Lucka 2: Renodla ställningen

Det här är en enkel övning som är svår. 😉 Hästen ska bli lösgjord, men övningen kommer också ge kontroll över hästens bogar och kropp om den görs rätt.

Övningen går ut på att ställa hästen i nacken, men behålla kroppen rak. Här är det viktigt att skilja på böjning och ställning. Böjning sker i hals och kropp, men ställning sker bara i nacken. En häst som är korrekt böjd är även ställd, men du kan ställa utan att böja. Ofta gör ryttaren för mycket, dvs överböjer halsen. Och en häst kan böja halsen åt ena hållet men samtidigt lägga huvudet på sned åt andra hållet, så det är inte säkert att den är korrekt ställd i nacken bara för att du lyckas böja halsen, tyvärr….

I den här övningen kan man säga att vi ”renodlar” endast ställningen, för att tydliggöra just det momentet. Hästen ska ridas rakt fram på långsidan och ställas inåt halva långsidan, och utåt halva långsidan. Rid hästen helt rak i hals och kropp. Det kommer att vara tydligt att de flesta hästar vill börja svänga, skjuta ut en bog eller sätta ut ett bakben. Detta korrigeras lättast genom att rida framåt i ett bra tempo. Därför tycker jag att övningen också är bra för att uppmuntra ridning ”fram till handen”.

När övningen fungerar på långsidan kan den göras även på medellinjen. Då kommer det bli en ännu tydligare kontrollövning! Övningen kan göras i alla gångarter, men börja gärna i skritt så att du själv hinner med.

Viktigt att tänka på:
– Ställning sker med små, mjuka tygeltag. Handen ska inte dras bakåt.
– Ibland kan man använda ett ensidigt uppresande tygeltag (dvs lätt uppåt) på en häst som lägger nacken på sned.
– Korrigera kroppen med hjälp av skänkeln och en bra framåtbjudning.
– Ställningen ska göra att hästen vrider lite på huvudet, huvudet ska inte närma sig kroppen eller göra hästen kortare i halsen (då har den ”knäppt av”). Halsen ska inte heller inte dras nedåt.
– Det är inte säkert att den är korrekt ställd bara för att den är ”mjuk i munnen”. Ta gärna hjälp från marken eller titta i en spegel om möjligt.
– Bibehåll kontakt på yttertygeln, så du inte släpper den helt. Däremot måste du kunna ge efter lite på yttertygeln för att möjliggöra ställning på motsatta sidan.

Lycka till!

Ställning och böjning |

Lucka 1: Skapa böjning utan dragkamp

Välkommen till årets julkalender!
Jag kommer att dela en ridövning varje dag, där svårighetsgraden stegras närmare julafton. Några av er kommer känna igen er, eftersom en del av övningarna har varit med på bloggen förut, eller så har ni själva ridit dessa övningar. Ni som har egen häst och testar övningarna får gärna återkoppla till mig om ni har nytta av tipsen!

Här är en nyttig övning som går ut på att skapa böjning på lång tygel. Den kan med fördel användas som uppvärmning!

När vi rider på böjt spår vill vi att hästen formar sig i hela kroppen. Kruxet är att de flesta ryttare är fokuserade på att ha hästen ställd i nacken och böjd i halsen, medan kroppen i värsta fall glöms bort. Problemet är att om hästen inte formar kroppen rätt så blir det i princip omöjligt att ställa i nacken, och det är där ”dragkampen” med innertygeln gärna börjar. Om vi istället utgår ifrån att få hästen att runda sig i sidan och bli eftergiven för innerskänkeln, så följer hals och nacke till slut naturligt med på det böjda spåret.

Hästarna har lättare att böja sig åt ett håll av sig själva. Om vi har en häst som i höger varv hellre formar sig åt vänster, så går den hästen automatiskt lite ställd utåt i höger varv. Det innebär att höger bog också kommer mer åt höger – och därmed är ”i vägen” för att kunna ställa åt höger. Du måste alltså först få hästen att forma om kroppen åt höger innan du kan ställa korrekt i nacken.

Övningen går ut på att tydliggöra böjningen i kroppen genom att skapa en innersida på volten, men utan att ta tygeln först. Du ska alltså rida på ett böjt spår där du jobbar med vikt och skänkelhjälperna för att skapa böjning och eftergift i sidan innan du tar tygeln. Det är väldigt tydligt att när hästarna formar sig korrekt runt skänkeln så följer hals och huvud ”snällt med”, även utan tygelkontakt. När man tar tygeln upplever jag att det är lättare att ha hästen fint ”på plats” på en gång – istället för att det blir ett motstånd mot handen, som det ofta blir när man tar tygeln utan förberedelse. Oftast är det ryttaren som skapar den kampen för att man har ställt in sig på att ”nu blir det lite svårt här, när jag måste fixa till huvudet på hästen så att jag kan börja rida…” 

Som vanligt är det viktigt att ryttaren är balanserad mitt över hästen. Jag har använt mig av liknelsen att man ska sitta på en ”tunna” och inte rulla av, utan att man hela tiden har sin tyngdpunkt mitt över tunnan.

Övningen kan kännas omöjlig om man är ovan, men ge det en chans att pyssla med detta när du skrittar fram på lång tygel. Det handlar om att flytta fokus från hästens huvud till dess kropp istället!

Lycka till!

En manual till LA3

Här tänkte jag återanvända ett inlägg som jag publicerade för några år sedan när jag hade dömt en LA3. Det här är tips på hur du kan höja poängen genom att vara noggrann och planera din ridning!

Alla diagonaler är en bedömningspunkt. Tänk på att visa tydliga övergångar, särskilt i upptagningarna. Många börjar bra, men sedan faller hästen ”isär” eller tappar balans i slutet. Vägen är också viktig. Vänd när din axel är vid bokstaven. En del ryttare rider nästan mellan bokstäverna men tänk på att alltid rida från punkt till punkt.
3.  KX  Skänkelvikning undan vänster skänkel<br />
     XI  Arbetstrav4.  I      Volt till vänster med 10 m diameter<br />
     IGC  Arbetstrav<br />
     C      Höger varv

Såhär ligger skänkelvikningen och en trav-volt efter varandra. Kom igång direkt i skänkelvikningen, samma tvärning hela vägen och passa att bakdelen inte går före! Tips: träna ingången in i skänkelvikningen. Jag vill också tydligt se att hästen är rak på medellinjen innan volten, och rak efter volten. Volten är 10 m, tänk på placeringen (mitten av volten mitt för bokstaven), och passa formen. En del ryttare har svårt att forma volten, hästen blir rak i kroppen och kryper in med nosen istället för att vara ställd och böjd.

I momentet där man ska ändra hästens form genom att länga ut tygeln så att hästen sträcker fram halsen kan många länga lite mer på formen. Tänk också på att visa en skillnad igen när tygeln kortas, så att inte hästen är längre i formen på kortsidan fortfarande. Jag vill se en tydlig skillnad på formen.
11.  ME  Ökad skritt12.  E  Mellanskritt, kom ut mellan B och P13.  P      Höger arbetsgalopp
       PFA  Arbetsgalopp

Såhär ligger skritten. I den ökade skritten ska hästen länga steglängden och även halsen. Många ger dock glappande tygel – behåll kontakten med bettet även i ökad skritt! För att få till den här konstiga vägen (som jag personligen tycker är opedagogisk) kan du sikta pyttelite till höger om E (mitt på långsidan) för att få en mjukare väg in i mellanskritten. I mellanskritten vill jag också se skillnad på steglängd och form! Många rider hästen likartat i både ökad – och mellanskritt. Tips: träna på att korta upp tygeln ganska snabbt och utan att hästen spänner sig! Efter skritten ska man ut mellan två bokstäver för att sedan fatta galopp på långsidan. Kom ut i tid så du hinner rakrikta hästen innan fattningen. TÄNK ”bogen in” så inte fattningen blir på dubbla spår. Den här vägen inbjuder till det – LA3 är faktiskt ett ganska tekniskt program där det gäller att planera sin ridning.

14.  A  Vänd halvt igenom i samlad galopp, kom ut 
            mellan P och B15.  BE  Halvcirkel med 20 m diameter i samlad 
             förvänd galopp
       EV  Samlad förvänd galopp

Såhär ligger galoppen. Halvt igenom och därefter förvänd. Många rider lite för snabbt genom hörnet och välter in halvt igenom. Ta ut vägen så mycket du kan så du får mer tid på dig! I förvända vill jag se en jämn båge, som slutar när ryttarens axel är vid bokstaven. Här är det många hästar som vill gena i slutet av bågen. Det kommer även en mellangalopp på en långsida, vilket i alla fall jag tycker är svårare än på diagonalen. Tänk lite bogen in även här, innan du börjar öka. Många hästar hamnar på dubbla spår i galoppen och får då svårt att skjuta på vilket gör att det inte blir så mycket ökning som man skulle vilja.

Några små tips på vägen – hoppas någon har nytta av dessa.
Bilderna är lånade från www.stallbacken.com.

Tips inför en start i LB3

Här kommer mer tips inför programträning och tävling. I förra inlägget på temat var det mer generella tips som gäller för alla program.

I LB ingår inga rörelser utan det man bedömer är vägarna, och övergångarna samt några tempoväxlingar.

Jag kommer inte att gå igenom alla moment, utan några delar där jag tycker att man kan vara lite extra uppmärksam. För att se hela programmet med bilder söker ni på Stallbacken.

I LB3 ingår den serpentinbåge. Den här vägen tycker jag ofta att många slarvar med.

hej

När du rider en serpentin ska du vara noga med att bågarna blir lika stora, och att hästen är rak över medellinjen innan du går in i nästa båge. Jag vill också se att man kan skilja på hörn och båge. Bågen börjar mitt på en kortsida och när du väl har påbörjat en båge ska du inte rida ut i hörnet utan ”skära av hörnet”. Samma sak när du avslutar – bågen är slut mitt på kortsidan så det första hörnet ska du ”skära av” och nästa hörn rider du ut i som vanligt. Här blir det ofta diffust och slarvigt, men rider man en noggrann väg så kan man höja poängen här. Tänk på att forma hästen för skänkeln och inte styra med tygeln.

I LB3 rider man tempoväxlingar på diagonalerna med mellantrav och mellangalopp. Kraven är inte lika höga som i LA och uppåt, men jag vill se en tydlig skillnad och längre steg. I skritt rider man mellanskritt med längning av formen. Här ska man alltså inte öka tempot / steglängden utan visa att man kan ändra formen. Hästen ska länga halsen och ta kontakten längre fram. Blanda inte ihop detta med fri skritt där hästen ska få hela tygellängden (förekommer i LC).

Här är en övergång mellan galopp och trav som ska ridas från båda håll, och den kan vara lite klurig. Här rider man på kort diagonal in i galopp, bryter av till trav och fattar sedan ny galopp. Jag tänker att man kan dela in diagonalen i tre delar med galopp – trav – galopp.

Det här momentet är ganska svårt om man ska behålla eftergift och kontakt, och helst ska inte hästen bryta av själv och ”falla isär”. Mitt bästa tips för att göra en övergång på diagonalen är att redan när du kommer i galoppen (i detta fall vänster galopp) så börjar du rida hästen mot nya yttertygeln (alltså höger skänkel mot vänster tygel). Ha den nya yttersidan klar innan du bryter av till trav så att hästen är rak. Då är den också förberedd på nya galoppsidan och det blir lättare att fatta nya galoppen. Så tänker jag också när jag sedan rider enkla byten (galopp – skritt – galopp) och galoppombyten, samma princip!

Om du vill ha dressyrprogrammen i text så hittar du dem här. Mitt råd är att både läsa igenom programmet och titta på bilderna om du är osäker.

Fortsatt fokus på kontakt

Här är ett inlägg om steg 3 på utbildningsskalan, som handlar om kontakt, ifall ni missade det. Nu har vi jobbat med en del övningar där fokus ligger på att kunna ändra på kontakten och stödet.

Som jag tidigare har nämnt så kan kontakten variera under ridpasset, och är olika beroende på önskad form. Målet är att medvetet kunna ändra på formen, att rida hästen med en längre / lägre form eller en kortare / högre form. Känslan ska vara att hästen söker ryttarens hand och ”suger mot bettet” och det kontrollerar man genom att länga hästens överlinje.

I skritt ska formen alltid längas när man rider ökad skritt. Här vill vi se längre steg, ett ökat övertramp, och även en längre hals. Detta visas från LA och uppåt. I LB finns det numera i några program ett moment där man rider mellanskritt men med längre form, här behöver alltså inte steget bli längre men man ska kunna visa att hästen är avslappnad.

I några av programmen från LA-MsvB finns det ett moment där man ska länga hästens form i trav. Här vill man se att hästen söker sig framåt / nedåt med bibehållen kontakt. Takten och tempot ska bibehållas, och detta visar att hästen går i egen balans.

Tänk på att när du ska korta formen igen är det viktigt att inte ”dra ihop” hästens hals, utan detta ska ske mjukt. Halsens längd kommer att vara olika i en lägre form än i en högre, men om du tycker att det är svårt att ”korta” formen kan det hjälpa att tänka att du ska ”få upp” formen för att motverka att det blir spänt.

Hittills har vi jobbat med att rida ökad skritt samt länga formen i trav. Det finns även något som kallas överstrykning och som ingår i några av programmen LA-Msv. Ibland är det endast överstrykning med innerhanden och ibland med båda. I det momentet ska man föra fram handen / händerna mot hästens mun längs med mankammen. I det här fallet ska tygeln glappa och man vill se att hästen fortfarande går kvar i samma form, alltså inte hänger i ryttarens hand.

Öva på att kunna ändra på kontakten under ridpasset! Försök att bli medveten om att ha en jämn kontakt. Att glappa med tygeln är inte att vara mjuk i handen utan ger en orolig mun. Vi kommer att jobba vidare med detta, då jag tycker att det här är en väldigt viktig del i ridutbildningen!

Här är två ganska bra bilder på en kortare och längre form med Affe för några år sedan. Om man fick önska skulle han dock trampa lite mer inunder sig på bild nummer två. Halsen kan längas ännu mer, men här ser ni alla fall en bra skillnad på hals och nacke.

Tips för programträningen

Jag tänkte skriva några inlägg med tips för hur du tränar program. Det är perfekt att fila på detaljerna under vinterträningen, så att detta inte glöms bort bara för att det inte är tävlingssäsong. Jag får själv påminna mig om detta, för jag tycker egentligen att det är jobbigt att träna program, men det går ju inte att komma på tävling och bara öva veckan innan… 😉

I det här inlägget kommer några generella tips, sedan kommer jag gå in på detaljerna i några specifika program också.
Ställ gärna frågor om det är något speciellt ni undrar över!

I alla program har vi en uppridning på medellinjen. I de lättaste programmen är det ingen halt, men i de flesta programmen rider du in i trav eller galopp, följt av en halt på X. Öva uppridning från båda håll, men du kan själv välja från vilket håll du börjar och då tar du det hållet där du lättast kan hålla hästen rak. I halten ska hästen vara jämnt uppställd och visa god stillhet. För att få en mjukare halt samlar du upp hästen ett par steg innan. Tänk gärna ett skrittsteg in i halten så blir det inte så abrupt.
När du tränar hemma: gör inte alltid halt, eller flytta halten till olika platser på medellinjen,
så att hästen inte börjar förekomma dig.

Diagonala linjer är också återkommande. Ofta är det en tempoväxling på diagonalen.
Rid från bokstav till bokstav, var noga med linjen och hörn före / efter. Kom igång med tempoväxlingen direkt när du släpper väggen, och börja inte bromsa för tidigt, utan visa hela diagonalen!
I många program är övergångarna ett eget betyg, så det lönar sig att öva övergångar.
Tänk också på att rida diagonaler hemma där du INTE ökar tempot. Många hästar sticker iväg i full fart så fort man går in på en diagonal, men då tappar du lydnaden.

Volter och böjda spår visar om hästen är lösgjord och liksidig. Börja och sluta volten på samma ställe! Många rider en halv volt och en halv oval. Tänk på att hästen ska vara eftergiven i sidan (inte bara böja halsen) och att den ska spåra. Öva på att rida volter av olika storlek så du vet skillnaden på 10 och 15 meter t.ex.

Hörnpasseringarna är inte egna betyg, men hörnen visar på precision och blir betygsatt under ”korrektheten”. Det är inte bara att rida ut så långt du kan i hörnen som gäller, utan snarare att rida balanserade hörn med hästen korrekt formad. Hörnen är dessutom förberedande för nästa moment i programmet. Du kan alltså utnyttja hörnen för att få kontroll på hästen, samla upp den, forma inför en öppna etc. Alltså: använd hörnen för att underlätta för dig själv, så flyter programmet bättre!

Om du har svårt att lära dig vägar och punkter ordentligt – öva programmet i skritt först så slipper du ”nöta” på hästen i onödan. När linjerna sitter kan du lägga till fler moment efterhand. Och rid gärna delar ur program varje vecka, det behöver inte alltid vara hela programmet utan plocka ut de bitar du behöver träna extra på.

Detta var lite tips som gäller för alla program. Det kommer fler inlägg framöver!

En bra bom-övning

Nu har vi jobbat med en bra, lösgörande bom-övning två av kvällarna. Ni som inte har gjort övningen kommer också få göra den framöver.

Här jobbar vi med:
Takt – med hjälp av bommarna.
Tempo – bommar på olika avstånd.
Lösgjordhet – hästarna jobbar med ryggen med hjälp av bommarna.
Lydnad – det blir flera övergångar i övningen.

Jag har lagt tre (man kan ha fler) bommar på båda diagonalerna. På den ena diagonalen med lite längre avstånd, på den andra diagonalen lite kortare. Detta för att öva på att ändra steglängden. I övningen vänder man snett igenom – över bommarna, och därefter en galoppfattning på långsidan på väg tillbaka. Likadant från andra hållet med diagonal i trav och galopp på långsidan. ”Enkel” övning som man kan rida varv efter varv – men ändå många moment att hålla reda på vilket är bra för ryttarens snabbhet och för hästens lydnad och uppmärksamhet. Självklart kan man lägga på fler bommar om man vill göra det svårare.

Utbildningsskalan – steg 3

Nu kommer vi att fokusera på steg 3 på utbtildningsskalan, vilket är kontakt.

Kontakten kan man även kalla stöd, men jag tycker att stöd låter lite ”hårt”. Vi vill att hästen ska söka kontakt med bettet, men den ska inte stödja sig eller hänga på handen, så kontakt är ett bättre ord tycker jag. En ärlig kontakt kan inte uppnås om hästen inte är lösgjord (steg 2).

Hur mycket kontakt vi vill ha kan vara individuellt, både för häst och ryttare. Det kan även variera under ridpasset. Faktorer som påverkar är hästens exteriör, temperament och utbildningsståndpunkt. En häst som inte riktigt är självbärig ännu kan antingen lägga sig för hårt på handen, eller ”knäppa av” och ta för lite kontakt. Det viktiga tror jag är att fokusera på att få ett jämnt stöd på båda tyglarna, och det uppnår vi om båda bakbenen arbetar lika mycket framåt. Hästen ska ridas fram till handen, ryttaren ska erbjuda kontakt, inte ”ta” kontakt framifrån och bakåt. Detta kan vara extra svårt på en häst som blir ”tom” i handen – där vill ryttaren ofta korta halsen mer för att få stöd, istället för att rida framåt.

Att få en bra kontakt hänger också ihop med en korrekt handställning. Handen ska vara sluten runt tygeln med tummen som hösta punkt. Armbågen ska vara böjd, med överarmen mjukt intill ryttarens kropp. Många vill öppna handen för att vara ”mjuka”, men det resulterar tyvärr i att man snarare blir stel i handen. För raka armar ger samma resultat. En bra hand hänger också ihop med en ryttare i god, egen balans.

Här är en länk till några klipp som kontakt som Karin Öljemark har lagt upp på Instagram. Ta er gärna tid att titta på detta. Om ni inte hinner se båda, prioritera då klipp ett. I det andra klippet är det lite mer fysiska övningar som också kan vara bra.

Här är en länk till ett gammalt inlägg om tips för att träna sin handställning.

Lucka 16 – fokus på övergångarna

I dagens lucka blir det allmänna tips kring övergångar, något som är ”oundvikligt” att rida!

Renodla hjälperna – dvs kontrollera att hästen lyssnar på en lätt skänkelhjälp framåt och att den stannar när du gör en förhållning. Målet är att bara kunna stanna för sätet, men enligt min erfarenhet så lyssnar hästen oftast inte på sätet ifall den har struntat i förhållningen. Håll det enkelt – som om du rider en ”unghäst” som ska lära sig hjälperna från början. Det här behöver man repetera med alla hästar, så att de inte ”stänger av” – och ibland får man upprepa under ridpasset. I det här läget är formen ointressant – grundhjälperna ska fungera först. Om man hoppar över det här är det svårt att sedan sortera ut varför det ”inte går så bra att rida”.

Förbered både avsaktningar och igångsättningar, avbrott och fattningar. (Avsaktning = ner till skritt, avbrott = ner till trav.) Även om vi vill ha ”kvicka” och känsliga hästar så är det oschysst att överraska hästen med abrupta och obalanserade övergångar.

Tänk att både gasen och bromsen sitter i bakbenen! När du vill gå ner en gångart ska inte halsen bli kortare, utan hästen ska bromsa in med sin bakdel och ta vikt ”på rumpan”. Därifrån ska du också sätta igång – dvs vi vill inte påbörja en gångart med vikt i handen / på bogarna. Här får man göra om och repetera tills det fungerar, och det gör jag med alla hästar, alla ridpass. Släpp inte igenom dåliga övergångar!

Takten är A och O. Istället för att tänka att du ”bromsar” eller ”gasar” – tänk att du byter gångart, och att du byter takt!

* Målet är att kunna bibehålla samma kontakt före och efter en övergång. Hästen ska dessutom spåra. Många försöker sätta ut en bog eller ett bakben just i övergångarna för att spara sig lite. Här gäller det alltså att vara uppmärksam som ryttare!

Undvik att göra ”allt på en gång”. Många har lärt sig att driva in bakbenen mot en stark och förhållande (i värsta fall dragande) hand. Hitta ”finliret”. Jag försöker ha hästen aktiv in i en avsaktning, men jag undviker att driva precis när jag ska sakta av. Däremot kan jag behöva rama in med benen, men att driva och förhålla samtidigt tycker jag är att ge dubbla budskap och resulterar i starka hästar. Jag bibehåller tänket att ”renodla hjälperna” (men mindre tydligt) och försöker få hjälperna att komma i ett flöde istället för att jag ger flera signaler samtidigt. Då blir hästarna känsligare.

När övergångarna fungerar kan man också smyga in tempoväxlingar. Tänk på att det här är något vi gör alla ridpass, året om! Om inte det här fungerar så kommer det inte fungera att göra rörelser heller.

Lucka 14 – förvänd sluta på volten

I den här övningen ligger fokus på förvänd sluta. I förra övningen jobbade vi bland annat med tagen bakdel på volten, vilket innebär att man i princip rider sluta längs voltspåret.

Om man rider sluta längs långsidan i t.ex. vänster varv har man hästen ställd och böjd åt vänster och bakdelen innanför. En förvänd sluta innebär att hästen är ställd och böjd åt höger och med bakdelen kvar på spåret (i vänster varv).

I den här övningen rider man förvänd sluta på volten, vilket alltså innebär att du rider hästen böjd och ställd ”ut från” volten, men fortfarande följer du voltspåret. Det här är gymnastiserande men också ett bra sätt att få tag på inner bak. Om du i vänster varv rider förvänd, höger sluta, så får du ”tag på” vänster bak. (Som då är ytter bakben!) Om du sedan ställer om hästen i nacken igen åt vänster så har du en bra möjlighet att aktivera vänster (nu inner) bakben lite extra. Du kommer också åt en utskjutande ytterbog.

Bra gymnastik och stärkande för hästen – och bra koordinationsträning för ryttaren!

Lycka till!

Glöm inte att följa Helenas blogg där hon lägger upp övningar för ryttaren varannan dag.