Clinic med Patrik Kittel

Idag har jag varit i Globen och tittat på clinicen med Patrik Kittel. Jag har inte varit jätteimponerad tidigare måste jag erkänna – dock inte jätteinsatt, men Scandic är ingen favorit av det jag sett hittills. Idag red han en häst som hette Don´t forget, och den var mycket mer min typ av häst. 🙂

Nu red han i och för sig inte program, så det kan ju vara skillnad hur hästen är på tävling, men i mitt tycke hade den här hästen väldigt bra passage och piaff, den typ av passage som jag verkligen gillar, med höga knän, bogarna uppe, och i piaffen satte han sig ordentligt! Tycker det är många hästar som blir hängiga i knäna i passage och som höjer korset i piaffen, och det är ju egentligen inte helt korrekt.

Hur som helst – BRA clinic. Vet inte hur man orkar rida och prata samtidigt nästan en timme… Mycket grunder, bra synpunkter och Patrik bjöd på sig själv när han sa saker som att han inte vågade släppa efter tillräckligt på tygeln i början för ”han är ju ändå dressyrryttare”. Haha, sånt gillas. Helt klart sevärt!

Vinter!

Fantastiskt, snö till första advent, det är inte ofta. Hoppas den ligger kvar. Tycker det är sån skillnad med lite vitt på backen! Men så fort det kommer tre snöflingor så blir det tydligen ”trafikkaos”. Min praktikant Maria blev påkörd i min bil idag när hon skulle handla foder. Ingen fara med henne men bilens ena framlykta är helt intryckt och plåten bucklad. Vaf**! Jag ska tydligen inte ha bil. Kommer nog inte hinna fixa den innan tisdagens träning heller så då blir det inte mycket träning innan jul… Det var en mötande bil som inte kunde stanna utan bara gled på vägen tydligen. Nu på kvällen hade tydligen bussen kanat ner i diket utanför också.

Ser i alla fall fram emot en adventshelg med Globen fre och sön, träffa lite vänner, och dricka glögg. Slet fram adventspyntet idag men måste visst köpa lite nya glödlampor innan allt är igång. Älskar den här tiden på året!!

Presentation av hästarna – Anea

 

 

Anea är den häst jag haft längst tid av dem jag har nu.

Hon är född 2001 och e.De Niro – Bellini.
Jag äger inte henne själv, utan hon ägs av uppfödaren.

Anea ”ramlade på” mig när jag jobbade på Arphus. Pether undrade om jag ville ha en ”egen” häst vid sidan av jobbet, då han kände en kvinna som ville få sin häst riden under en period. Hästen var Anea, och hon hade då varit hos nån hoppryttare en period (tror jag) och sedan hade hon blivit stående ett halvår, av okänd anledning.

Sagt och gjort – åkte och provred. Började med att longera eftersom hon inte var riden på så länge. Det gick inte alls. Hon var så pigg att hon höll på att gå omkull i galoppen. Lika bra att rida istället. Red på en utebana, och hon var helt ofokuserad, huvudet rakt upp och som en stålfjäder. Tänkte att ”kan nån ta mig av hästen för jag skäms ihjäl, jag kan inte rida”. Till slut fick jag väl nån slags form på henne, och av nån anledning var ägaren nöjd ändå, så hon placerades hos mig.

Här är en bild när jag har haft henne ca ½ år. Ser ut som en vagnshäst i formen. Och då kan jag säga att detta är en BRA bild från den tiden..

När hon väl kom till Arphus så skiljde hon sig lite från de andra hästarna, som var värda ca en halv miljon och uppåt. Hon såg ut att vara tre år gammal, pytteliten, omusklad och helt lurvig. Ridmässigt var hon jättesned och sprang med huvudet rakt upp halva tiden. Per och Pether slet sitt hår när de skulle hjälpa mig, men utan deras hjälp hade jag nog gett upp.
Gjorde pyttesmå framsteg, men resan har varit LÅNG (och är inte slut än). Tror den här hästen hade en del i ”bagaget”, blev lätt spänd och ”stängde av” och har haft jättesvårt med sin kropp.

När jag startade företaget i Strängnäs gjorde vi våra första tävlingar, LA6 (motsvarar nuvarande Msv C), och då var hon faktiskt placerad i varje start och bidrog bl.a. till vinst med Gripens lag i Allsvenskan div 1.


Vinst med laget i Gnesta 2010

När det var dags att gå upp till MsvB stötte vi verkligen på patrull med bytena. Det är fortfarande en svag punkt, men den här säsongen har det med mycket träning ändå släppt en del. Framförallt mycket större ridbarhet, och ridglädje!

Med bra träningshjälp har hon gjort stora framsteg det här året, och jag hoppas vi kan fortsätta så. Hon är kvalad till Msv A så det är nästa mål. Jag hoppas bara innerligt att jag får ha kvar henne ett bra tag framöver. Det är alltid ett stressmoment att inte äga hästen. Men som jag har kämpat – nu om någonsin är jag värd att behålla henne. Trodde aldrig att hon skulle klara mer än LA. Dessutom är hon ett tillskott till verksamheten, eftersom hon faktiskt går med på lektioner också. För mig är hon guld värd, även om hon kanske inte är den ”självklara dressyrhästen”. Däremot är hon ett bevis på att man kan komma längre än man tror med envishet, och att hästens inställning och ett ”bra huvud” är värt väldigt mycket. Hade hon inte varit en sådan kämpe så hade hon aldrig ställt upp såhär pass långt. Och jag tror inte vi är vid slutmålet ännu, är säker på att det finns mer att hämta!


Några tävlingsbilder från i år. Att jämföra med bilden från Arphus ovan…

Träning

Idag har Nina varit här. Red Anea och Calle. Anea var riktigt fin, mycket mer loss i sidorna och travade kanon idag. Efter henne kändes Calle som en stor ponny i traven (!) men det blev bättre. Han kämpar duktigt men har lite svårt med sina raka bakben..

Har även haft besök av André som jag jobbade med hos Per och Pether. Jag flyttade ihop med två 19-åringar när jag själv var 27, på Arphus. Men måste säga att vi hade sjukt roligt tillsammans. Tydligt tecken på det är ju att vi faktiskt har kontakt fortfarande!

Dagens bilder får bli ett par från Arphus i juletider (För att få upp stämningen lite). Julen på Arphus var fantastiskt, Per och Pether var så himla pyssliga och det var så mysigt där!

Båda stallen, lilla överst och stora under.

 

 

 


Per och Pethers fina hus

Här bodde vi!

November i ett nötskal…

Nu kan man lugnt påstå att november har nått sin höjdpunkt – kolsvart ute, regn, lera, och det blir knappt ljust ens mitt på dagen. Nu tänker jag dock INTE börja klaga över vädret, för det går ju inte att göra ett dugg åt det (om man inte har råd att flytta till varmare breddgrader över vintern).

Faktum är att jag TROTS detta har haft en bra dag, fått massor gjort som jag inte ens hade planerat (och hur ofta händer det liksom?) – till och med slagit ner stolp vädret till trots. Jag ska verkligen försöka låta bli att hamna i gnällträsket (svenskar verkar lägga 90% av sin energi på vädret, oavsett om det är regn eller sol..) även om det känns lite segt att gå ner och hålla lektion nu i mörkret. Skönt är dock att jag hann hem och duscha, ta på varma kläder och äta. Det är verkligen skillnad att jobba hemma.

Längtar hur som helst efter snö! Jobbigt med kyla, men det är ändå så mycket mysigare. Behöver få upp julstämningen lite, det är ju första advent redan i helgen!

Presentation av hästarna – Nogge

Tänkte att jag skulle göra en presentation av mina hästar, en i taget, lite mer ingående än den som finns på hemsidan. Så passa på och fråga om det är nåt särskilt ni vill veta!

Börjar med Nogge, för han är på något sätt min favorit. Jag älskar alla mina hästar, men Nogge är den första jag köpte till mitt företag, och faktiskt också min allra första häst! Jag hade nämligen aldrig ens ägt en häst eller ponny innan jag startade företaget. Så naturligtvis har han en alldeles särskild plats i mitt hjärta, och eftersom jag köpte honom först så får han vara först ut här.

Nogge är egentligen ett smeknamn för Nogard. Han är född 2000, och e.Roderick – Krevad, dvs hoppstammad. Han är uppfödd av Eva-Lena Lettesjö, och jag köpte honom direkt av henne.

Jag hade provridit Nogge en gång långt tidigare för att eventuellt ta honom på foder, men sedan blev det inte av. När det var dags att köpa häst så fick jag nys om honom igen och tyckte han var perfekt till lektion, han var väldigt lydig och lättriden tyckte jag. Sedan visade det sig att han hade mycket mera gång än han visade först, och då var det inte lika lätt längre, haha.

Nogge har tävlat 120 hoppning med sin förra ägare, och anledningen att hon sålde var att han var alldeles för tittig på vattenmattor. Tror att historien är att han till och med sov med en vattenmatta i boxen för att vänja sig, men det hjälpte visst inte. 😉

Jag tränade en hel del dressyr med Nogge under de första två åren. Han är placerad LA dressyr, och kvalade till MsvB precis innan han blev dålig. Som ni har läst tidigare så har han problem med en disk i ryggen, vilket gör att han inte fungerar att gå lika hårt och mycket som förr. Jag hoppas ändå att vi kan ha glädje av honom ett bra tag framöver, för det är en fantastisk häst med stor personlighet! Dock får han nu gå färre lektioner, varvat med uteritter och arbete vid hand. Tråkigt att vår tävlingskarriär gick om intet, men det viktigaste är att han mår så bra som möjligt, såklart!

Att tävla

Just nu är tävlingssäsongen över för i år, men det börjar nästan bli dags att titta på planeringen inför 2013. Jag tycker det är ganska skönt med ett break nu. Har inte tävlat jättemycket men det går åt en hel del helger och tid ändå, särskilt eftersom jag måste jobba på helgerna också. Däremot märker jag redan att jag blir ganska lat när jag inte har ”kniven på strupen” och måste prestera. Vintersäsongen är ju till för att befästa saker och träna vidare, men jag tappar lite motivation måste jag erkänna. Tur att Nina kommer på onsdag och peppar lite. Förra veckans träning för Mads blev inställd eftersom han nu har blivit pappa.

Funderar lite över varför man tävlar? Det är ju olika för olika personer såklart. För mig är det ett sätt att sätta mål och komma vidare, samt lite av en ”kvalitetssäkring”. Själva tävlingen är inget självändamål, jag tycker tragiskt nog inte att det är så jättekul att tävla, utan ganska jobbigt. Det finns ju många som älskar själva tävlingsmomentet, men det gör inte jag, tyvärr. Ändå känner jag ju att jag behöver tävlingarna för att komma vidare och förbättra mig. Däremot, om jag har presterat bra i en klass så ligger jag inte kvar och tävlar där helg efter helg. Vissa blir kvar på samma nivå år efter år och ”plockar rosetter”, men det har jag svårt att förstå. Däremot vore det bra om jag hade tid att tävla mer och oftare för att få mer rutin förstås. Men jag har hellre ridit en lite för ”svår” klass än att ligga kvar i samma. Kruxet med det är kanske att man höjer ribban för snabbt och inte får tillräckligt med självförtroende, eftersom man måste ”börja om” så fort man går upp en klass – eller byter häst.

Nästa år är i varje fall planen att tävla Anea mer, förhoppningsvis Calle, och kanske att Quickan får gå ut på nån lätt tävling efter sommaren (om hon är kvar).

Helg-referat

Har haft en väldigt skön ledig helg! I fredags mysig middag med en gammal kompis. Lör-sön hos Anna.

Var på julmarknaden i Taxinge, som tydligen är en av Sveriges största. Och ja, den var enorm. Och massor av folk! Himla mysigt, med marschaller i allén och riktig julstämning, trots värmen. Kommer bli en ny tradition, helt klart!

Fikade inne på slottet, och där fanns det lite att välja på kan man säga…

Köpte ett par små julklappar, och sedan kunde jag inte motstå dessa kuddöverdrag. Ska ha dem i det ena övernattningsrummet, där det är lite ”hästtema” redan. Kommer passa superbra där!

Idag har vi bara ätit lång frukost och slappat, och jag har frossat i inredningstidningar. Blir verkligen sugen på att fixa mer hemma igen. Nästa på önskelistan är att göra i ordning i sovrummet!