Igår i TV-soffan slank det ur mig att ”sport är så j-a tråkigt” och min man tittade lite förvirrad på mig, eftersom han just i det ögonblicket ansåg att jag sysslar ju med just sport. (Vanligtvis brukar han dock tycka att ”rida runt, runt i en ring” inte räknas dit.)
Om någon utomstående skulle hävda att ridning inte är en sport så skulle jag givetvis ta det i försvar med detsamma – alla vi som rider vet ju hur fysiskt krävande det är, och att det inte är samma sak som att ”åka häst”. Men om jag skulle beskriva vad jag jobbar med så skulle jag nog, helt ärligt, inte se mig själv som i första hand en idrottsutövare. Frågan är väl i så fall vad man sysslar med?
Nu när jag funderade i de här banorna insåg jag också att det är skillnad mellan idrott och sport. Idrott definieras av fysisk rörelse och sport är det först när det ingår ett tävlingsmoment. Mitt företag momsar ju för idrott, och jag brukar visst tävla dressyr, så det är väl bara att inse att det är idrott / sport jag håller på med. Jag får väl istället uttrycka mig som att jag tycker att alla andra sporter är tråkiga i så fall… Jag är totalt ointresserad av att vare sig utöva eller titta på fotboll, hockey, vasalopp och dylikt.
OM jag skulle få för mig att titta på något annat så skulle det vara dans eller konståkning typ. Och då tror jag att man kan hitta en gemensam nämnare med vad ridning är för mig, mer än sport, nämligen en konstform. Och jag tror att det är det som tilltalar mig med ridningen – den konstnärliga delen och kommunikationen med hästen. Jag är inte superintresserad av att bli svettig egentligen. 😉
Hur ser ni på ridningen? Är det i första hand en idrott för er, eller något annat?
Det bästa är när idrotten kan utövas med en konstnärlig inramning.
2 svar
Intressanta funderingar… För mig personligen handlar det egentligen inte om idrottande (jag tävlar inte heller), utan först och främst om ett stort djurintresse! Att samverka med ett djur på ett eller annat sätt fascinerar mig. Det kan vara att träna med en hund eller rida ett dressyrpass. Kicken är känslan när man får en annan varelse att förstå vad man vill och den lyhört, villigt och mjukt följer ens önskan. En otrolig känsla!! 🙂
Det handlar dock lika mycket om att jag vill förstå vad djuret vill och kunna läsa av hur det mår och vad det gillar eller inte. Jag vill att det vi gör tillsammans ska vara roligt för oss båda! Helt enkelt ett givande och tagande som skapar ett band man inte kan jämföra med något annat. <3
Att tävla i t ex hoppning eller dressyr ser jag dock som en sport. Men det som ligger bakom är så mycket mer…
Håller med, djurintresset är grunden såklart! Jag började egentligen rida av en slump – för att jag gillade djur, det var inte ridningen i sig som lockade just då. Men egentligen är det ju en fantastisk kombination av att få syssla med djur, utöva en idrott och även (för mig) en konstform – på en och samma gång! Det är väl en av anledningarna till att man aldrig tröttnar på detta – det finns så många bottnar.