Att döma dressyr

Förra helgen var jag i Täby på tävling och skuggdömde en MsvB. Det ingår i utbildningen / vidareutbildningen som domare att göra detta några gånger. Ett bra sätt att ”komma igång” tycker jag, och att i viss mån kunna kontrollera sina siffror mot en annan domare, även om det såklart inte finns ett exakt ”facit” när det gäller dressyr.

På det stora hela låg jag ganska ”jämnt” med domaren, några ryttare hamnade på nästan exakt samma % så det var ju bra. Sedan var det några avvikelser såklart, som jag får fundera på vad de beror på. Även med tre domare så brukar det ju skilja en del mellan domarna, och det handlar ju lite om var man sitter och vad man ser, men i viss mån handlar du ju också om vad man kanske väljer att premiera eller vad man är extra petig med. Det är ganska ofta man hör ryttare säga ”domaren gillar inte min typ av häst” eller liknande, men jag väljer att tro att de flesta domare är mer objektiva än så – jag hoppas det i alla fall. Däremot kan det vara en del saker som en viss domare kanske noterar extra och som eventuellt drar ner – eller premieras. Jag är t.ex. känslig för ritter som ser orytmiska och inte taktmässiga ut, hästar med ojämnt påskjut i travökningar etc. Här kanske andra ser lite mer mellan fingrarna och tittar mer på andra saker. Däremot premierar jag god ridning – att man rider noggrant, bra vägar och att man inverkar korrekt på hästen. Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram det även om hästen kanske inte är ”flashig”. Och åt andra hållet – inte ge extra poäng till den häst som rör sig bäst men kanske inte utför momentet rätt. Det här är en av de svåraste sakerna med att döma – att kunna döma korrekt utifrån varje hästs förutsättningar.

”Tyvärr” kommer man dock inte ifrån att gångarterna är en del av bedömningen, och att gångarterna också påverkar hästens förmåga till samling och längning. (Men det är något som mer gör mig mer frustrerad för egen del, som ryttare med en begränsad budget…!)

Det jag tycker att jag behöver träna mer på är att se kvalitéer och sätta rätt siffra på t.ex. ökad skritt eller lämpligt gångartsbetyg. Det låter kanske inte så svårt, men det jag menar är att det är lättare att se det tekniska – t.ex. om ett byte är rent, om det är rätt tvärning i en öppna etc. Det är lättare att ha en ”mall” för det – ett orent byte är t.ex. inte godkänt, punkt. Men att bedöma gångarterna kräver att man har lite fler referenspunkter. För övrigt är gångartsbetyget ett betyg för alla tre gångarterna – bara det kan ju vara lite knivigt – framförallt eftersom du har några sekunder på dig att besluta dig för varje siffra du sätter.

Som ni hör är det inte lätt att döma – prova gärna att sitta på läktaren på en tävling och sätt egna siffror på några ryttare! Det kan faktiskt vara ett bra sätt att försöka lära sig lite mer. Är man riktigt intresserad tycker jag att man ska försöka sitta med som skrivare på någon tävling så att man får mer inblick i hur domaren tänker. Det kan man absolut ha nytta av till sin egen ridning och framförallt till sitt eget tävlande!
Det här känns riktigt långt bort nu när man tittar ut genom fönstret…

 

Etiketter:

Inga svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*