Några små tips på vägen mot att bli en bättre ryttare (eller hästmänniska)

Ridpasset ”börjar i boxen”
Det här har jag skrivit om förut, och säkert tjatat om till er som rider här också, men det här är viktigt att tänka på. Hästarna läser av oss så fort vi ”säger hej” och jag är ganska säker på att vår inställning och hur vi beter oss redan i boxen också kommer att spegla ridpasset. En del av ridningen handlar endast om ridteknik och utförande, men den viktigaste delen av ridningen är känslan. Om du är arg, stressad eller osäker / ouppmärksam så kommer hästen också att märka det redan när du gör i ordning den. Om man är rädd kommer detta också märkas, och har du en häst som själv är osäker kan det bli ett problem eftersom vi behöver axla ledarrollen. Rädsla är ett kapitel för sig som kanske är svårt att påverka och där gäller det att ha rätt häst och rätt instruktör. Däremot finns det många andra saker vi själva kan vara medvetna om och ta ansvar för, t.ex. att vi har tillräckligt med tid och att vi verkligen fokuserar på hästen / uppgiften, samt att man är noggrann med sitt ledarskap. De flesta hästar är snälla, men de är ju ändå smarta nog att inte göra mer än nödvändigt. Jag ser ofta hur ryttare leder sina hästar fel / oengagerat och utan kommunikation med hästen. Om man inte har det med sig från start så kan man inte heller begära att hästen ska vara intresserad, lydig eller bjuda framåt när vi sedan sitter upp…

Mer om ledarskap
Jag tänker att ledarskap handlar om att vara tydlig och konsekvent i syfte att få en häst som är trygg och vet vad den ska förvänta sig. Det är jättesvårt, eftersom vi ibland kanske låter känslorna ta över och då kan det vara svårt att vara konsekvent. Om man själv känner att man inte behärskar uppgiften och känner sig frustrerad så går det också ut över hästen. Det händer nog oss alla, men då gäller det att ta ett steg tillbaka och analysera sig själv i den situationen.
Det är viktigt att inte tro att ledarskap handlar om att få hästen att ”lyda till varje pris” eller att vi ska vara hårda mot hästarna. Däremot kan en missriktad vilja att vara alltför försiktig leda till att hästen tar över, blir osäker och stressad och faktiskt mår sämre än om vi är tydliga – men schyssta och rättvisa mot våra djur.

Att inte rida ”på rutin”
Utan att bli alltför teoretisk är det viktigt att som ryttare ha en grund och en plan för ridningen. Att bara rida med ridhandboken i bakhuvudet blir dock inte bra, eftersom det också kräver en stor dos känsla och inlevelseförmåga att rida – dessutom är alla hästar och ridpass olika! En mix av teoretisk kunskap och att öva upp sin känsla (med hjälp av rätt häst / instruktör) är det bästa. Det jag vill belysa här är dock att det är viktigt att själv analysera sin hjälpgivning och inte bara ”rida på rutin”. Om du har kommit en bit på vägen kanske du vet ungefär hur det ”ska kännas” och så letar du efter det lite planlöst. Jag har själv ridit så, och det händer att jag halkar dit ibland igen, men det är viktigt att du har klart för dig varför du driver, när du gör det och hur, likväl som vad ditt syfte är när du tar ett visst tygeltag. Många ”joxar” lite och får till det på ett ungefär, men vet inte ens hur de kom dit. Det kanske blir ett okej resultat om hästen (och du) har en bra dag, men du kan inte påverka ridpasset på samma sätt om du bara ”chansar” när du rider. Fundera på vad det är för svar du vill ha av din häst när du rider, för då kommer du också veta varför ett ridpass kanske inte gick lika bra som det förra – och göra det bättre nästa gång!

Ta reda på orsaken istället för att lindra symptom
Det här knyter an till föregående punkt. Det kanske är svårt att tänka på det här sättet om man är lektionsryttare och inte har egen häst, men jag tror ändå att man kan ta detta tankesätt med sig – nämligen att försöka förstå orsaken till problem man kan stöta på. T.ex. att hästen trycker upp nacken och blir spänd. Det kan finnas flera orsaker till det, men ryttarens reflex blir ofta att lösa just det problemet – genom att försöka få ner nacken igen. Det är naturligt att vilja lösa problemen snabbt, men ibland kan den bästa lösningen vara att förstå varför nacken blev hög, vilket skulle kunna vara att hästen har tappat balansen, ridits i ett för högt tempo, ryttaren är för hård i handen, hästen är inte är rakriktad… etc. Att komma såhär långt i sin ridning tar såklart tid, men försök alltid att tänka ett steg vidare. Om du kan komma tillrätta med grundproblemet istället för att bara lindra symptomen så har du kommit ett steg längre!