Nu har jag drivit mitt företag i snart 10 (!) år, och jag har haft en ganska stabil kundkrets hela tiden. Många har varit med ända från start (eller tidigare än så faktiskt), andra har haft uppehåll och återkommit, och vissa nya tillkommer naturligtvis medan andra försvinner. De flesta av mina kunder är kvinnor (99,99% typ…) – inte så förvånande kanske, och större delen av dem är äldre än vad jag är. Jag tror att det beror på att det kostar mer att rida här än på vanlig ridskola, så jag drar nog till mig kunder med en stabil ekonomi, som tycker att det är värt att lägga lite extra på en hobby som betyder mycket. Dessutom tar man sig inte hit utan bil, så den faktorn tillkommer också.
Jag undrar dock hur kundkretsen kommer se ut om 10-20 år? Jag förutsätter att jag jobbar med ungefär samma sak då, men kanske med lite annan inriktning (det får väl tiden utvisa) – hästar lär det ju dock handla om i alla fall. Många av mina kunder idag är ju ”fostrade” i samma stall-anda som jag själv, man har kanske hängt i stallet mycket och har ett ganska bra ”helhetstänk” kring hästen. ”Ryktet” säger ju att dagens unga inte är i stallet på samma sätt som vi var, utan man kommer dit och rider och sedan åker man hem. Jag ser ju inte det här, eftersom jag bara riktar mig till vuxna ryttare. Men jag funderar på hur det här eventuellt kommer att påverka min framtida kundkrets – för någon gång kommer det ju ”vända” till att mina kunder är yngre än jag (speciellt eftersom jag har upptäckt att jag själv inte är så ung längre…). Självklart finns det många unga med ett genuint hästintresse – men jag undrar ändå om man kommer att märka någon skillnad? Kommer det t.ex. finnas större behov av kurser i ”häst” och inte bara ridning? Kommer det ens finnas intresse för ”hela paketet”? Eller vill man bara köpa tjänsten och kanske till och med betala för att få hästen sadlad? Kommer fler ha egen häst men vara i behov av extra tjänster?
Jag på min första ”dressyrtävling”, en klubbtävling på hästen Dawona.
Jag hoppas att ridskolorna kämpar på med att förmedla känslan för hästen, och att man försöker få med eleverna på alla delar. På gott och ont är ju t.ex. skötarsystem ett minne blott (tror jag?). På gott menar jag att jag inte tror att det är stall-hierarki på samma sätt som förr, men på ont så tror jag också att en stor del av pysslet kring hästen försvunnit i ett moln av stress och andra aktiviteter. När jag började rida så bodde man ju nästan i stallet, det var inte ens så att man red varje gång man var där. Det som drog var djuren, kompisar, och en känsla av att vara ”behövd” – vi mockade och sopade och skötte ju allt. Utan den bakgrunden tvivlar jag på att jag hade haft en egen verksamhet idag. Tyvärr tror jag att många av de nya, fina anläggningarna som har byggts på ridskolorna inte riktigt bjuder in till att man har möjlighet till detta. Dels är säkerhetstänket mycket större nu (bra, visst, men man lär sig också att bli säker i stallet genom att vara där – inte genom att undvika risker), men jag tycker tyvärr att en del moderna ridskolor känns som ”fabriker”. Stallen är nog bra för hästarna, och en modernisering var såklart nödvändig, men flera av de stall jag kikat in i sista tiden har känts kalla och opersonliga. Det inbjuder helt enkelt inte till stallhäng och jag tycker att det är så synd. Vi tappar en viktig del i ”ridskole-kulturen” tycker jag. Sedan förstår jag också att en stor ”bov” är massa andra aktiviteter som ska hinnas med numera, och det kan ju vara svårt att påverka.
En känsla som jag själv har är att kunderna kanske inte kommer ha samma bakgrund från stallet som idag, men däremot tror jag att det kommer vara medvetna kunder, som förmodligen också är mer kräsna. Jag tror att kraven kommer att öka på hästvälfärd, utrustning, hästarnas utbildningsnivå och kanske också insyn i hur verksamheten sköts. Det har ju redan hänt en hel del på den fronten de sista 20 åren, och jag är ganska säker på att det kommer att hålla i sig.
Vad tror ni? Hur kommer ridsporten utvecklas i framtiden? Kommer ridskolorna se ut som idag? Kommer fler att ha egen häst istället? Kommer man vilja rida i lika stora grupper eller kommer ”min” typ av verksamhet med mindre grupper om mer individanpassning att växa? Ni som jobbar på ridskola – märker ni någon skillnad nu mot förr? Jag vill gärna höra era framtidsspaningar!
Julafton. Minns inte vilket är men minns det som ett av mitt livs bästa ridturer. <3
I den här spiltan satt jag och gjorde läxorna. Fast troligen med hästen vänd åt andra hållet…
4 svar
Intressant ämne! Och visst är det så, barnen vars föräldrar kan betala är de som kan utvecklas mest idag på ridskola. (Där jag jobbat iaf) Förut kunde de hjälpa till i stallet en gång i veckan mot att rida gratis en gång i veckan. De unga lärde sig och det fanns ett system av att jobbar du belönas du. Skötarsystem finns dock kvar men inte kulturen av att ”hänga i stallet”. Viljan är att få tillbaka mer kunskap om hästen som djur och individ istället för att se den som en ”sak” man skumpar runt på en timme. Återstår att se hur det går för ridskolor för att få föräldrar att ge sina barn möjlighet till mer tid i stallet kan vara en början. Annars kanske man får börja skilja på ridskola och rid- och hästskola framöver 😉
Ja, det kommer bli betydligt svårare att jobba sig upp från ”noll”. Jag tror det kommer bli mer ”elitistiskt” och tävlingsfokus tidigare, samt som du säger – den som har råd kan utvecklas. Väldigt tråkigt. Jag har ju själv jobbat av min ridning sedan ca 13 års ålder, har aldrig fått en krona av mina föräldrar till ridning (utom veckopeng kanske). Och det har gått att jobba sig hela vägen hit. Det tror inte jag kommer vara möjligt i framtiden tyvärr – eller i alla fall mycket svårare!
Mer fokus på fina ridkläder och utrustning och högre krav på hästarna tror jag. Men förhoppningsvis går det att inspirera till ett helhetstänk och socialt umgänge med och runt hästarna.
Ja, det hoppas jag med!