När polletten trillar ner

En av de saker som är roligast i ridningen är när man ”kommer på” något. Ibland kan det vara något man har hört i flera år men man förstår inte riktigt förrän man lyckas uppnå det och hittar en speciell känsla. När man väl hittar det kan man ibland tycka att det var ju faktiskt inte så svårt.. 😉 Men det är svårt innan man vet vad man letar efter!

Det är också väldigt svårt att lära ut en känsla. Hästar är ju som bekant inga maskiner. Det är ju t.ex. lättare att lära sig köra bil, eftersom reglagen (för det mesta…) fungerar likadant varje gång. Det gör de ju inte på en häst, utan här måste man som ryttare vara lyhörd, anpassa sig och inte låsa sig vid att det fungerade på det här viset igår – för det är inte alls säkert att det gör det idag! Att ”hitta knapparna” får man göra varje gång.

Det är en utmaning att försöka förmedla detta, och jag försöker vara väldigt noga att stämma av och fråga ryttarna om de själva känner en skillnad – annars är det i princip meningslöst även om man skulle ”råka” göra rätt. Att öva sin ryttarkänsla är betydligt viktigare än att kunna rabbla ridlära utan att egentligen förstå vad det står i boken. Därmed inte sagt att teoretiska kunskaper inte behövs, men förståelsen på djupet får du bara av (rätt) träning.

Det jag nu skulle komma fram till var egentligen att det är så himla kul när man ser att polletten trillar ner hos någon annan! Det är kul att hitta nya grejer själv, men det är ibland ännu roligare när man lyckas förmedla något så komplext som ridning till en elev. Jag tycker ibland att jag kanske är lite väl petig och jag vet att jag ställer höga krav på mina elever. Men nu börjar jag verkligen se resultatet av det! Jag tycker att det är ett helt gäng som har gjort stora framsteg på sista tiden och det är så himla kul att se. Det är verkligen värt att lägga tid på detaljerna för det betalar sig i slutänden, både när det gäller ridning / träning, men också undervisningen. Bortsett från att jag ser en ökad förståelse och att eleverna tar mer självständiga beslut till häst, så tycker jag också att slitet med sitsarna har gett resultat. Jag vet att det är flera som har börjat träna mer avsuttet, vilket jag tror att jag har inspirerat till i viss mån genom att ha både kurser och teoripass där yoga eller ryttarträning ingår. Fortsätt jobba på som ni gör!

Tips för programträningen

Jag tänkte skriva några inlägg med tips för hur du tränar program. Det är perfekt att fila på detaljerna under vinterträningen, så att detta inte glöms bort bara för att det inte är tävlingssäsong. Jag får själv påminna mig om detta, för jag tycker egentligen att det är jobbigt att träna program, men det går ju inte att komma på tävling och bara öva veckan innan… 😉

I det här inlägget kommer några generella tips, sedan kommer jag gå in på detaljerna i några specifika program också.
Ställ gärna frågor om det är något speciellt ni undrar över!

I alla program har vi en uppridning på medellinjen. I de lättaste programmen är det ingen halt, men i de flesta programmen rider du in i trav eller galopp, följt av en halt på X. Öva uppridning från båda håll, men du kan själv välja från vilket håll du börjar och då tar du det hållet där du lättast kan hålla hästen rak. I halten ska hästen vara jämnt uppställd och visa god stillhet. För att få en mjukare halt samlar du upp hästen ett par steg innan. Tänk gärna ett skrittsteg in i halten så blir det inte så abrupt.
När du tränar hemma: gör inte alltid halt, eller flytta halten till olika platser på medellinjen,
så att hästen inte börjar förekomma dig.

Diagonala linjer är också återkommande. Ofta är det en tempoväxling på diagonalen.
Rid från bokstav till bokstav, var noga med linjen och hörn före / efter. Kom igång med tempoväxlingen direkt när du släpper väggen, och börja inte bromsa för tidigt, utan visa hela diagonalen!
I många program är övergångarna ett eget betyg, så det lönar sig att öva övergångar.
Tänk också på att rida diagonaler hemma där du INTE ökar tempot. Många hästar sticker iväg i full fart så fort man går in på en diagonal, men då tappar du lydnaden.

Volter och böjda spår visar om hästen är lösgjord och liksidig. Börja och sluta volten på samma ställe! Många rider en halv volt och en halv oval. Tänk på att hästen ska vara eftergiven i sidan (inte bara böja halsen) och att den ska spåra. Öva på att rida volter av olika storlek så du vet skillnaden på 10 och 15 meter t.ex.

Hörnpasseringarna är inte egna betyg, men hörnen visar på precision och blir betygsatt under ”korrektheten”. Det är inte bara att rida ut så långt du kan i hörnen som gäller, utan snarare att rida balanserade hörn med hästen korrekt formad. Hörnen är dessutom förberedande för nästa moment i programmet. Du kan alltså utnyttja hörnen för att få kontroll på hästen, samla upp den, forma inför en öppna etc. Alltså: använd hörnen för att underlätta för dig själv, så flyter programmet bättre!

Om du har svårt att lära dig vägar och punkter ordentligt – öva programmet i skritt först så slipper du ”nöta” på hästen i onödan. När linjerna sitter kan du lägga till fler moment efterhand. Och rid gärna delar ur program varje vecka, det behöver inte alltid vara hela programmet utan plocka ut de bitar du behöver träna extra på.

Detta var lite tips som gäller för alla program. Det kommer fler inlägg framöver!

Utbildningsskalan – steg 3

Nu kommer vi att fokusera på steg 3 på utbtildningsskalan, vilket är kontakt.

Kontakten kan man även kalla stöd, men jag tycker att stöd låter lite ”hårt”. Vi vill att hästen ska söka kontakt med bettet, men den ska inte stödja sig eller hänga på handen, så kontakt är ett bättre ord tycker jag. En ärlig kontakt kan inte uppnås om hästen inte är lösgjord (steg 2).

Hur mycket kontakt vi vill ha kan vara individuellt, både för häst och ryttare. Det kan även variera under ridpasset. Faktorer som påverkar är hästens exteriör, temperament och utbildningsståndpunkt. En häst som inte riktigt är självbärig ännu kan antingen lägga sig för hårt på handen, eller ”knäppa av” och ta för lite kontakt. Det viktiga tror jag är att fokusera på att få ett jämnt stöd på båda tyglarna, och det uppnår vi om båda bakbenen arbetar lika mycket framåt. Hästen ska ridas fram till handen, ryttaren ska erbjuda kontakt, inte ”ta” kontakt framifrån och bakåt. Detta kan vara extra svårt på en häst som blir ”tom” i handen – där vill ryttaren ofta korta halsen mer för att få stöd, istället för att rida framåt.

Att få en bra kontakt hänger också ihop med en korrekt handställning. Handen ska vara sluten runt tygeln med tummen som hösta punkt. Armbågen ska vara böjd, med överarmen mjukt intill ryttarens kropp. Många vill öppna handen för att vara ”mjuka”, men det resulterar tyvärr i att man snarare blir stel i handen. För raka armar ger samma resultat. En bra hand hänger också ihop med en ryttare i god, egen balans.

Här är en länk till några klipp som kontakt som Karin Öljemark har lagt upp på Instagram. Ta er gärna tid att titta på detta. Om ni inte hinner se båda, prioritera då klipp ett. I det andra klippet är det lite mer fysiska övningar som också kan vara bra.

Här är en länk till ett gammalt inlägg om tips för att träna sin handställning.

Lucka 20 – den perfekta galoppfattningen

Jag upplever ibland att det slarvas en del med fattningarna och att många ryttare är nöjda så länge hästen börjar galoppera, men inte hur. Ni har väl hört uttrycket ”sådan fattning, sådan galopp”?

Jag tror att problemet ofta ligger i att ryttaren har för bråttom och inte förbereder hästen på rätt sätt – då är det bäddat för missförstånd och stora hjälper. Om man har förberett hästen behöver man oftast inte göra en så kraftig hjälp. Jag tycker att målet ska vara att kunna fatta galopp med hjälp av höften i första hand, och i viss mån skänkeln.

Hur förbereder man sig då? Oavsett om man fattar från trav eller galopp, så måste hästen bjuda framåt, men ändå ”vänta på dig som ryttare. Det är inte meningen att hästen ska falla isär och öka farten i fattningen, utan den ska ta i med bakbenen och ”skjuta ifrån” och då behöver den vara i balans innan. Om man låter hästen öka farten och gå iväg med större steg innan själva fattningen så kommer hästen att fatta galopp på bogarna. Dessutom ska hästen vara eftergiven i innersidan, för inner skänkel, vilket ska resultera i en bra kontakt på ytter tygel. Jag brukar ställa lite åt galoppsidan, även på rakt spår, men det är viktigt att inte förböja halsen! Då tappar du lätt yttersidan, och galoppen börjar ju med ytter bakben.

Själva galopphjälpen sker i första hand med att föra fram inner höft. Överdriv dock inte, du ska inte ”jucka igång” hästen! Sedan är det lite klurigt, för vissa lär ut att fatta för inner skänkel, medan andra fattar med ytter skänkel. Jag upplever att det är lite olika på olika hästar, men i grunden tänker jag mig att jag förbereder med innerskänkeln (ser till att hästen är eftergiven, eventuellt flyttar jag undan ett par steg om jag behöver) och sedan fattar med inner höft/ ytter skänkel. Tänk att fattningen ska vara en signal, som att ”trycka på en knapp”.

Anledningen att fatta med innerskänkeln är att man är rädd att hästen ska fatta på dubbla spår. Jag tänker dock att ytterskänkeln känns mer logisk eftersom fattningen börjar med ytter bak och ytterskänkeln är huvudhjälpen vid bytena. Jag törs alltså inte säga att det finns ett ”rätt och fel” här, utan det är nog lite olika från häst till häst.

Andra tips:
*  Sitt stilla! (Många kastar sig framåt med överlivet för att ”hjälpa till” – det stör bara och du tappar kontakten med sätet)
*  Tänk lite ”öppna” / bogen in före fattningen så är det lättare att hålla hästen rak.
*  Titta åt ”fel håll” i fattningen, dvs i en höger fattning tittar du åt vänster. Då kommer höger höft fram automatiskt och då riskerar inte att börja luta dig åt galoppsidan, som är ett vanligt fel.
*  Det är lättare att fatta på böjt spår istället för rakt, börja med fattningar på böjt spår i början av ridpasset innan ni är uppvärmda! Skapa alltid goda förutsättningar för att lyckas!
*  Jag tycker det är lättast att fatta ur skritt, för att kunna samla hästen bättre innan, men vissa hästar ”knyter sig” och blir lätt spända i skritt – prova från trav i så fall. Återigen – det är olika på olika hästar!
*  Förbered inte ”ihjäl dig”. Hästen ska vara förberedd som i uppmärksam, framför skänkeln och eftergiven – men det ska den egentligen ”alltid” vara. Vissa ryttare börjar greja så mycket innan en fattning att man tar bort all bjudning och till slut är hästen både avstängd och ointresserad. Tajmingen är A och O – ”kom till skott” med galoppfattningen!

Lycka till med galopperandet!

Starta ridpasset rätt

De första 10-15 minuterna av ett ridpass skulle jag säga är de viktigaste. Och som jag har sagt förut – ”ridpasset” börjar redan i boxen egentligen! Där börjar du kommunicera med hästen som har börjat läsa av dig direkt. Om du då är osäker i ditt kroppsspråk eller otydlig med vad du vill så kommer det här också att följa med till ridbanan.

Även när man leder hästen så tycker jag att man ska vara noggrann. Det är både för att hästen ska vara uppmärksam på dina signaler, samt av säkerhetsskäl. Hästen ska gå bredvid dig, inte släpas bakom! Om det är svårt att få en bra bjudning så tycker jag att man kan hålla i ett litet spö när man leder. Jag brukar dock inte rida med spö om jag inte ”måste”. Jag sitter aldrig upp med spö, utan tar ett vid behov.

Och till själva ridningen. Den första stunden är till för uppvärmning, men det betyder inte att ryttaren ska åka runt och vara passiv tycker jag. Kraven som ställs gällande form och samling ökar man efterhand, så hästen kan behöva få gå i en längre form, men det betyder inte att man rider runt planlöst på halvlång tygel. Att börja kontrollera att skänkeln fungerar, att hästen stannar när man vill, att man kan svänga osv är en del av uppvärmningen! Jag upplever att många missar den första stunden och det gör att resten av passet blir svårare. Om du har börjat i rätt ände så blir det enklare att fortsätta. Jämför med om du träffar en ny person och tar i hand: redan då har du börjat bilda dig en uppfattning om den. Det är i princip när du kliver in i boxen som du ”tar i hand” med din häst. Och själva ridpasset kanske man kan jämföra med en föreläsning. Om inte föreläsaren har fångat ditt intresse från start så kommer det bli svårare att bli intresserad längre fram. En bra början är A och O!

Jag tror att många ryttare själva skulle behöva värma upp för att komma till bra ridning snabbare. Försök att göra någon liten övning. Det kan vara uppvärmning för kroppen, eller mentalt. Prova och se vad just du behöver! Jag går aldrig ner på morgonen och rider på en gång. Jag behöver mocka lite först för att komma igång i kroppen. Ännu bättre kanske det vore med ett yogapass, men man får göra det man kan och har tid med!

Helgens kurs

I helgen har jag och Helena haft vår åttonde kurs ihop! Det är ett vinnande koncept med yoga och ridning måste jag säga. Vi har haft samma upplägg de senaste gångerna. På fredagen brukar vi inleda med ett ridpass för att komma igång, och därefter ett yin yoga-pass före middagen. Detta pass är ett lugnt och avslappnande pass, så det passar bra på kvällen.

På lördagen har vi sitsträning på lina en i taget. Då kan man fokusera på detaljer för varje ryttare. Efter lunch brukar vi ha ett mer fysiskt yogapass för att värma upp inför eftermiddagens ridning. Söndag morgon är det ett kort yogapass på morgonen före frukost, och sedan ett avslutande ridpass och lunch innan hemfärd.

Jag tycker att det blev stor skillnad på ryttarna från första till sista passet,och jag hoppas att de har något med sig att jobba vidare med framöver!

Här kommer blandade bilder från helgen:Hela gruppen samlad. Den här gången red Helena själv med på hela kursen.
Sitsträning med Qurre
Förberett för första yogapasset
Jag har startat upp påsken lite redan. Tyckte att det var en viktig mysfaktor.
Gillar den här tiden när kvällarna är ljusare men man fortfarande kan tända ljus.
Boromir och Maria
Jag lånade Calle som är utmärkt för sitstränings-ändamål. Caroline fick äran att rida honom.
Viktigt inslag före middagen på lördagen.
Hela gänget.
Middagen var också påskinspirerad. Jag gjorde en vår-buffé med ägghalvor, lax, sparris och ett gott bröd, samt en sallad.
De här rotfrukterna körde jag i ugnen (potatisen är så himla vacker!). Jag gjorde också kycklingfiléer i ugnen med creme fraiche och honung. Väldigt enkelt men jättegott! Hade picklad rödlök till också, min favorit. Middagen blev SÅ god om jag får säga det själv…
Söta Qurre och söta Helena idag.
Velle och Anna-Karin
Tack för ett bra samarbete Helena!
Nästa kurs blir i juli och den är överbokad. Men det kommer (minst?) ett tillfälle till under hösten, håll utkik.

 

Veckans övning

Jag inser att jag inte har skrivit någon ”veckans övning” på evigheter. Får försöka bättra mig på den punkten. Den här veckan har jag en ridövning i Hippson, som jag tänkte att vi ska göra vid några tillfällen under terminen. Den är uppdelad i flera moment, så det tar nog mer än en lektion att hinna med. Hela övningen kan ni läsa här.

Skapa böjning

Förra veckan lade jag extra fokus på böjningen i hästens sida. Det här jobbar vi ju med ”hela tiden” när vi rider, det är ju svårt att rida utan att svänga om man rider i ett ridhus. Den här gången gjorde jag dock en annorlunda övning, som var väldigt tydlig för mina elever. Vi började nämligen med att skapa böjning på lång tygel.

När vi rider på böjt spår vill vi att hästen formar sig i hela kroppen. Kruxet är att de flesta ryttarna är fokuserade på att ha hästen ställd i nacken och böjd i halsen, medan kroppen i värsta fall glöms bort. Problemet är att om hästen inte formar kroppen rätt så blir det i princip omöjligt att ställa i nacken, och det är där ”dragkampen” med innertygeln gärna börjar. Om vi istället utgår ifrån att få hästen att runda sig i sidan och bli eftergiven för innerskänkeln, så följer hals och nacke till slut naturligt med på det böjda spåret.

Hästarna har lättare att böja sig åt ett håll av sig själva. Om vi har en häst som i höger varv hellre formar sig åt vänster, så går den hästen automatiskt lite ställd utåt i höger varv. Det innebär att höger bog också kommer mer åt höger – och därmed är ”i vägen” för att kunna ställa åt höger. Du måste alltså först få hästen att forma om kroppen åt höger innan du kan ställa korrekt i nacken.

Övningen vi har gjort gick egentligen bara ut på att tydliggöra böjningen i kroppen genom att skapa en innersida på volten, men utan att ta tygeln först. Det var väldigt tydligt att när hästarna formade sig runt skänkeln så följde hals och huvud ”snällt med”, även utan tygelkontakt. När eleverna sedan tog tygeln upplevde jag att många hade hästen fint ”på plats” på en gång – istället för att det blir ett motstånd mot handen, som det ofta blir när man tar tygeln. Oftast är det ryttaren som skapar den kampen för att man har ställt in sig på att ”nu blir det lite svårt här, när jag måste fixa till huvudet på hästen så att jag kan börja rida…” 😉

Som vanligt är det viktigt att ryttaren är balanserad mitt över hästen. Jag har använt mig av liknelsen att man ska sitta på en ”tunna” och inte rulla av, utan att man hela tiden har sin tyngdpunkt mitt över tunnan.

Vi gjorde faktiskt även ”öppna” på lång tygel, bara för att förtydliga hur mycket vi egentligen påverkar med vår kropp –  och att den huvudsakliga hjälpgivningen ska komma därifrån! Jag tror att alla som har gjort den här övningen fick en bra tankeställare. Vad tyckte ni som red övningen?

Här är en bra bild som jag har använt förut. Läs och begrunda:

Terminsmål

Jag har lagt lappar i sadelkammaren för att ni elever ska kunna fylla i era mål för terminen. Jag kom dock bara ihåg att säga det till måndags-eleverna, så nu skriver jag det här också så att ni har sett det!

Mitt mål med denna termin är att ni ska bli ännu kvickare med era hjälper och att vi ska öva det genom mer övergångar och tempoväxlingar. En ambition, snarare än mål, är också att kunna variera formen mer under ridpasset. Påminn mig gärna om jag halkar in på andra sidospår…

Kom även gärna med förslag på teori som intresserar er. 😀

Bli en bättre ryttare – lucka 24

Lucka 24.
Ta hand om dig själv!

Det här tipset är så grundläggande att det kanske borde ha varit i lucka 1 egentligen, men jag tycker ändå att det passar bra till just julafton. Det är snarare en sammanfattning av alla luckorna och en påminnelse om vikten av att ta hand om sig själv så att man mår tillräckligt bra för att prestera till häst. Om du är i obalans mentalt, eller har ont i kroppen, så kommer hästen att känna det. Jag som har många egna hästar som rids av olika ryttare kan verkligen se skillnad på hur hästarna reagerar på olika människor och även deras dagsform. Om du är stressad eller spänd så smittar det av sig till hästen. Om du har ont i kroppen eller är väldigt sned så kan det också göra att hästen blir spänd eller ovillig. Det går inte att ha en dålig dag och vara på skithumör när man ska sitta upp – det blir aldrig bra. Om jag märker att jag har en sådan dag eller är trött så undviker jag att rida dressyr och tar hellre en uteritt. Ibland kanske man inte kan välja, men man behöver i alla fall inte göra de svåraste övningarna den dagen. Om du rider för tränare – berätta hellre innan att du inte är i toppform så att övningarna kan anpassas!

Hästarna speglar oss, vare sig vi vill eller inte. Det är oerhört ”fostrande” att rida och vara med djur, eftersom man blir mer eller mindre tvungen att lära sig att kontrollera både kropp och knopp. Ju längre jag håller på med det här, desto tydligare blir det. Våra svaga sidor blir på något vis mer framträdande med hästarna, men man får också mycket tillbaka när man jobbar med sig själv – bara man är medveten och öppen för det!

Under rubriken ”ta hand om dig själv” ryms mycket, och för mig innefattar det även saker som att vila, äta gott och göra roliga saker utanför stallet också. Sådant som man kanske kan ägna sig lite extra åt under julen för att få lite återhämtning och motivation till att sätta nya mål inför 2019 års ridning!

Hoppas att ni har fått behållning av den här julkalendern! Ni får hemskt gärna kommentera om det är någon lucka ni har haft extra nytta av. Jag har sett några önskemål om saker att skriva om, det kommer jag göra senare i mina ”vanliga” blogginlägg, så kom gärna tillbaka!

Tack också till Helena för hjälpen med de avsuttna övningarna, och även för ett bra samarbete med våra rid – och yogakurser!

Ha en jättebra julafton!
GOD JUL!
Återanvänder mitt ”julkort” från 2017, med Calle och mig.