Ihopsläpp

Igår släppte vi stona med  fåren i sommarhagen. Vi har aldrig släppt så tidigt i den hagen förut, jag tror det har varit för blött den här tiden. De brukar alltid bli väldigt glada, och i år var det förstås extra spännande med små, ulliga och konstiga djur i hagen. Nyfikenheten tog dock över. Särskilt Iffi var väldigt intresserad och jagade de stackars små fåren (inte särskilt länge dock).
Vi gick med dem till mitten av hagen så de skulle se fåren först.
Okej, på första bilden ser det ut som om Anea bryter alla benen (och nacken)… Jag vet inte om så många dressyrryttare skulle klara av att se sin tävlingshäst såhär. Hon har dock aldrig så mycket som dragit av sig en sko i hagen…
… Det gjorde däremot Iffi. Hon som har specialskor och allt. Konstigt nog hittade jag den, av en slump gick jag rätt på den! (Ni som har sett vår stora hage vet att det är typ 1 på miljonen – jag borde ha köpt en Triss-lott igår!)
Glad Fantasi!
Stackars fåren blev lite rädda…

När vi ändå var igång tänkte jag att jag kunde släppa Harry med valackarna också. Har känt mig lite orolig, eftersom jag är osäker på vad han har för vana av att gå i flock. (Dressyrhästar från Tyskland kanske inte har riktigt samma rutiner som jag). Jag tror ju dock att hästar mår bra av sällskap, och att han förhoppningsvis blir gladare av det, och då är det värt risken. De värsta skador jag haft på hästarna (avsliten sena och trasig menisk) har hänt i boxen, respektive ridhuset… Det går inte att skydda sig helt. Ska väl erkänna att jag är osäker på hur jag skulle resonera om jag hade köpt en häst för 500.000… (Tur man inte har sådana). Även om Anea är min tävlingshäst så har jag ju köpt henne billigt, och jag har alltid haft henne på bete och vet att hon klarar det. Kanske är det svårare om hästen var värd mycket vid inköpet. Hur som helst – självklart är ett ihopsläpp alltid en viss risk. Nu gick det hur som helst jättebra, och Harry sa ifrån när det behövdes. Jätteskönt!