Igår åkte jag till Nina med Anea och tränade första gången efter vår korta sommarvila. Anea har inte vilat helt även om hon går på bete, utan hon har longerats och promenerat när jag varit borta. Nu har jag ridit en vecka och tyckte att vi kunde träna ett lättare pass så vi kommer igång på rätt sätt.
Jag tycker hon kändes förvånansvärt bra även om vi var lite rostiga (det går fort att ”tappa”). Framförallt var det en del byten som var lite korta och slarviga. Annars tycker jag att grundkänslan är bra, avspänt och ganska mjukt. Däremot kanske hon blir lite lång i formen efter en tids vila, samt lite långsammare sina reaktioner, så jag måste väcka henne lite. I slutet av passet travade hon dock på med bra sug, nästan den traven som jag hade börjat hitta innan vår paus. Tänker faktiskt våga mig på en programträning imorgon, även om vi inte är i ”tävlingsform” ännu.
Kan helt klart konstatera att jag tror hon mår bra av att vara ute dygnet runt. Hon blir inte lika tittig och spänd. Däremot ser hon ut som en rugguggla för hon sätter päls när hon är på bete, men det får jag väl leva med….
Inga svar