Gårdagens teori

Igår var Nina här och hjälpte mig med ett teoripass där jag red Anea och Grodan. Det är väldigt olika hästar, både i ålder / utbildningsnivå, men också till sin karaktär och hur de är byggda.
Anea är ju 17 nu (!) och kan rörelser upp till Int1 med lite plus i kanten för passagen. Vi visade en del rörelser men jag hade önskat att vi hade haft en bättre dag. Igår var hon tyvärr spänd i ryggen och släpper inte igenom riktigt, så för mig var känslan att vi hade backat tillbaka (hon har ju varit superfin ett tag), men jag tror ändå det var givande att titta på. Hon är lite långsam i sina rörelser, lite ”gammal typ” och är byggd lite i nerförsbacke, så jag får ju kämpa rätt mycket med samlingen.
Grodan är 7 och ligger på ca LA-nivå. Mer ”modern typ” med kort rygg. Jag har tagit det rätt lugnt med henne. Hon har ganska lätt för sig, har bra balans och massa energi, men kan också bli lite spänd. Jag vill inte kontrollera henne för mycket så jag har inte krävt så mycket samling ännu men det börjar komma mer nu. Sista tiden tycker jag att det har hänt en hel del, och jag tror det syntes en rätt stor skillnad mot slutet av passet när hon börjar använda ryggen bättre och traven blir större. Henne får man ”dämpa” lite, och Anea måste man ”väcka”. Jag föredrar dock energin som Grodan har, jag tror att det kommer bli lättare att lära henne saker om hon bara håller sig frisk osv. Det ska bli spännande att se vad det blir av henne!

Idag fick Anea bara skritta ut samt en kiropraktor-behandling eftersom jag inte tyckte hon kändes helt bra igår. Grodan har fått en rejäl uteritt (äntligen!) med trav och galopp och jäklar vad fin hon kändes! Skönt att kunna rida ut ordentligt igen!

Jag tror att det blev ett bra teoripass, kanske något att göra om i höst? 
Vad tyckte ni som var med? Kommentera gärna! Var det något särskilt ni ”fick med er”?

Lilla Grodan förra året. Det blev inga bilder igår så jag återanvänder denna.. 

Veckans övning

Igår gjorde vi en bom-övning som jag ska försöka hinna med i alla grupper men jag kommer att sprida ut övningen. Jag försöker att ha markarbete / bommar regelbundet men inte i flera grupper samma vecka, pga att jag vill variera jobbet för hästarna så mycket som möjligt.

I den här övningen lade jag fyra bommar på stora mittvolten – en vid varje vändningspunkt. (Som en klocka, 12, 15, 18 och 21.) Övningen går att rida i alla gångarter och vi jobbade med att man ska kunna rida lika många steg mellan alla bommar, dvs hålla ett jämnt tempo. När det fungerade så ändrade vi även på steglängden så att man samlade hästen mer mellan varannan bom. Man kan naturligtvis göra tvärtom också och rida större steg mellan varannan. Egentligen går det att variera ”hur mycket som helst”.

Bra övning tycker jag själv! Tydlig och konkret och ”tvingar” ryttaren att inverka och bli mer medveten om hästens takt.

Veckans övning / terminsmål

Just nu jobbar vi med att rida skänkelvikning på olika linjer. Min plan är att sätta ihop det ännu mer så småningom, så att man även lägger till diagonalsluta. Förra veckan gjorde vi en övning med skänkelvikning på diagonalen in till X, och sedan tillbaka ut till spåret igen. Det jag vill trycka på är ytterskänkelns betydelse – den är framåtdrivande men ska också avsluta skänkelvikningen.

Den här veckan har jag lagt till så att man på en långsida ska hinna göra fyra korta skänkelvikningar: in till kvartslinjen och tillbaka till spåret två gånger. Här gäller det att ha hästen uppmärksam för båda benen, så att man hinner få till det! (Det kan dock hända att det blir bommar ikväll och i så fall får torsdagsgrupperna göra detta nästa vecka istället!)

För mig är det ett terminsmål att fokusera på just att rida med båda benen. Det är väldigt lätt att använda ”ett ben i taget” men då får man ingen bra inramning. Tanken är att hitta en jämnare drivning och jämnt stöd på båda tyglarna, oavsett om man rider på rakt eller böjt spår.

Ni som vill får gärna tänka igenom vad ni har för personliga mål med den här terminen. Något att förbättra med sitsen? Någon övning ni vill klara bättre? Jag har inte lämnat ut några lappar den här terminen, men fundera igenom själva och sätt gärna upp ett par punkter. Och så får ni gärna ge det till mig, eller maila! Det är alltid lättare att uppnå en förbättring om man har satt ord på det det.

Veckans övning

Den här veckan fokuserar vi på fram – och bakdelsvändningar. Det blir den ”klassiska” övningen att rida på en fyrkant med koner som man vänder runt.

I framdelsvändningen ska hästen vara rak (men ställd) och bakdelen ska flyttas runt framdelen. I bakdelsvändningen ska hästen vara böjd och ställd, och framdelen ska flyttas runt bakdelen. (Jag går inte in närmare på hjälpgivningen här, det får ni googla om ni är osäkra.) Efter varje vändning ska hästen ridas rakt fram!

Syftet med övningen är att träna ryttarens koordination och för att lösgöra hästarna. (Bakdelsvändningen är dock i huvudsak samlande.) Jag vill också få ryttarna att rida med båda benen. Mitt mål med terminen är en bättre känsla för att rama in båda sidorna på hästen och rida med jämn kontakt på båda tyglarna. Och då måste man komma ihåg både ytter – och inner skänkel. Det är väldigt lätt att jobba ”en sida i taget” men det resulterar i skeva och spända hästar.

Fyrkanten kan också ridas i galopp, där man vänder runt varje kon som en ”bakdelsvändning” – dvs förberedande för galopp-piruett.

Bra övergångar

Terminsstart denna vecka, och vad passar bättre än fokus på grundridning och övergångar? 😉

Tips när ni rider övergångar:

* Renodla hjälperna – dvs kontrollera att hästen lyssnar på en lätt skänkelhjälp framåt och att den stannar när du gör en förhållning. Målet är att bara kunna stanna för sätet, men enligt min erfarenhet så lyssnar hästen oftast inte på sätet ifall den har struntat i förhållningen. Håll det enkelt – som om du rider en ”unghäst” som ska lära sig hjälperna från början. Det här behöver man repetera med alla hästar, så att de inte ”stänger av” – och ibland får man upprepa under ridpasset. I det här läget är formen ointressant – grundhjälperna ska fungera först. Om man hoppar över det här är det svårt att sedan sortera ut varför det ”inte går så bra att rida”.

* Förbered både avsaktningar och igångsättningar, avbrott och fattningar. (Avsaktning = ner till skritt, avbrott = ner till trav.) Även om vi vill ha ”kvicka” och känsliga hästar så är det oschysst att överraska hästen med abrupta och obalanserade övergångar.

* Tänk att både gasen och bromsen sitter i bakbenen! När du vill gå ner en gångart ska inte halsen bli kortare, utan hästen ska bromsa in med sin bakdel och ta vikt ”på rumpan”. Därifrån ska du också sätta igång – dvs vi vill inte påbörja en gångart med vikt i handen / på bogarna. Här får man göra om och repetera tills det fungerar, och det gör jag med alla hästar, alla ridpass. Släpp inte igenom dåliga övergångar!

* Takten är A och O. Istället för att tänka att du ”bromsar” eller ”gasar” – tänk att du byter gångart, och att du byter takt!

* Målet är att kunna bibehålla samma kontakt före och efter en övergång. Hästen ska dessutom spåra. Många försöker sätta ut en bog eller ett bakben just i övergångarna för att spara sig lite. Här gäller det alltså att vara uppmärksam som ryttare!

* Undvik att göra ”allt på en gång”. Många har lärt sig att driva in bakbenen mot en stark och förhållande (i värsta fall dragande) hand. Hitta ”finliret”. Jag försöker ha hästen aktiv in i en avsaktning, men jag undviker att driva precis när jag ska sakta av. Däremot kan jag behöva rama in med benen, men att driva och förhålla samtidigt tycker jag är att ge dubbla budskap och resulterar i starka hästar. Jag bibehåller tänket att ”renodla hjälperna” (men mindre tydligt) och försöker få hjälperna att komma i ett flöde istället för att jag ger flera signaler samtidigt. Då blir hästarna känsligare.

När övergångarna fungerar kan man också smyga in tempoväxlingar. Tänk på att det här är något vi gör alla ridpass, året om! Om inte det här fungerar så kommer det inte fungera att göra rörelser heller.

Gårdagens teoripass

Igår hade vi teori istället för ridning. Jag red på två lektionshästar, Fantasi och Zigge, och berättade under tiden om hur jag tänker och inverkar under ett ridpass. Fantasi är också väldigt bra att visa fel på, t.ex. hur hon reagerar om jag blir stum i handen, hamnar i bakvikt eller kniper med låren. Det uppskattar hon inte alls… 😉

Zigge tror jag var ett ganska bra exempel på hur en häst kommer igång mer med ryggen efter en stund. Han travar lite försiktigt och snabbt i början, men i slutet av passet började han jobba mer genom kroppen och jag fick bättre kontakt och stöd.

En sak som jag också tror var bra att visa / känna för eleverna var hur mycket kontakt jag har i bettet. Alla fick känna i tygeln ungefär hur mycket jag vill ha ”i handen”. Nu menar jag inte att hästen ska lägga sig på bettet och ta spjärn! Jag tror dock att en vanlig missuppfattning är att man försöker ”rida loss” hästen från bettet, dvs plocka bort all kontakt, alternativt släppa för mycket, vilket gör att man tappar kommunikationen.
Ofta har hästen bara knäppt av i nacken och går med en falsk eftergift.

Jag har olika mycket kontakt med olika hästar, och det varierar också hur mycket under ridpasset. Det är alltså inte statiskt! Men jag vill hela tiden ”känna hästens mun” så att det inte blir tomt. I det här jobbet är det naturligtvis A och O att känna sitsen och även kunna kommunicera via sätet / sittbenen och skänkeln. Allt hänger ju ihop!

Jag tror att det var uppskattat, och det blir säkert fler gånger. Jag tänkte dock i första hand försöka få till att rida Anea och Grodan nästa termin, och då med hjälp av Nina. Då får hon prata och så rider jag.
Inga bilder från igår, det glömdes bort… Ni får en sommarbild istället.

Veckans övning

Måndag och tisdag har vi jobbat med en av övningarna som jag nämnde att vi gjorde i helgen. Jag får se om det blir samma imorgon, men annars kommer den en annan torsdag för den är så himla bra!

Som ”uppvärmning” har vi först jobbat med att rida hästen helt rak i kroppen men ställd i nacken. Halva långsidan ställer man inåt, och halva långsidan ställer man utåt. Viktigt att inte böja halsen, och att ha kontroll på bogar och bakben. Många hästar vill hellre dra in nosen istället för att ”ställa igenom” – så här gäller det att vara uppmärksam på att inte formen blir lägre och att hästen undandrar sig kontakten.

Huvudövningen är att dela upp långsidan i fyra moment:
1. Helt rak i hals och kropp.
2. Ställa hästen inåt – bara i nacken!
3. Böja halsen inåt, men ha hästen rak i kroppen. Så ”får” man ju aldrig göra annars, och ett vanligt fel är just att missa att böja kroppen. Men i den här övningen gäller det att verkligen dela upp varje moment, och det är faktiskt inte så lätt att medvetet bara böja halsen. Här måste man rida rakt framåt för skänklarna, och kanske även hålla inner bakben på plats!
4. Behålla böjningen i halsen, men även flytta in framdelen så att hästen går på tre spår – dvs i  en öppna.

Det är ett lite annorlunda sätt att komma in i en öppna, men det blev väldigt tydligt för ryttarna var hästen har sin kropp, och jag måste säga att det blev många fler bra öppnor än vanligt! Några har avslutat med att rida öppna i trav ”som vanligt” efteråt – och plötsligt var det ganska lätt. Riktigt bra övning som jag måste lägga på minnet och återanvända!

Vad tycker ni som har gjort övningen redan?

Veckans övning

Förra veckan och den här veckan har vi fokus på övergångar. Tanken är att förbereda enkla byten. Enkla byten tycker jag är lättast att rida på en linje där man vänder över t.ex. från E till B och gör det enkla bytet på X. Då får man hjälp att samla hästen lite i svängen. Därför har jag lagt övningen på den punkten. Till att börja med har vi jobbat med skritt – halt, samt trav – skritt. När det fungerar har jag lagt till fattning efter skritten, varannan gång åt höger och varannan åt vänster. Tanken är att sedan kunna komma in i galopp, gå ner till skritt, och fatta ny galopp.

Såhär långt ser det ut som om övningen ger väldigt bra resultat. Man blir mer medveten som ryttare om övergången är på en särskild punkt, och ryttarna har ”tvingats” till att rama in hästarna bättre på den här linjen. Det blir tydligt om man har med sig nya yttersidan när man ska komma igång i trav och i synnerhet när man ska fatta galopp. Några har gjort enkla byten redan, men vi ska fortsätta med den här övningen ett par gånger till så att alla hinner prova.

Enkelt byte på tävling innebär att man endast skrittar 3-5 steg mellan, men när man tränar är det bättre med mer skritt om det behövs. Enkla byten kommer in i MsvC-programmen och är förberedande för byte i språnget.

Rätt mindset för att ”komma till ridning”

Vi hade ett teoripass i måndags som jag tänkte försöka sammanfatta så gott jag kan. Teorin under våren är bl.a. repetition / genomgång av säkerhet kring hästhanteringen, men också ridteori som varje grupp styr själva. I den här gruppen passade vi på att utvärdera förra terminens mål och diskutera nya mål. Det blev inte så mycket teori kring ridteknik, utan en hel del som kanske sammanföll lite med mitt inlägg om att bli en bättre ryttare – nämligen att ha ”rätt mindset”.

Det var väldigt roligt och givande att prata om och jag tror det väckte lite nya tankar. Det är jättebra att hinna sitta ner och prata såhär tycker jag, något man inte hinner på vanliga lektioner. Egentligen har jag himla bra förutsättningar som instruktör, eftersom jag har få elever som jag hinner ”komma närmare” än en vanlig ridskola. Hur som helst, det vi mest ”snöade in på” var hur man egentligen kommer till ridning snabbare.

En del handlar givetvis om ren ridteknik – att vara snabb nog och ha rätt tajming t.ex. Att inte klämma med benen eller bli fast i handen. Men en del handlar också om ”rätt” inställning, och det är ju egentligen svårare för mig att ”lära ut” eller förklara.

Jag tror att det är viktigt att ta ”ledarrollen” från början – redan när man leder hästen innan man sitter upp ska den lyssna på framåt och stanna när man vill. Här ”bäddar” man lite för resten av passet, får hästen att vara uppmärksam och lyssna på dig. Även när man suttit upp och skrittar på lång tygel så kan man börja ”jobba” – eller snarare kommunicera med hästen. Redan här kollar jag av att jag kan reglera hästen lite för sitsen, att skänkeln fungerar och att jag kan rida rakt. (Tips: släpp stigbyglarna för att hitta sitsen snabbare.) Det gäller att få hästen att följa dig – att du får sitta rakt och inte ”hänger med” en häst som t.ex. vill gå på tvären eller mot en skänkel – för det gör de oftast redan lite på lång tygel om man känner efter.

Generellt tror jag på att vara ”piloten”, att checka av gas, broms och sväng (förenklat) – att renodla dessa hjälper i början av passet gör att du lättare kan analysera varför saker eventuellt inte fungerar senare under passet. Man kan alltid gå tillbaka till det dessutom. Det är viktigt att själv ta ”kontrollen” över i vilken riktning passet går – det ska inte vara ren slump eller tur om det går bra, tycker jag. Om man har en ganska tydlig plan så är det också lättare att analysera varför det vissa gånger går dåligt – och kanske lära sig något även av dessa pass istället för att bara gräma sig över att det inte kändes bra. Likväl som att det är viktigt att veta vad som blev rätt – så att man kan göra om det igen!

Och där kommer vi in på känslan. Vi vill rida med en bra känsla, såklart. Först och främst måste man ju veta vad man ska leta efter – där kommer instruktören in som guide, men det är också viktigt med en häst som kan förmedla en bra känsla. Jag tror dock inte på att alltid rida bara genom att ”leta efter en bra känsla” (om man inte är född som en supertalang möjligen). Jag hade själv en period där jag red massor – men helt planlöst, och bara genom att försöka ”hitta känslan” (red mycket själv då). Jag lärde mig säkert något av det också, men det var mest tur om det gick bra. När jag lärde mig att checka av och kontrollera att hjälperna fungerar och att jag själv hade en plan så blev det mycket lättare att rida. Jag tror många glömmer det. Det behöver inte vara så avancerat – gör det på ”din nivå”, men se till att du inte bara rider runt, runt. Hästarna går inte bra av sig själva!

En sak som en elev sa var att hon rider mer utifrån att det ”inte ska gå dåligt” än att det ”ska gå riktigt bra”. Intressant, för jag har aldrig sett det ur det perspektivet. Det begränsar en såklart en hel del om man tänker på det sättet. Här tror jag att det är viktigt att våga testa lite ibland och kanske göra för mycket till och med – för att se var ”gränsen går”. Jag menar inte att rida brutalt eller så – utan att helt enkelt tänja lite på sina (eller hästens) gränser. Ibland blir det fel – det blir det för mig säkert varje pass – men det är ju så jag vet hur mycket eller lite jag ska ”trycka på knapparna”. Man kanske inte behöver göra det när man rider en ny häst – men om man har samma ett par gånger kanske man kan höja ribban lite?

Tänk på att ge hästen en chans att reagera på hjälperna. Börja med en liten hjälp, och förstärk om det behövs, men tjata inte. Ibland märker inte ryttarna att hästen faktisk har gett ett ”svar” – ryttaren rider lite till för säkerhets skull. Det kan vara så att man inte fick riktigt så mycket respons som man hade väntat sig – men även en liten reaktion ska belönas med eftergift /minskat tryck, och så kanske man kan begära mer gången efter! Det gäller att vara så fokuserad att man faktiskt lyssnar tillbaka – det är inte en envägskommunikation vi sysslar med.

Att värma upp hästen innebär naturligtvis inte att sätta press på en gång och kräva 100%. Men en vanlig uppfattning tror jag är att hästen ”ska komma igång” genom att jogga runt nästan utan inverkan. Det är viktigt att skilja på uppvärmning av muskler osv, men reaktioner och uppmärksamhet kan man kräva av hästen på en gång tycker jag – det ”ska inte” krävas en lång startsträcka för det. Tvärtom tror jag att hästen redan där kopplar bort ryttaren om man inte är lite på hugget!

En sista sak som jag har märkt är att många elever frågar ”hur rider jag den här hästen?” och i princip försöker memorera det till nästa gång. Tanken är god, men för det första rider jag inte hästarna likadant varje gång. Hästarna är (hör och häpna!) olika från dag till dag, så att tänka så kan nog bli lite ”farligt”. Sedan tror jag att man kanske anpassar sig lite för mycket utifrån hästen med det tänket. Självklart har alla hästar olika form / känslighet osv, men jag tror att man ändå ska utgå ifrån att hästen ska följa dig – inte tvärtom (återigen – checklistan) och framförallt tänka att varje ridpass är ett tomt blad! Personligen tycker jag ibland att det är lättare att sitta upp på hästar jag rider mer sällan, för då har jag inte så mycket förutfattade meningar / förväntningar som när jag rider min egen… Det som funkade igår fungerar nämligen inte alltid likadant idag -men grunderna ska fungera och de är likadana på alla hästar!

Två hästar som är väldigt olika att rida – men samma grunder ska funka: gas, broms, sväng, gå åt sidan, och att de jobbar så liksidigt som möjligt.

 

Veckans övning

Den här veckan har vi fokuserat på skänkelvikning på en kort linje och därefter att kunna rida rakt ut i något friskare tempo. Man rider in på diagonalen snett igenom, men redan på kvartslinjen ungefär så rider man rakt fram ända till nästa kortsida. Sedan fortsätter man i samma varv som tidigare och gör likadant på andra långsidan.

Övningen förtydligar ytterskänkeln och jag tycker att problemet med krokiga halsar blev betydligt mindre i den här övningen. Förmodligen för att ryttaren vet att man ska rakt fram efteråt. Ofta ser man förböjda halsar och lite svag bjudning i skänkelvikningar, men här får man lite hjälp med båda.

Om man vill utveckla övningen kan man istället rida en ”trappa”, dvs diagonal – rakt fram – diagonal osv. Eller så rider man rakt fram en kort bit och tillbaka till spåret. Övningen kan också göras i galopp och är då även förberedande för galoppsluta. Kanske något att jobba med under julens privatlektioner…

Nu är detta sista veckan på terminen! På torsdag blir det dock en övning med bommar, för jag tror inte vi har haft det på länge med torsdagsgrupperna.