I helgen har Soya gjort sin första start i MsvB, eller faktiskt sin första start sedan 2017. Med sin tidigare ägare har hon startat upp till MsvC, men sedan har hon haft föl och innan hon kom hit för ett år sedan var hon inte riden alls på två år. Det tar såklart tid att bygga upp henne igen, även om hon har en bra grund och en jättefin ridbarhet! När hon kom hit för ett år sedan så började jag såklart lugnt, och till att börja med orkade hon galoppera max en långsida när jag stod upp i lätt sits. Jag kan egentligen inte samla henne tillräckligt för MsvB, men jag tycker att det programmet passar henne bättre än t.ex MsvC som är mycket längre.
Hon skötte sig super på framridningen och på banan, men jag hade behövt lite mer energi och att kunna sätta mer tryck i henne – något som jag hoppas kommer med tiden! Tyvärr blev det lite spänt i en ryggning, och i sista bytet förekom hon mig och bytte före bak, vilket är synd eftersom hon kan byta riktigt fint. Nästa gång kanske jag kan våga inverka lite mer på banan. Oavsett är det kul att hon har fått komma ut och ”lufta sig” på tävlingsbanan!
Jag ligger verkligen efter, det har ju gått snart en vecka efter påsk! Här kommer i alla fall en salig blandning av påskbilder. Jag har hunnit med vänner, familj, döma tävling, följa med Anna och Ture som startade LB2 på fina 66% , och dessutom har Mariannes häst Gloria fått föl i helgen! Solen har kommit också och nu är det vår på riktigt! En både rolig och händelserik påsk i år. 😀
Jag kommer att lägga in ett extra teoritillfälle med tävlingsfokus den 7 maj 12.30 – 14.00. (Endast om det är tillräckligt stort intresse!)
Vi går igenom lastning, linda ben samt att knoppa och eventuella andra frågor som ni har. Maila mig om ni vill delta – öppet för er som rider på fast plats. (Övriga som kan tänkas vilja delta kan göra en förfrågan om delta om det finns plats.)
Jag försöker alltid tänka på hur jag inleder mina ridpass, och jag brukar också lära ut detta, men det krävs att man repeterar saker så här kommer en favorit i repris – och även lite tankar för er som inte läst detta tidigare!
Till att börja med tycker jag att det är viktigt att komma i tid. Det är både för din egen skull, men även för respekt av hästen. De märker om vi är stressade eller arga när vi kommer till stallet, och det kan färga av sig på hela ridpasset. Om man vet med sig att man har en ”dålig dag” tycker jag att det kan vara bättre att rida ut eller göra något annat (ni med egen häst) eller i alla fall kommunicera detta med sin instruktör. Det kanske är en dag där det är bättre att hålla sig i sin komfortzon och inte utmana sig med extra svåra övningar t.ex!
Jag tror också att många ryttare själva skulle behöva värma upp för att komma till bra ridning snabbare. Försök att göra någon liten övning. Det kan vara uppvärmning för kroppen, eller mentalt. Prova och se vad just du behöver! Jag går aldrig ner på morgonen och rider på en gång. Jag behöver mocka lite först för att komma igång i kroppen. Ännu bättre kanske det vore med ett yogapass, men man får göra det man hinner helt enkelt. Jag sitter inte heller upp direkt, utan jag leder alltid hästen först. Då blir vi båda lite uppvärmda.
De första 10-15 minuterna av ett ridpass skulle jag säga är de viktigaste. ”Ridpasset” börjar egentligen redan i boxen! Där börjar du kommunicera med hästen som har börjat läsa av dig direkt. Om du då är osäker i ditt kroppsspråk eller otydlig med vad du vill så kommer det här också att följa med till ridbanan.
Även när man leder hästen så tycker jag att man ska vara noggrann. Det är både för att hästen ska vara uppmärksam på dina signaler, samt av säkerhetsskäl. Hästen ska gå bredvid dig, inte släpas bakom! Om det är svårt att få en bra bjudning så tycker jag att man kan hålla i ett litet spö när man leder. Jag brukar dock inte rida med spö om jag inte ”måste”. Jag sitter aldrig upp med spö, utan tar ett vid behov.
Och nu till själva ridningen! Den första stunden är till för uppvärmning, men det betyder inte att ryttaren ska åka runt och vara passiv tycker jag. Först känner jag alltid igenom min sits och min egen kropp när jag skrittar fram (och fortsatt under hela passet).
Kraven som ställs gällande form och samling på hästen ökar man efterhand. Hästen kan behöva få gå i en längre form i början t.ex, men det betyder inte att man rider runt planlöst på halvlång tygel. Att börja kontrollera att skänkeln fungerar, att hästen stannar när man vill, att man kan svänga osv är en del av uppvärmningen! Jag upplever att många missar den första stunden och det gör att resten av passet blir svårare. Om du har börjat i rätt ände så blir det enklare att fortsätta. Jämför med om du träffar en ny person och tar i hand: redan då har du börjat bilda dig en uppfattning om den. Det är i princip när du kliver in i boxen som du ”tar i hand” med din häst. Och själva ridpasset kanske man kan jämföra med en föreläsning. Om inte föreläsaren har fångat ditt intresse från start så kommer det bli svårare att bli intresserad längre fram.
En bra början är A och O!
Har du själv några bra tips på temat får du gärna skriva en kommentar!
