man desperat, och så tar man ju hjälp för att man tänker att personen ifråga vet vad den håller på med!

Nu verkar jag dock ha hittat rätt! Har bestämt mig för en Anatomica. En elev har en sådan sadel och jag har ju suttit i den på hennes häst, men tyckte inte den var så ”märkvärdig”. Provade den ändå på Anea, och upplevde att det var en av de sadlar hon gått bäst med. När jag hade ridit ett ganska ”ordentligt” pass med den ställde hon sig på stallgången och gäspade efteråt, vilket jag tolkar som att hon hade slappnat av mer än på länge! (Hon brukar inte göra så i vanliga fall.)

Tog ut Cindy, som säljer Anatomica, och vi lade på en sadel som liknade den jag hade provat, men med lite andra knästöd (som passar mig bättre). Denna gång gäspade hon på stallgången redan vid sadling (!). Jag behövde faktiskt inte prova runt en massa, utan den här verkar fungera för oss båda utan ändringar. Annars kan man ändra denna sadel med olika kåpor, knästöd, bom osv osv. Om jag skulle vilja beställa helt efter egna önskemål så är leveranstiden ca 9 veckor, och jag har redan ”slösat bort” rid-tid från ungefär april / maj till och med nu, pga fel / dålig sadel. Himla bra alltså att jag kunde få den här på en gång! Den är ullstoppad (vilket är bra) och går att ändra vid behov i framtiden.

Nu har jag inte ridit i den supermycket, men jag märkte skillnad i dessa moment direkt:
* Min egen position, som blev mer naturlig. Jag kan ”ta i” på rätt ställen, dvs i kroppen / magen, istället för att kompensera med armar / ben eller rygg, som jag ibland har gjort annars (tyvärr).
* Min häst bjuder framåt själv, och på första träningen med denna sadel ville hon ta i mer och mer, så jag fick nästan börja säga ”stopp” istället för att hela tiden jobba med att hon ska ”ta i mer”.
* Mer schwung / spänst i steget.
* Lättare att rygga.
* Lättare att få henne att göra halt med vikten på bakbenen (märks till och med på lång tygel, där hon alltid annars har valt att lägga vikt på framdelen.)
* Rakare och jämnare kontakt. Framförallt mindre kontakt – jag kan ta en förhållning och lätta, utan att känna det som om jag ”tappar” henne. Hon bär sig med andra ord bättre själv.
* Betydligt luftigare byten, kunde rida mer framåt i serierna istället för att bromsa (tidigare har hon lagt sig på mer och mer och blivit stark på slutet.)
* Hästen ser gladare ut!

Nu kan man ju undra varför jag inte har ”tagit tag” i detta tidigare? Jo, jag har trott att min häst ”är såhär”, inte kan bättre, att jag själv inte rider bättre än såhär, att vi inte kan komma längre osv. Nu börjar jag omvärdera det lite och tänker ge oss en chans till. Jag förstår att inte just den här sadeln är ”magisk” för alla ryttare, men jag har aldrig känt såhär stor skillnad tidigare. Oavsett vilken sadel man väljer / gillar, så är i alla fall kontentan av det hela att det måste passa både häst och ryttare! Och att det gäller att få rätt hjälp, lite på sin magkänsla och vara envis som en j*a åsna.

Till dig som letar kan jag varmt rekommendera att prova denna sadel. Jag har även använt den på Zigge ett par gånger, och det är stor skillnad även på honom. Han tar ut steget bättre, bjuder mer framåt och har lättare att länga ut halsen. Det ska bli jättespännande att se om han kan förbättra sig ytterligare med en annan sadel. Återkommer om ett halvår eller så!

Från första träningen med nya sadeln. I onsdags tränade vi igen, men det blev tyvärr ingen film då. Synd, för då travade hon ännu bättre!

Snygg till tävling – del 2

Att göra fina knoppar är en konst, och det smartaste är att träna vid andra tillfällen än tävlingsdagen i början.

Grundläggande tips:

Ryck / klipp inte manen för nära inpå tävlingen. Det blir svårare att knoppa då, och det är bara bra om manen är lite längre. En väldigt kort man är svår att fläta snyggt!

Fukta manen innan, ha ev i braiding gel om det är mycket ”spret” i manen. Finns på Hööks t.ex.

De bästa snoddarna tycker jag är ”platta” siliconsnoddar, de tål mycket mer än de ”klassiska”.

Dela upp manen i lika stora tofsar innan du börjar fläta. Jag tycker det är snyggast med flätor som är ungefär lika breda som en vanlig mankam, så jag brukar mäta med kammen. Se till att få en jämn ”linje” mellan knopparna. Jag brukar landa på ca 8 knoppar då. Mer än så tycker jag kan se lite stökigt ut. Många gör ännu färre och större, men då är det nog lättast att sy för att få det att hålla.

Jag gör s.k. ”Flyingeknoppar”, dvs jag rullar ihop knoppen och fäster med snodd. I början av flätan flätar jag lite lösare, så jag kan ”gömma” knoppen och få den lite bulligare.

Har hittat jättebra klipp här som var extremt tydliga och pedagogiska. Det är tre olika sätt att knoppa, samt en annan typ av pannknopp än den vanliga. 4 delar. Ska själv ta tag i att prova att sy knoppar framöver, men det kräver nog lite övning i början. Man bör då använda en stoppnål, dvs en nål med trubbig spets, så att man inte sticker hästen.

Snygg till tävling – del 1

Jag fick en önskan för en tid sedan om att skriva tips om hur man får hästen extra tävlingsfin. Jag är väl egentligen inte rätt person att fråga, för jag är ganska slarvig faktiskt… Är bättre stallskötare än tävlings-groom om man säger så!

Jag brukar inte ens bada hästen inför varje tävling, jag tycker det är lite onödigt faktiskt. Det beror lite på hur hästen ser ut i pälsen vid tillfället om jag väljer att bada (om det är en skimmel har man ju inte så mycket val förstås)! Det finns en uppsjö av olika schampon, och jag kan inte påstå att jag har utvärderat dem eller vet om det gör någon skillnad med schampon som är anpassade efter hästens färg heller.

Om det inte är pälsfällningsperiod eller så, så brukar mina hästar för det mesta vara ganska blanka och fina, med eller utan bad. Jag tror att en fin hårrem främst beror på foder och allmäntillstånd. Men en extra touch får man såklart genom schamponering, rykt och pälsglans, som jag brukar ta på en trasa och stryka på i hårremmen efter rykt. Som en sista finputs funkar det också att ”damma av” hästen med en microfiberhandske.
Pälsglans som jag gillar är dessa två:

Den från TIB är ganska dyr, men den är bra och luktar väldigt gott. Egentligen skulle man kanske göra att riktigt test av flera olika och jämföra hur dryga de är också… Men de här två tycker jag inte att man behöver ösa på med. Pälsglans i svansen är förstås ett måste, men INTE i manen för då går det inte att knoppa.

För att få mer uttryck och intrycket av ett mer välvårdat huvud så brukar jag ha babyolja runt ögon och mule.

Hovarna lackar jag med ett lack som blir hårt och får en ”yta” som nagellack ungefär. Olja eller fett är inte att rekommendera eftersom damm fastnar i det! Nedan är exempel på lack, finns både svart och ofärgat. Hovarna måste naturligtvis skuras rena först.

Jag brukar oftast klippa svansroten och alltid nacken, både till vardags och inför tävling. Öronen finputsar jag inför tävling (om jag kommer ihåg!). Om det är mycket ”spret” och små strån vid manken klipper jag faktiskt en bit även där, för det är svårt att knoppa sista biten och ändå inget som syns när man har sadlat.

Angående knopparna så får det bli ett eget inlägg!

Mina tävlingsrutiner

Jag fick en fråga om att skriva ett inlägg om hur man bäst snyggar till häst och utrustning inför tävling. Jag måste nog erkänna att jag inte är rätt person att fråga, jag är ganska slarvig och schamponerar oftast inte ens innan… Jag tänkte dock att jag skriver ett inlägg om mina tävlingsrutiner, och så hoppas jag på att kanske få in lite tips på hur ni andra gör hästen fin – även vilka produkter ni tycker är bra osv. Några egna tips ska jag nog också kunna skramla ihop (i ett annat inlägg)…

Det här kommer dock fokusera på hur jag lägger upp en tävlingsdag. Jag tror att det är viktigt att hitta sina egna rutiner och försöka hålla sig till dem så att man kan fokusera på ridningen och inte irra runt efter bortslarvade saker och så. I början blir ju alla moment en stor grej, från att knoppa till att lasta, men ju mer man tävlar desto mindre energi behöver man ju lägga på ”yttre faktorer”, tack och lov.
Det är viktigt att vara väl förberedd – både när det gäller ridningen, men också övriga moment. Med andra ord: öva på att knoppa och lasta och linda ben (eller vad man nu behöver öva på) vid andra tillfällen än bara tävlingsdagen!

Dagen innan brukar jag rida ett lösgörande pass. Vissa kanske rider tuffare då (beror på häst) eller till och med vilar dagen innan. Det skulle dock inte funka med Anea. Man får helt enkelt lägga upp det utifrån hästen! Oftast är det också skönt att ha gjort all puts av utrustning och stövlar dagen innan. (Jag väntar dock ofta till samma dag, pga att jag för det mesta har sena starttider numera.) Har jag en tidig starttid så lägger jag fram allt i stallet innan, även transportskydd, lädergrimma osv. Kanske svårt att förbereda allt om man inte har eget stall dock.
En bra tidsplanering på tävlingsdagen är A och O – med goda marginaler (för att irra runt efter bortslarvade saker, eller i mitt fall: köra fel till tävlingen). Jag räknar alltid baklänges från starttiden, ungefär såhär:
18.00  Start
17.15  Uppsittning (då ska hästen i mitt fall ha skrittat vid hand innan)
16.45  Sadla / byta om själv
16.15  Senast vara på plats på tävlingen
… åka hemifrån i beräknat god tid så att jag är på plats när jag har tänkt..

Det är såklart bra att ha lite extra tid på plats, för att startanmäla, gå på toa, dricka osv. jag vill också själv se ridhuset / banan om det är en ny plats för mig, annars blir JAG ”tittig”. 😉 Jag går också gärna igenom programmet i huvudet medan jag ser banan.

Hemma räknar jag med ca en timme att göra i ordning hästen, inkl knoppa och linda. Brukar åka med lindorna under transportskydden.
De senaste två tävlingarna med Anea har jag också longerat henne ca 15 min hemma. Har startat på em / kväll och då har jag hunnit det. Jag tycker att det har funkat bra för att få henne mjukare i kroppen, då kan jag fokusera mer på mental lösgjordhet på tävlingen, och inte lika mycket på den fysiska lösgjordheten.

Med andra ord tar det extremt många timmar att förbereda och fixa för att sedan rida ca 7-8 minuter inne på banan!! Men sådant vill man ju inte tänka på…

Framridningen anpassas såklart utifrån häst och hur man är som ryttare. Ett svårare program kräver att man har mer tid att hinna känna på alla moment. Jag vill ha hunnit rida alla rörelser på framridningen som sedan ska visas på banan. Tycker dock inte om att ha för mycket ”tid över”, för då blir jag både för trött och stressad. Det gäller också att räkna in tid till att ta av skydd / lindor, och kanske dricka själv osv. Vissa tävlingar har en bit mellan framridning och bana, det måste också räknas in.
Annat att tänka på:

Ordning på grejerna såklart. Jag har en ryktväska enbart för tävling med snoddar, kammar, nummerlapp, trasor och sådant. Där kan man också trycka ner lindorna. Om jag någon gång åker själv skippar jag dock lindor / skydd. Jag har det bara för syns skull om jag ska vara ärlig.

ÄT!
Många ryttare är dåliga på detta. Jag brukar äta ganska ordentligt i god tid innan – man vill ju inte vara för mätt. Sedan försöker jag ha med t.ex. banan, eller äter lite choklad nära inpå start. Brukar oftast också lyckas fläcka ner ridbyxorna med chokladsmulor såklart… Socker kanske inte är optimal uppladdning, men jag vill i alla fall få i mig något snabbt innan jag ska rida. Och vatten är bra att ha till hands, särskilt på sommaren.

Ni får gärna komma med kommentarer på era rutiner eller om ni har några ”roliga vanor” i samband med tävling! Och som sagt – tips på bra produkter / hur man får hästen extra tävlingssnygg mottages till ett annat inlägg.