Nu har Anea fått ta det ganska lugnt efter starten på Strömsholm. Med henne är det viktigt att lägga in små pauser ofta. Det märks att vi har tränat på en högre nivå och att det både bygger upp henne, men att hon också blir lite trött i kroppen. Tyvärr blir hon också ganska spänd på tävling, och därför tävlar inte jag flera dagar i rad med henne.
Förra veckan red vi i princip bara ut, förutom träningen för Nina. Den här veckan har jag joggat lite i ridhuset och igår red jag ut och galopperade. Hon känns mer avspänd, men samtidigt inte riktigt så ”taggad” som jag skulle vilja. Jag tror dock att detta är pga lite hårdare träning sista halvåret, och det gäller att lyssna på de signalerna! Jag har valt att backa henne lite, INTE driva på för att få mer energi och tryck i henne. Är hon det minsta spänd eller sned så fungerar det ändå inte. Så nu lägger jag tid på att lösgöra och rakrikta och hitta en bra grund. Att öva ”krumelurer” ger inte så mycket om inte de andra bitarna fungerar.
Planen är att träna en gång nästa vecka, och sedan starta MsvA på Överby. Efter det blir det en veckas bara bete, och sedan en vecka med longering / skritta ut och liknande innan jag börjar rida igång henne lite igen. Jag kan inte nog poängtera hur viktigt det är att lyssna på hästen och försöka anpassa träningen. Jag hade såklart önskat att vi kunde köra på lite mer nu och gå vidare, men det bästa är att skynda långsamt. Hon har ändå utvecklats långt över min förväntan, och inget kommer bli bättre i framtiden av att jag pressar henne nu!
Inga svar