Hade tänkt åka och träna med Anea idag, men Nina är sjuk, så det blir till att åka och hämta mina nya tävlingsschabrak med logga i eftermiddag istället. Hoppas de är snygga nu….! Borde ha skaffat sådana för länge sedan. Fast jag hade ju inte ens en logga, så det kanske inte gjorde det hela lättare.
Så nu har jag ridit tre hästar på förmiddagen så jag skulle vara klar med den biten. Tanken med att åka och träna idag var mest för att prova kandaret på bortaplan, hon brukar kännas bättre med det när jag är någon annanstans av någon anledning. Men eftersom det inte blev något så testade jag hemma istället, med min gamla bridong (som är lite tjockare, mer som ett vanligt bett) och en kortare stång. Idag funkade det faktiskt bra.
Hon kändes fortfarande lite spänd och lite kortare i steget i början, men nu var jag supernoga att verkligen rida henne i en låg form och få henne och slappna av, och att vara övertydlig med mina egna hjälper. Igår lade jag ner mycket tid på att få igenom böjningen i sidorna ordentligt, och det gjorde nog att jag också hade ett bättre utgångsläge idag. Försökte verkligen vara försiktig själv också så jag inte hakar på om hon blir stark.
Så det finns hopp om kandaret i alla fall. Det bästa idag var en ”ny” känsla i slutorna. Jag lyckades rida henne till ett mycket bättre stöd på yttertygeln och plötsligt var böjningen där av sig själv. Och när grunderna stämmer, då är det ju lätt som en plätt!
Tänk att fastän jag rider flera hästar om dagen (oftast) så lär jag mig något varje gång jag sitter upp. Behöver inte vara så stora saker, men jag tycker man hittar små saker i princip jämt! Ibland för att man gör fel, och ibland för att man gör rätt. Men att göra fel gör vi alla, det gäller bara att försöka lära sig något av det för även misstagen har man nytta av.
Inga svar