Hoppas ni har haft en fin jul! Här har det varit strålande sol och snö på julafton, en fin juldag och tyvärr lera och is på annandagen, men kan ju inte klaga så länge julafton är så fin!
Har varvat stallarbete med familjehäng, film och choklad i soffan, precis som det ska vara på julen!
Årets julbild med Cesar
Julafton med sol och snö! Tacksam!
Några hästar får motion varje dag, men jag har inga lektioner dessa dagar
Årets juldukning, och i år firade vi i ett nästan färdigt kök!
Vårt hus är som gjort för att fira jul i. 🙂
Jul i varje vrå.
Fina dagar och en lugn helg! Veckan som kommer mellan jul och nyår ser något mer stressig ut, men jag har i alla fall laddat batterierna några dagar nu. Hoppas ni också har gjort det!
Den här övningen har ni sett förut, om ni har följt mig ett tag, och den har också varit publicerad i Hippson. Jag tycker den är en kul och passande övning för julaftons lucka, så här kommer ”Grand Prix i slow motion” i repris. Låt dig inte skrämmas, det här är övningar ”alla” kan göra, så länge du kan göra en bakdelsvändning. Övningen görs nämligen i skritt.
Syftet med övningen är att rida bakdelsvändning på ”nya linjer”. I MsvB brukar man vända innanför spåret och göra typ ”volt tillbaka”. Jag tyckte själv att det var svårt att hitta linjerna när jag skulle börja med galoppiruetter ”helt plötsligt” som låg på andra linjer. Men det går ju utmärkt att rida dessa vägar i skritt så att man hinner med!
Här kan du rida tre olika varianter som är olika svåra.
Såhär rider man i MsvA (fast i galopp). Nu gör ni detta i skritt, men den som har kommit längre kan naturligtvis rida i galopp också. Du rider alltså kort diagonal, vänder ett halvt varv och rider ut på samma diagonal. Om du gör det i galopp byter du galopp vid väggen.
Det här är piruetterna i Int1. Då rider du kort diagonal, helpiruett och ett byte, sedan en kort diagonal, helpiruett och byte. Nu ska du bara rida vägen fast i skritt och då behöver du inte byta galopp heller. 😉
Såhär rider man i GP. Då rider man alltså en helpiruett på medellinjen och naturligtvis ska det vara helt rakt däremellan. Men samma övning kan ridas i skritt för att öva precision.
Våga testa dessa vägar, det är inget som direkt sliter på hästen heller om det görs lite ”fel” när det är i skritt. Det är bra för att öka kreativiteten under ridpasset för ryttaren, och kanske även förbereda för svårare uppgifter i framtiden för dig som har kommit lite längre!
Lycka till!
Hoppas att ni har haft inspiration av den här julkalendern. Återkoppla gärna, särskilt om det är någon specifik övning ni har haft nytta av! GOD JUL!
Skolorna kan kombineras på alla möjliga olika sätt där man ”sätter ihop” öppna / sluta eller diagonala slutor, ibland med hjälp av en volt mellan.
Här är en superbra övning där vi kombinerar öppna med en förvänd sluta. (Läs på i ridhandboken om du är osäker på den exakta hjälpgivningen för öppna och sluta)
Övningen rids på långsidan, i skritt eller trav. Rid öppna på första halvan av långsidan. Framdelen innanför och hästen ska gå på tre spår. I höger varv ska hästen vara ställd och böjd åt höger. När du har kommit halvvägs ska du ställa och böja om hästen åt vänster istället, men bibehålla tvärningen. Det kommer då bli en förvänd sluta.
Det här är en väldigt bra övning för att få hästen mer smidig i sidorna. Tänk på att du måste placera om din vikt när du ställer och böjer åt andra hållet. Du ska ha lite mer vikt på inner sittben både i öppnan och slutan. Alltså måste du själv ”byta varv” i den sits även om du fortfarande följer samma långsida. Inner sida är fortfarande alltid det håll hästen är ställd åt.
Sista steget på utbildningsskalan är samling, och nu kommer de sista luckorna innehålla samlande rörelser / övningar. Alla skolor är samlande. Skolorna = öppna, sluta, förvänd sluta, diagonal sluta. Många tror att skolor är detsamma som ”rörelser”, men skolorna är ett samlingsnamn för de jag nämner ovan.
Oftast brukar man börja med att lära sig bogen in / öppna. Här är en superbra övning där du rider öppna utan hjälp av väggen. Då bygger vi vidare lite ytterligare på övningarna med rakriktning också.
Det här är viktigt att tänka på: I en öppna, eller bogen in, så är det precis som det låter: bogarna ska in, det är inte bakdelen som ska ut! Det är ofta ryttaren istället flyttar ut bakdelen och då kan det fortfarande se ut som en öppna, men det är fel ”fokus” om du tillåter bakdelen att gå åt sidan. Bakbenen ska hela tiden gå rakt fram på det tänkta spåret, men framdelen innanför.
I den här övningen ska du rida öppna / bogen in utan stöd av väggen. Det kommer att förtydliga ytterskänkeln och hur viktigt det är att hästens bakben fortsätter rakt fram så att det inte blir vingligt. Du kan rida innanför på kvartslinjen, eller på medellinjen. Just i den här övningen har jag koner uppställda innanför spåret. För att det ska bli extra tydligt för ryttaren ska du först rida rakt en bit, sedan rider du öppna mellan konerna, och avslutar med att rida rakt igen. Tänk nu på att inte flytta ut rumpan, utan att tydligt ta in framdelen. Om detta lyckas brukar man också få en bättre yttersida, vilket underlättar när du ska rida rakt fram sista biten. Om du inte har en bra yttersida kommer hästen att vingla sista biten, så den sista sträckan blir också ett ”kvitto” på övningen. Ha gärna en medhjälpare på marken då det är svårt att känna om det blir rätt. Rid på tre spår.
Övningen kan ridas i alla gångarter – börja i skritt om du tycker att det är tekniskt svårt, så att du hinner med.
Nu har vi kommit till sista steget på utbildningsskalan -nämligen samling.
Kortfattat kan man säga att syftet med samling är att flytta vikten från hästens framdel över till dess bakdel, för att avlasta frambenen och få hästen att bära sig själv och sin ryttare. Det är lätta att tro att man samlar hästen när man rider långsammare eller med kortare steg, men en samlad häst måste vara aktiv i sina bakben. Att rida korta steg med raka bakben är inte detsamma som att samla hästen.
Man brukar säga att det man ”förlorar i längd vinner man i höjd”. När hästen samlar sig vinklas bakbenens ledgångar mer, bakdelen ska sänkas och framdelen höjs därmed. Hästen kommer att bli mer ”komprimerad”.
Samlingen åstadkoms genom ökat engagemang av de framåtdrivande hjälperna, inte av en uppresande eller bromsande hand. Däremot ska drivningen fångas upp med förhållningar, dvs drivningen ska inte ”släppas iväg” utan du ska behålla den ”i hästen”. Om du bara försöker få upp framdelen med handen så kan du få hästen att komma upp med hals och nacke, men hästen är inte samlad för att framdelen är högre – om det inte kommer bakifrån. Om du bara tar upp halsen så höjs inte manken, och den hästen är alltså inte samlad utan kommer att gå med en sänkt rygg.
Den här bilden hittar jag när jag googlar, Man kan tänka att hästen är som en ”gungbräda” som ska ”gunga bakåt”.
Första steget mot samling är halvhalter. Även om samling kommer sist på utbildningsskalan, så börjar vi samla hästen lite grann redan när vi ber den att bära oss och vara mellan ”hand och skänkel”. Ju mer utbildad och ju starkare hästen är, desto högre grad av samling kan man begära.
Att samla hästen korrekt är svårt, och ska endast göras när hästen är lösgjord – vilket kan vara svårt nog. Jag tycker ändå det är viktigt att ha detta steg i huvudet när man rider, så att man har slutmålet framför ögonen och inte rider hästen på bogarna, vilket är lätt hänt om man fokuserar på att ”få ner huvudet” eller rida hästen lång och låg. En häst som går i en korrekt, lång form, ska också bära sig själv. Många ryttare rider hästen lång i formen men i framvikt, så även i en längre form ska vi ändå tänka på att föra över mer vikt på bakdelen. Som med allt annat i ridningen är detta en ständigt pågående process!
Nedan några bilder på Anea från hennes tävlingar. Det är svårt med bilder eftersom de kan vara i lite olika moment, men ni ser nog ganska tydligt här.
Bild 1: MsvB Här var hon fortfarande inte stark nog i samlingen och ni ser att hon hamnar lite i framvikt och bakdelen är lite hög.
Bild 2: Framridning Int1. Jag sitter inte bra här, men om ni tittar på Anea så ser ni en rundare, mer sänkt bakdel och mer vinklade bakben.
Bild 3: Samma tävling. Detta är i en ökning, men här ser ni en tydlig höjning av fronten jmf med bild 1. Samling tar tid, speciellt om hästen inte riktigt är byggd för det. Anea har varit ganska svår att samla pga sin exteriör, men om hästen är byggd i uppförsbacke så är det lättare.
Tänk på att variera det samlande arbetet med en lägre form och skrittpauser så att arbetet för hästen inte blir för ”statiskt”.
I den här luckan ligger fokus på att få hästarna att spåra. Att spåra innebär att fram-och bakdel går på samma spår. Detta är viktigt för att vi vill att hästarna ska bära lika mycket vikt på båda sina bakben och är grunden för en rakriktad häst.
Hästen ska spåra både på rakt och böjt spår! Om bakdelen går innanför så brukar man försöka rätta in framdelen på bakdelens spår, genom att rida bogen in. Många ryttare vill börja flytta på bakdelen istället, men det brukar leda till att det blir vingligt.
När hästen är rakriktad, så innebär det att den är liksidig och jobbar lika mycket med båda bakbenen, vilket också ger ryttaren jämnt stöd på båda tyglarna. Observera att när hästen är rakställd så är den rak i halsen och går rakt fram. Men rakriktad kan den vara även på ett böjt spår!
Den här övningen är publicerad i Hippson för några år sedan (med tips från mig).
Övningens utformning är egentligen enkel och handlar om att kunna rida rakt fram innanför spåret, samt göra en 15 m volt utan stöd av väggen. Ställ gärna upp koner som hjälp / riktmärke.
Övningen går att göra i alla gångarter, och om du vill utmana dig själv lägger du in övergångar så småningom, kanske mellan konerna eller mitt på långsidan. Syftet med övningen är att få hästen att spåra, att inte ”hänga på väggen” och att bli mer liksidig. Ryttaren måste jobba lite extra med ytterhjälperna, och vara noga med att sitta mitt över hästen.
Vi ryttare behöver vara raka och så symmetriska som möjligt om vi ska kunna rakrikta hästen.
Det är svårt att ge exakta övningar för detta, utan det handlar mycket om att öka din kroppsmedvetenhet, ha en bra instruktör som kan hjälpa till från backen, samt att komplettera med avsutten träning som stärker oss liksidigt. Ibland skickar jag väldigt sneda elever till kiropraktorn (och går även regelbundet själv). Vissa skevheter i bäcken / rygg går faktiskt inte att bara träna bort, eller korrigera för mig som tränare, utan det behövs annan expertis för det.
Några saker som du kan försöka jobba med själv / fokusera på:
– Lika vikt på båda sittbenen – det har vi nog alla blivit instruerade om! Det kluriga här är att en sned häst sätter ryttaren snett, och en sned ryttare kommer att göra att hästen drar snett. Här gäller det att jobba lite parallellt med båda sakerna samtidigt!
– Lika mycket vikt i båda stigbyglarna / fötterna. Ibland är det lättare att känna än att känna sittbenen, så det kan vara bra att börja att känna från fötterna och uppåt ibland, tycker jag.
– Lika handställning med höger och vänster hand. Se gärna tipset i lucka 13 , om du har missat det. Tänk på att ha en hand på varje sida om hästens hals, så att du inte börjar tränga med en tygel, eller höja ena handen mer än den andra (är ofta kopplat till att man släpper ett sittben samtidigt!)
– Känn att du har samma tryck på insidan av höger och vänster lår, och att dina knän är på på samma höjd!
– Kontrollera att du alltid har jämna stigläder. Räkna hålen och gå inte bara ”på känn”.
– Dina axlar ska vara på samma höjd och inte heller förskjutas i sidled. Tänk på att axlarna ska vara jämna ovanför hästens bogar.
– Blicken rakt fram mellan hästens öron. Många lägger huvudet på sned eller vrider för mycket på huvudet vilket ger följdproblem på andra ställen i kroppen.
Lycka till!
Här är en bra tröja som kan hjälpa instruktören att se hur rak ryttaren är
Nu har vi nått det femte steget på utbildningsskalan: Rakriktning
Kortfattat kan man förklara det med att hästen ska arbeta liksidigt, och skjuta på jämnt med båda bakbenen. Hästen ska spåra, dvs bakbenen ska följa i frambenens spår. Personligen tycker jag att detta borde vara högre upp på utbildningsskalan, eftersom det påverkar hästens balans väldigt mycket. Egentligen jobbar man ju med detta även i steget med lösgjordhet och kontakt – en häst som går med jämn kontakt är ju oftast någorlunda liksidig.
Hur som helst. Finliret med att rakrikta hästen med ”större exakthet” kanske inte går att göra förrän hästen är lite mer grundstark. Man får också passa sig för att ha alltför stark ”inramning” på en yngre / mer outbildad häst då det kan skapa viss spänning, och då behöver man tillåta att bakbenen kanske inte spårar till 100% då det kommer bli för tungt.
Syftet med att rakrikta hästen är förstås för att undvika snedbelastning och skador, och en rak häst är också mer lättriden och bekväm då den kommer att bära dig jämnare på sin rygg. När hästen är rak släpper den också igenom hjälpgivningen bättre. Viktigt att förstå är att hästen ska vara rakriktad även på böjt spår! Rakriktad är alltså inte samma sak som att rida rakt fram, utan det är samma sak som att rida hästen liksidigt, balanserat och att den spårar – vilket den ska göra även på volten.
En häst som är sned skjuter oftast ut ena bogen och det motsatta bakbenet. T.ex. skjuter ut vänster bog och flyttar in höger bak. Som ryttare kan man ofta uppleva höger varv som lättare då hästen gärna förböjer sig i detta varv. Det är lätt att bli sugen på att korrigera genom att flytta tillbaka höger bak, men grundprincipen för rakriktning är att kontrollera bogarna och i detta exempel då rida bogen in till höger – dvs flytta framdelen till bakdelens spår. Om du försöker kontrollera bakdelen är det lätt att det bara blir vingligt.
”Tyvärr” är det ofta inte så enkelt som det står i boken. Hästar kan ju även lägga nacken snett, och luta åt olika håll, så mallen i boken är väl kanske en liten förenkling. Om man nu ändå ska försöka att inte krångla till det för mycket så fokusera på att känna var bakbenen befinner sig – titta i spegeln – och lär dig kontrollera bogarna. Att rida innanför spåret är en bra början och väldigt avslöjande!
I nästa inlägg kommer jag att fokusera på rakriktning hos ryttaren.
Lycka till!
Att rakrikta hästen kräver att vi själva jobbar med vår egen rakriktning!
Den här övningen publicerade jag för bara några veckor sedan, men det här är en perfekt övning för att hjälpa hästen att hitta mer schwung. Tempoväxlingar och övergångar är det som bygger styrka för att kunna utveckla mer scwung och uttryck i steget. Här kombineras tempoväxlingar och öppna, som kommer att ge mer styrka i hästens bakdel och på köpet gymnastik för att hästen ska kunna ”fjädra” mer i sina ledgångar.
Övningen rids på fyrkanten, och rids i trav eller galopp för att hitta mer schwung. Om du / din häst inte är redo för det kan övningen ridas i skritt också.
Förutsättningar för att genomföra detta är att du kan rida en stabil öppna (eller bogen in) och att du kan reglera tempot, dvs ändra steglängden, på din häst.
På ena långsidan börjar du med att rida öppna tills det kommer till mitten av långsidan. Där rätar du ut hästen genom att föra framdelen tillbaka ut på spåret. När hästen är rak ökar du tempot, alltså länger steget, resten av långsidan. Innan hörnet / på kortsidan behöver du samla upp igen.
På nästa långsida gör du tvärtom, dvs du ökar tempot halva långsidan, för att därefter rida öppna resten av långsidan.
Syftet är att få en bättre ökning / längning ur öppnan i och med att en öppna ska föra över mer vikt till hästens bakben. Om öppnan görs rätt så kan man utnyttja lite av kraften ur hästens bakben i öppnan till att få en bättre ökning och även mer schwng. På samma sätt ska öppnan hjälpa till att samla hästen efter ökningen och automatiskt ”bromsa upp” hästen. Förhoppningsvis hjälper det också ryttaren att fokusera mer på bakben, balans och bärighet och att undvika att bromsa med tyglarna. Tänk på att hästen ska röra sig med energi / schwung / elasticitet även när du minskar! Ofta är detta svårare för både häst och ryttare än att öka. 😉
Övningen lämpar sig för 20 x 60 ridhus. I ett mindre ridhus blir det svårt att hinna med detta på en långsida. Öka steglängden utifrån din hästs utbildningsnivå och styrka.
Fjärde steget på utbildningsskalan som jag skrev om är schwung. Det är, som jag skrev, lite svårt att öva på separat, men ett bra sätt att stärka upp hästen på, samt även ge ryttaren en känsla för schwung, är upphöjda travbommar.
Upphöjda bommar går att använda på både rakt och böjt spår. På böjt spår blir det lite mer krävande för hästen. Oavsett är det ingen övning man ska nöta med för länge. Jag värmer alltid upp med bommar på marken först, och sedan höjer jag upp varannan bom på höger ände och varannan på vänster – det blir lite snällare än att höja i båda ändarna. Det går att använda hinderstöd eller ”sockerbitar” / block för att höja bommen.
Jag brukar nöja mig med 4 bommar, men om hästen är tränad kan du ha fler. Bommarna gör att hästen behöver engagera sig mer, lyfta på benen och också aktivera sin core / rygg vilket brukar ge ett lite mer ”uttrycksfullt” steg. Jag tycker att det är viktigt att lösgjordhet och kontakt bibehålls och att ryttaren följer med något i rörelsen. Många ryttare hamnar i bakvikt över bommar (särskilt upphöjda), vilket gör att hästen sänker ryggen och steget förkortas / rytmen störs.
Om du inte vill öva uppsuttet kan du longera eller tömköra över bommarna.
