Lyckad programträning idag!

Idag var jag på Vällsta med Anea och red program för Roger Ohlson. Nu fokuserar jag bara på Int1, på  träning och tävling. Det var ju synd att det inte var tävling idag (!) eftersom vi fick ihop 66,87% och även en bra känsla. Det var ändå lite missar / slarv så jag tror att poängen var lite snäll, men det känns ändå bra att få lite ny motivation framåt. Jag VET att det finns mer i Anea än vad jag lyckas visa på tävling, men jag måste lära mig rida program bättre och klara av att hålla ihop allt mellan rörelserna också…

Jag lyckades hitta lite ”ny känsla” igår när jag red hemma, och hade med mig det på framridningen idag och det är jag väldigt nöjd med. Nu ska jag verkligen försöka hålla fast vid det (handlar mycket om att få henne mer på bakbenen och kunna lätta av, samt ha henne mycket mer flyttbar i sidorna så hon inte blir ”hängande” varken framåt eller i sidled…). Det jag är mest nöjd med i programmet är nog serierna som var jämna och flöt på. Fick 8:a på mellantraven och 7,5 på en ökad trav.

Jag blev också väldigt glad över att Roggan berömde mig för det jobb jag har gjort med henne. Han har sett oss från MsvB och upp till svår klass, och jag är medveten om att hon är begränsad och inte har så lätt för sig. Han sa att jag verkligen har lyckats ”få ut det mesta” av henne hela tiden. Det värmer verkligen att få beröm för det och att det uppmärksammas. Ibland känns det bara som om det enda ”folk” ser är rosetter och placeringar, och Anea är ju kanske ingen rosettplockare även om vi har lite vinster och placeringar upp till StG. Jag kämpar på hur som helst, har inte pengar att köpa en superhäst för och kommer inte sälja henne. Vi lär oss fortfarande, även om jag ibland sliter mitt hår för det är så svårt! Jag måste ändå säga att hon är en ”kämpe” för hon är verkligen inte en häst som har särskilt lätt för sig och hon ”borde” inte gå dessa klasser.

En till viktig sak idag: det var roligt, och även Anea kändes avspänd och glad. Det absolut viktigaste för mig är att vi har en bra kommunikation, både på banan och hemma.
Överst när vi travar fram (brukar även vara lägre här) – sedan skolor i en mer upprest form.
Även här lite olika grader av samling – på mittenbilden skulle ju det optimala vara att få fram nosen mer – vilket är svårt med henne men det börjar bli bättre.