Nu försöker jag komma tillbaka till jobbet så gott jag kan, men jag kan inte leda hästar eller gå särskilt långt. Foten är fortfarande stel och svullen och det låter som om den kan vara det ett tag till tyvärr. Jag har ridit lite grann, främst Grodan, eftersom hon är prio ett. Tur att hon är känslig och med egen motor! I och för sig rider jag alla mina hästar med ”lite” ben och det är ju tur nu.
Har även suttit lite på Rocky, och idag skrittade jag ut på Anea, men då utan stigbyglar för att spara på krutet. Det är egentligen lättare att rida än att gå men det är klart att jag måste ta det successivt. Känner mig en aning deppig över svullnaden för det gör rätt ont när man har skor (och barfota känns ju inte som ett alternativ), men jag får väl försöka ha tålamod. Använder fortfarande kryckorna typ till och från stallet.
Jag är i alla fall glad att jag sysslar med en sport som jag faktiskt kan utöva i små doser redan nu. Springa, dansa eller åka skridskor hade verkligen inte varit att tänka på!
2 svar
Att ha tålamod är tålamodsprövande… ;D
Bra att du försöker glädjas åt det som är positivt i situationen.
Kriga på!
Tack!