Att inleda ridpasset på ett bra sätt

(Favorit i repris…)

Jag försöker alltid tänka på hur jag inleder mina ridpass, och jag brukar också lära ut detta, men det krävs att man repeterar saker så här kommer en favorit i repris – och även lite tankar för er som inte läst detta tidigare!

Till att börja med tycker jag att det är viktigt att komma i tid. Det är både för din egen skull, men även för respekt av hästen. De märker om vi är stressade eller arga när vi kommer till stallet, och det kan färga av sig på hela ridpasset. Om man vet med sig att man har en ”dålig dag” tycker jag att det kan vara bättre att rida ut eller göra något annat (ni med egen häst) eller i alla fall kommunicera detta med sin instruktör. Det kanske är en dag där det är bättre att hålla sig i sin komfortzon och inte utmana sig med extra svåra övningar t.ex!

Jag tror också att många ryttare själva skulle behöva värma upp för att komma till bra ridning snabbare. Försök att göra någon liten övning. Det kan vara uppvärmning för kroppen, eller mentalt. Prova och se vad just du behöver! Jag går aldrig ner på morgonen och rider på en gång. Jag behöver mocka lite först för att komma igång i kroppen. Ännu bättre kanske det vore med ett yogapass, men man får göra det man hinner helt enkelt. Jag sitter inte heller upp direkt, utan jag leder alltid hästen först. Då blir vi båda lite uppvärmda.

De första 10-15 minuterna av ett ridpass skulle jag säga är de viktigaste. ”Ridpasset” börjar egentligen redan i boxen! Där börjar du kommunicera med hästen som har börjat läsa av dig direkt. Om du då är osäker i ditt kroppsspråk eller otydlig med vad du vill så kommer det här också att följa med till ridbanan.

Även när man leder hästen så tycker jag att man ska vara noggrann. Det är både för att hästen ska vara uppmärksam på dina signaler, samt av säkerhetsskäl. Hästen ska gå bredvid dig, inte släpas bakom! Om det är svårt att få en bra bjudning så tycker jag att man kan hålla i ett litet spö när man leder. Jag brukar dock inte rida med spö om jag inte ”måste”. Jag sitter aldrig upp med spö, utan tar ett vid behov.

Och nu till själva ridningen! Den första stunden är till för uppvärmning, men det betyder inte att ryttaren ska åka runt och vara passiv tycker jag. Först känner jag alltid igenom min sits och min egen kropp när jag skrittar fram (och fortsatt under hela passet).

Kraven som ställs gällande form och samling på hästen ökar man efterhand. Hästen kan behöva få gå i en längre form i början t.ex, men det betyder inte att man rider runt planlöst på halvlång tygel. Att börja kontrollera att skänkeln fungerar, att hästen stannar när man vill, att man kan svänga osv är en del av uppvärmningen! Jag upplever att många missar den första stunden och det gör att resten av passet blir svårare. Om du har börjat i rätt ände så blir det enklare att fortsätta. Jämför med om du träffar en ny person och tar i hand: redan då har du börjat bilda dig en uppfattning om den. Det är i princip när du kliver in i boxen som du ”tar i hand” med din häst. Och själva ridpasset kanske man kan jämföra med en föreläsning. Om inte föreläsaren har fångat ditt intresse från start så kommer det bli svårare att bli intresserad längre fram. 

En bra början är A och O!

Har du själv några bra tips på temat får du gärna skriva en kommentar!