Idag har jag ridit tre hästar. Zigge fick skritta ut, och det var första ridturen ute sedan han kom hit (givetvis med sällskap). Det var verkligen dags, men jag vill inte ge mig ut på hästar jag inte känner, så det har inte blivit av förrän nu. Det var mycket uppskattat och han var lugn som en filbunke. Hade förväntat mig något litet skutt eller att han skulle vara tittig, men han var hur fin som helst! Det var ju skönt att även ha checkat av den biten.
Anea fick öva programdelar. Mån, tis har jag inte varit helt nöjd med vår gemensamma insats. I måndags var hon jättefin när jag värmde, men sedan trodde jag att det var bara att ”rida på” och så tappade jag allt så fort det kom in mer tekniska moment. Då blev hon spänd och tappade galoppen, och tyvärr blev jag passiv och gjorde inte tillräckligt mycket åt grundproblemen (=avspändheten). På tisdagen hade jag planerat extra mycket tid för att verkligen inte jaga upp mig över det som krånglade på måndagen. Tyvärr blev vi båda spända av en häst som ihärdigt gnäggade utanför ridhuset. Anea undrade vad det var frågan om, och jag blev orolig och tänkte att någon snart skulle hoppa över staketet. Man kan säga att vi båda har kontrollbehov, och någonstans där tappade vi fokus och det blev inte mycket bättre.
Det svåra är att när hon blir spänd går hon inte framåt, och jag krävde kanske lite för mycket av henne i det läget. Det var inte katastrof, men det stör mig att jag inte kan hålla högre kvalitet. Nästa steg är ju att kunna rida med mer spänst och tryck även i rörelserna! Nu har serierna krånglat också vilket gör mig nervös. Vi har varit rätt bra på det, men det är också för att jag har varit ”nöjd”. Nu börjar jag peta mer i galoppkvalitet och rakriktning, samtidigt som hon tycker att hon kan själv och så blir det spänt och missförstånd. Då ska man såklart backa tillbaka och kanske göra färre byten, inte räkna osv, men det är ju lättare sagt än gjort när man ska tävla om några dagar!
Men i alla fall, IDAG var det faktiskt bättre igen, så jag kan andas ut lite. Jag tog det kloka beslutet igår att skritta ut och bara få henne att slappna av, samt ta jämnt stöd på bettet. Idag var hon fin från start, jag kunde rida ett kort pass och känna på alla moment, men utan krav på jättemycket spänst (det var planen från början). Serierna var inte super, men bättre. Måste dock komma ihåg att jag har ett vänsterben! Så det var väldigt skönt att rida igenom alla rörelser på ett avspänt sätt, och sedan kunna gå hem och båda var nöjda.
Har även ridit Harry en kort stund idag. Vi försöker hitta en ny sadel, då sadlarna har en tendens att åka fram på honom. Sadelutprovaren var här i måndags, och endast en av sadlarna hon hade med sig var tänkbar. Först tyckte jag den var superskön och han gillade den, det märktes. Nu har jag provat den lite till (tur man har några dagar på sig), men tyvärr åker den här också fram lite. Jag tror det kommer bli jättesvårt att hitta rätt, för han rör sig så mycket, och då är det svårt att få sadeln att ligga helt stilla. Dessutom måste den vara bra för mig, för annars orkar jag inte sitta ordentligt när det är så mycket gång att ta upp. Jag tyckte faktiskt inte heller att jag satt så bra i den som jag först trodde. Jag hamnar lite i stolsits, och jag tror det beror på att tyngdpunkten hamnar lite långt bak i den här sadeln, för att passa mig. Knäna åker fram och upp om jag inte pressar ner skänkeln, och så kan man ju inte rida. Man måste verkligen kunna slappna av i sadeln, det är A och O. Snacka om att det är mycket som ska stämma… Hur som helst kommer vi prova fler sadlar åt honom, så jag hoppas vi hittar något lämpligt!
(Orkade ni läsa ändå hit?)
Inga svar