Vilken fantastiskt fin morgon det har varit! Kallt men det gör inget. Får lite julkänslor när det är frost ute!Har ridit två hästar redan, två kvar. Rider för fullt den här veckan, det är kul, men måste nog erkänna att det är lite stressigt… Har så många hästar just nu och försöker lägga lite tid på att rida igenom några av dem lite extra nu, samt att Anea ska tävla på lördag och Quickan måste igång. Hinner med andra ord inte med NÅT annat typ, mitt kök ser ut som kriget och då får jag lite ångest.

Och ändå prioriterar jag detta inlägg istället för att diska. Hmm..

Har varit på Kvarnnibble idag och tränat program med Anea. Red MsvB4 eftersom jag ska tävla det på lördag. Var inte så motiverad när jag stressade iväg, men det gick riktigt bra! Red för Roger Ohlsson och han var duktig på att få en att slappna av och RIDA. Överhuvudtaget var Anea förvånansvärt fin och på hugget redan från början idag. Red på 67,8% och då tyckte domaren att jag bara satt och åkte typ – så det finns alltså mer att hämta. Måste satsa ännu mera helt enkelt! Men jag börjar bli riktigt trött när jag rider henne nu, jag får verkligen rida ordentligt, men det är bara positivt!!

Hemma igen har jag ridit Cicooria och Quickan. Och jag måste säga att när Quickan travar på så blir jag mållös. Vet inte när jag red en så fin häst sist, det känns som att sitta på ett moln. Hon är utan överdrift fantastiskt fin.

Finns en tid kl 19.00 imorgon – sms:a om du vill ha den!

Fick idag besked att min C-tränarexamen är godkänd, skönt!! 🙂 Var faktiskt lite nervös. Så nu siktar vi mot nästa mål: B-tränare. Det måste dock gå minst fyra år mellan och det behövs mer tävlingsmeriter samt elever med tävlingsmeriter, så det är bara att jobba på nu allihopa!

Jahapp, vinterid, och det ser ut så också utanför mitt fönster. Inte snö kanske men ganska vitt ändå…

Jag måste ändå säga att jag tycker att det här är mycket trevligare än lera. I helgen har det ju visserligen varit kallt men ändå soligt och fint. Så för min del får det gärna ligga runt ett par minus så slipper jag gräva fram hästarna ur leran.

Har haft en bra helg, dagläger med SEB på lördagen, en jättetrevlig och mysig middag på kvällen och sova LÄNGE på söndagen. Igår eftermiddag hade jag några privatlektioner som gick väldigt bra, samt ett kort uteritt med Anea.

Så nu är det dags för ny vecka och nya tag, den här veckan ska jag fokusera på att hinna rida en del är det tänkt. Bl.a. står programridning och tävling på schemat om allt går enligt plan.

Jag börjar bli en hästsamlare tror jag. Känns som om jag köper nya hästar hela tiden. Här är nya tillskottet ”Mackan” (hade gärna hittat på ett annat namn men nu har jag redan vant mig..).
Heter egentligen Lamarc, född 98, e Lasino – Ladykiller. En till hopphäst alltså. Jag kanske borde byta inriktning? Eller i varje fall lägga till hoppning på sikt. Har ju en hel hög med hopphästar i stallet, skumt. Hur som helst, ”Mackan” är supersnäll och okomplicerad. Har gått lektioner i veckan och har gjort bra ifrån sig so far! Ska jobba lite med formen bara, han behöver bli rundare och få upp ryggen lite. Tror han kommer glädja många här.

Om det finns intresse för hoppning så vill jag gärna veta det – även om du/ni inte rider här i dagsläget. Har funderingar på att utöka verksamheten så småningom så är intresserad av att veta om det finns ett behov!

Läste igenom mitt föregående inlägg där det står ”Vet dock att det finns gott om folk av den sorten i våra stall.” (Menat våra stall i Sverige.) Om man läser det lite slarvigt så ser jag att man hade kunnat läsa vårat stall, och då går det verkligen att tolka hur som helst inser jag. Så om någon har läst lite slarvigt så ber jag er att läsa igen!

För att förtydliga varför jag tog upp det här med de som ska ”hjälpa” andra var bl.a. för att jag hade en elev häromdagen som ville köpa häst, men det rådde delade meningar om huruvida han/hon skulle klara av detta, och att man hade uttryckt sig som så att denna person var så orutinerad att den skulle ”förstöra” hästen osv. Det kändes kanske inte som ett så konstruktivt uttalande, utan kändes mer som om syftet var att knäcka personen ifråga. (Som i och för sig inte verkade så lättknäckt!)

Får även med jämna mellanrum höra historier om t.ex. en bekant som står i ett större stall, där i princip alla ska tycka till om huruvida hästen t.ex. ska veterinärbehandlas eller vad den ska äta. Givetvis är det bra om man kan diskutera saker med andra i stallet och få råd och tips – när man vill ha dem. Men ibland tror jag att vissa vill ”hjälpa till” för att själva bekräfta att de är duktigare. Det är väldigt svårt att komma till ett stall och inte bli ”överkörd”.

Även om jag inte riktigt har upplevt sådant här personligen så känns det ändå så skönt att ha sitt eget stall – t.ex. för att slippa att folk ständigt tittar på när man rider. När jag stod på Helmers och hade startat precis så var det givetvis en inglasad cafeteria i ridhuset där det alltid satt folk och tittade när man red. Jag tycket verkligen att det var jobbigt, och blev ganska hämmad i min ridning, för jag VET hur mycket det snackades bakom glasrutan. (Alltså i största allmänhet, inte bara just om mig.) Sedan kan man ju se det som träning i sig – jag har ju fortfarande svårt för tävlingar just bara för att ”alla” tittar och tycker en massa. Men det är ju egentligen något jag själv måste träna mig på, just tävlingsbiten alltså – och att man kan inte göra något åt det. Där behöver jag verkligen bli starkare och tro på mig själv, och inte förutsätta att alla sitter och tänker negativa saker om min ridning.

Tyvärr verkar det vara ganska genomgående inom hästsporten att man hellre ser det negativa först, och att det är vanligt med skitsnack. Är det så inom alla sporter eller är ridsporten värst? Det vore ju trevligt om vi kunda ändra den här mentaliteten lite, försöka vara mer positiva istället för att trycka ner andra för att själv må bättre. Tyvärr innefattar ridningen så mycket prestationer för många av oss – även de som inte tävlar. Det är så mycket prestige inom ridningen. Det är synd. Det tar lite bort glädjen med hästarna, och vi har ju ändå den gemensamma nämnaren att vi gör det här för att det ska vara kul. Det borde vi hjälpas åt att lyfta fram mer!

Den här rubriken kan man tolka lite hur som helst. ”Duktiga hästmänniskor” finns det ju i överflöd har säkert alla märkt, och då menar jag dessa ”allvetande” som måste berätta för alla hur man gör ditten och datten.. Utan att man har frågat alltså. Tack och lov har jag varit ganska förskonad från detta, framförallt kanske för att jag alltid har jobbat med hästar och t.ex. inte stått uppstallad med massa andra som ser sig som proffs… Vet dock att det finns gott om folk av den sorten i våra stall.

Det jag själv tänkte på egentligen när jag skrev rubriken är att hästmänniskor för det mesta ÄR duktiga, och då menar jag att man är van att jobba hårt, man sätter hästen före sig själv, man jobbar även om man har feber eller har brutit benet – ja ni fattar.

Ibland är dock detta så oerhört frustrerande! Alla artiklar i hästtidningar handlar om hur hårt alla jobbar, hur flitiga alla är, att de minnsann sitter upp på första hästen 06.00 och sedan rider typ 15 hästar, tävlar 55 av årets 52 helger osv. Detta är för mig tusen gånger mer komplexskapande än ”få platt mage snabbt”, ”hur du får grymma ögonfransar” och sånt (som man tack och lov inte har tid med). Jag tycker kanske inte att jag har latat mig så himla mycket i mina dar, utan snarare jobbat väldigt hårt för att komma till mitt mål – att ha eget företag (och till och med en egen gård!), men ändå känns det som om man aldrig räcker till!!! Jag VET, jag är inte ensam om det, så är det nog för alla. Man jag orkar verkligen inte vara så flitig som min hjärna vill att jag ska vara. Jag VILL rida fem hästar om dagen men tiden räcker inte till! Jag vill tävla en massa mer för att få rutin, men jag hinner inte. Jag vill ha ett välstädat och fint hus, men jag orkar bara städa halva ungefär.

En rolig skylt som en elev mailade bild på, funderar på att göra en egen!

Tro mig, jag är mer än tacksam över att vi har vår fina gård och massa fina hästar! Så det är inte meningen att klaga. Jag känner mig bara lite frustrerad över att jag inte orkar allt jag har föresatt mig liksom. Tycker att jag var så mycket mer energisk förut, men då hade jag heller inte såhär stort ansvar – och ansvar tar faktiskt energi. Tiden räcker verkligen inte till för alla ambitioner som jag har. Ibland tänker jag att jag kunde sova mindre, men det går inte, har ett enormt sömnbehov och måste erkänna att jag knappt kommer upp på morgonen! Inte blir det bättre nu heller med mörkret, jag har väldigt svårt med den här tiden på året – förutom julen då, som jag älskar.

Vet faktiskt inte riktigt vart jag ville komma med det här, förutom att jag avundas människor som verkar helt outtröttliga. Å andra sidan får man kanske vara glad att man faktiskt har en kropp som tvingar en att sova, och äta på bestämda tider. Det finns ju väldigt många som klarar av att ignorera sådant, kör på i 110 och sedan kraschar, så det är väl bara att sova på…!

Har varit på Segersta och ridit program på Anea idag. Jag blir lika nervös som på tävling bara för att jag vet att jag ska bli bedömd. Det är så himla svårt att rida program! Jag blir helt paralyserad och handlingsförlamad. Skulle behöva göra det här varje vecka. Jag ska försöka hitta fler programridningar att åka på, nu är ju snart säsongen ändå slut.

Är det någon av er som känner till någon programridning så tipsa mig gärna!!

Är ändå hyfsat nöjd, för jag red upp MsvA1 och det har vi inte gjort förut. Travdelen var i princip 7:or rakt igenom, men galoppen katastrof. Men jag vet ju om att vi egentligen inte är klara på den här nivån ännu. Tycker ändå det är viktigt att sikta framåt nu.

Funderar på att ordna programridning hemma, dels för utbildad domare så jag själv kan vara med, men även att jag skulle kunna döma själv vid något tillfälle – håller ju trots allt på med utbildningen!
Är ni intresserade av programridning så vill jag gärna veta det!

Oj då, redan snö? Fast hellre får det vara kallt för mig än som förra året – lera till januari. Usch. Piggar upp med lite bilder från i somras så att vi kan drömma oss bort!