Vi kommer inte att tävla mer

Efter en hel del tankearbete så har jag kommit fram till beslutet att inte tävla mer med Anea. Egentligen är det något som jag har haft i bakhuvudet ett tag, men det är svårt att släppa taget om en häst som man har haft i tio år! Under våren har hon bitvis också känts finare än någonsin på träning, men det stora kruxet är att det har varit i samband med att bakknäna är behandlade – och det håller inte i sig. Hon är inte halt men jag tror att det sliter för mycket nu med att rida i den graden av samling som krävs. Dels är hon 17 år, och dessutom har hon egentligen alltid haft svårt att samla sig tillräckligt för den här nivån. De gånger hon har känts fin vid träning har hon känts som en svårklass-häst och inte bara en ”häst som går svår klass”, och det har varit kul, men det gör också att jag känner ännu större skillnad när vi inte ”räcker till”. Jag tycker att hon har över-presterat under vår tid ihop och jag vill inte pressa henne. Jag själv behöver också en annan typ av häst om jag ska utvecklas vidare.

Min plan från början var ju att låna henne ett år och rida LA, men sedan har hon blivit kvar och det har varit en extremt lärorik, rolig, svår och även jobbig resa! Jag har fått göra mer med henne än vad jag någonsin trodde var möjligt, jag har fått prova att rida svår klass, delta i ett Lag-SM och framförallt har jag bevisat för mig själv att det går att komma ganska långt även utan massa kapital och fastän man har en ”vanlig häst” utan spektakulära gångarter. Jag är väldigt stolt över att jag har lyckats utbilda henne ända hit själv – med bra tränarhjälp förvisso!

Det finns olika tankar om vad som blir nästa steg för henne, men jag är inte klar med det ännu. Jag vill inte sälja henne och jag tror att hon blir svår att ha på full tid i verksamheten tyvärr. Återstår att betäcka men jag måste först övertala min man…
Vår första start i LA6 (motsv MsvC) 2010 där vi kom 3:a på 68%
Vinst med Gripens Ryttarförening i Allsvenskan Div 1 samma år
MsvB var det största steget för oss, det tog några år innan hon bytte rent åt båda håll…. Skam den som ger sig. Den här tävlingen minns jag som varm, men rolig eftersom hon var så fin på banan den gången!
En favoritbild från en framridning till MsvA
Debut i StG – väldigt stort steg! Mitt största ridmål i livet var att starta St Georges, och aldrig trodde jag att det skulle bli med den här hästen! Tänk att det gick att komma ännu längre än så.
2015 Lag-SM på Strömsholm
Vinst i StG
Framridning till Int1
Vinst i Int1 förra året. 

Tack till Nina Bengtsson som har varit vår huvudtränare – det är nog få som hade lyckats få oss såhär långt, men det går när tränaren är visionär och ryttaren är extremt noggrann… 😉

Nu hoppas jag att jag kan nå såhär långt med någon annan häst i framtiden, men tills dess får jag (med ett visst motstånd), lägga undan fracken. Lärdomarna tar jag dock med mig.

Idyll

Bilder på fåren från igår kväll när jag gick ut och tittade till dem på kvällen. Just nu bor jag verkligen i en idyll, ingen lera så långt ögat når för tillfället. (Men faktum är att vi är i stort behov av regn snart. Är bara rädd att om det väl börjar regna kanske det aldrig slutar sedan?) Det känns som om vi är i mitten av juli och inte slutet av maj, det är riktig sommar-värme!
Har insett att den här ser ut som en liten skunk.. 🙂 Jag minns nu inte vad han heter. Jag döpte syskonen till Batman och Zorro, och jag tror att Batman är svart över båda ögonen och den här som har en ”bläs” tror jag att jag döpte till Zorro. <3

Helgen som gick och veckan som kommer

Usch vad fort tiden går såhär års! Man får verkligen passa på att njuta av det så mycket man kan. Helgen var ganska lugn. I fredags grillade vi med Torbjörns kollegor. I lördags var det pub med Centern, så jag har varit ”Torbjörns fru” i helgen, vilket jag inte känner mig helt van vid. 😉 För övrigt låter det gammalt att vara ”fru”. Faktum är att igår när jag köpte thai-mat med mig hem så sa han i kassan ”Ha en bra kväll, Frun.” Vad i helvete?? Ser jag så gammal ut?

Lite ridning har även hunnits med, samt en kurs igår fm. Efter det åkte jag raka vägen till Stäket och dömde finalen i Allsvenskan Div 2 som gick i LA4. Ett program som sällan förekommer och som jag aldrig har dömt tidigare, men det var ett roligt program som var logiskt och med bra flyt. Vi var tre som dömde, och som jag tidigare nämnt så har jag varit lite nervös över det, men det är ju både nyttigt och roligt faktiskt. Nu var det med domare som jag i alla fall ”känner” lite, men det betyder ju inte att man alltid tycker lika. Jag måste dock säga att vi på det stora hela var rörande överens. Vinnaren hade vi på 70,405, 70,946 och 70,946 (!). Det är såklart alltid några det skiljer lite mer mellan, men det var många ekipage där vi låg på samma eller bara 1% skillnad, och det kändes ju väldigt bra. Det blir lite ”kvitto” på att man ligger rätt och efteråt diskuterar vi också hur vi har tänkt vilket är väldigt givande och lärorikt!

Nästa helg dömer jag LA3 på Lotteräng. Tanken är också att Dario och Sofia startar LB3 där om allt går enligt plan. Jag har ju även tänkt rida Grodan där men nu är jag ändå inte säker på det här med hovarna. Jag tror att hon kanske är lite öm fortfarande för hon är inte riktigt sig själv. Så himla tråkigt i så fall, eftersom den här terminen snart är slut. Men visst, det går ju fler tåg.

Annars är veckan tänkt mest till att hinna städa, fixa undan saker i stallet, slänga sopor.. Ja, ”tråkiga” sysslor helt enkelt, men sådant som måste göras när man har stall och gård. Till att börja med nu måste jag ta itu med pappersarbete och mail som jag släpar efter med. Riktig ”måndag” alltså.

Fredag

En bra fredag på jobbet! Kort dag för min del också, jag slutade vid lunch. På morgonen hade jag ett drop in-pass med fyra elever, och efter det red jag och Sofia ut på Grodan och Dario. Vi hittade en ny väg idag! Eller: jag visste att den vägen fanns men trodde inte att vi fick rida där. Mötte dock markägaren som lät positiv till att rida i den skogen så länge det är torrt (vilket det ju är nu…) så vi red den slingan nu och det var en riktigt bra runda! Vi har bra ridvägar överlag men ofta är det svårt att rida i riktig skog och det kan jag sakna. Det kändes som om man var barn på nytt och på upptäcktsfärd efter nya ridvägar. Hästarna gillade det också! Ibland tycker jag ”synd” om sådana dressyrryttare som inte törs rida ut, eller inte ser värdet av det. Det är ju en jättebra variation både för häst och ryttare. Jag klarar inte av att vara i ridhuset för mycket, det blir för enahanda. Dessutom är det bra för hästarna – både mentalt och fysiskt.

(Grodan var halt igår när vi tog in henne – men det verkar vara helt borta nu. Hon blev skodd dagen innan och hovslagaren har lagt om skorna som troligen var spikade för tight så det tryckte av sömmarna. Hann bli rätt orolig ett tag!)

Efter uteritten har Sofia ridit Annikas häst Ian som ska hoppas in. Igår travade vi bommar och idag fick han hoppa ett kryss. Han var snäll men kanske skulle behöva lära sig att lyfta lite på benen. 😉

Nu tar jag ledigt resten av dagen och njuter av solen som verkar stanna ett bra tag till.
Nu blommar rapsfälten hos grannen! Så himla fint. (Bilden är dock från förra året)

Tänk om man fick stanna tiden nu

Såhär ser det ut om man går ett varv i min trädgård nu. Första gången vi tittade på huset var när syrénerna blommade och det var det jag föll för. Här finns riktigt gammal och storvuxen syrén och jag älskar det! Jag tänkte i och för sig samtidigt ”vem ska ta hand om den enorma trädgården?”… Det var något jag såg som ett hinder, inte resten – massa byggnader som var (är) i stort renoveringsbehov. Jag gillar i och för sig att fixa i trädgården, även om tiden är knapp och gräset alltid blir för högt. Och jag älskar att det finns massa gamla och gedigna växter här som någon har planterat för många år sedan, och så får jag ibland fylla på med nytt. Man inser ju att det tar år att bygga upp en trädgård och jag är tacksam över att få skörda någon annans arbete och njuta av det!
Äppelträden blommar ut alldeles för fort!
Hm.. tror att det kom med en spindel här om man tittar väldigt noga. 🙂

Sommarplanerna

Nästan alla kurser är fulla i sommar. Det finns några platser kvar på övernattningskurser (en kurs i augusti är fortfarande helt tom) och någon till ströplats om ni tittar på kurssidan.

Vecka 27-28 har hästarna bete och jag är ledig. Nu brukar inte alla hästar ha vila så länge av olika anledningar, så om det är någon som vill rida extra på egen hand (företrädelsevis ut) så får ni gärna säga till.

Sedan är det flera som har frågat om privatlektioner, och det brukar vara lättare sommartid eftersom det inte är riktigt lika många pass bokade dessa veckor. Ni som vill boka privat får gärna komma med egna förslag på datum, och ni kan ju titta först hur kurserna ligger för det är såklart lättare att boka de dagar jag ej har kurs!

Nya kompisar

Förra veckan släppte jag ihop Affe och Boromir tillsammans. Affe har ju gått i flocken en kort period tidigare, men tyvärr har det inte fungerat så bra. Jag är av åsikten att hästen ska gå med kompisar i möjligaste mån, men Affe är lite för lekfull och det slutade med att han jagade andra hästar – på skoj visserligen –  men jag tyckte inte det var så roligt. Täcken åt han också och det blir rätt dyrt till slut.

Boromir kom i vintras och det är inte alltid läge att släppa ihop nya hästar på halt och lerigt eller isigt underlag, dessutom med brodd. Då tycker jag att skaderisken är för stor. Jag har varit lite tveksam kring ihopsläpp också pga att Boromir har visat i stallet att han är rätt hög i rang och det är på den nivån att han ”anfaller” genom gallret när andra går förbi. På lektionerna kan han också se rätt arg ut mot sina kollegor… 😉

Häromdagen gnäggade dock Boromir när Affe gick förbi hagen så jag tog det som ett tecken. När jag släppte ihop dem så markerade båda tydligt och lät som hingstar (det är fortfarande så varje morgon), men de gör inte mer än det. Än så länge har ingen av dem fått en skråma (…) och de är ganska upptagna av att äta gräs dessutom. Jag hoppas det här håller i det långa loppet, men jag tror inte att Boromir kommer att tillåta Affe att leka för vilda lekar, han verkar kunna säga ifrån. Vore ju toppen om de kan fortsätta gå ihop, för de verkar ändå uppskatta varandras sällskap. Det betyder också att alla mina hästar kan sova ute och gå på bete. Jag tycker inte att man kan låta en ensam häst gå ute dygnet runt – inte ens om den har kompisar i hagen bredvid. Jag är dock lite bekymrad över om Dario kommer att fixa bete, han vill gärna gå in på eftermiddagarna trots att det finns gräs. Jag hoppas att han vänjer sig. Sedan har jag problemet att både han och Velle är svåra att få upp i hull och de kommer att behöva stödfodras. Tur att jag har bete så nära hemma i alla fall! Det fungerar förmodligen att ta in ett par timmar under dagen och ge extra mat om det behövs. Men just de två kommer antagligen få en kortare betesperiod än resten av mina hästar.

Helgen

Den här helgen har känts lång, antagligen för att jag har gjort ganska mycket olika saker. I fredags var det drop in på morgonen och en privatlektion med Grodan på eftermiddagen. Däremellan annat jobb på gården som måste göras. Det är mycket såhär års. Torbjörn har satt potatis och sått i landet för fullt, jag har knappt hunnit hjälpa till med det… Bara att klippa gräsmattan tar ju timmar här och jag har inte ens hunnit ett varv innan jag borde börja om igen. Det växer så det knakar överallt just nu.
Fredag kväll var vi bjudna på middag i stan, vilket var väldigt trevligt! Det blev inte jättesent men jag var inte direkt pigg lör morgon…
Stona har fått sova ute i natt för första gången. Hade nog gått tidigare men de skulle avmaskas och vänja sig vid mer gräs först.

På lördagen var det ett dagläger med två pass och lunch. Bara elever som jag känner sedan tidigare, så det var ganska ”lätt” att hålla kursen. Det är alltid svårare med helt nya elever som man inte har sett tidigare. Efter det ridning av Anea inför tävlingen som vi var på igår. Tyvärr en total besvikelse. Jag har inte kommit ut i år förrän nu, så det går nog att ”skylla” lite på säsongsdebuten, och det kanske inte var så lätt att göra den på Djurgården där det är väldigt tittigt. Hon var SÅ fin på framridningen, jag tyckte att jag fick upp fronten bra mot slutet och hon var väldigt avspänd och reglerbar. Inne på banan hade jag mer missar än jag någonsin haft – stod inte still i halten, bytte bak i en piruett, tog inte hjälpen i ena serien osv… Listan kan göras lång. Jag tror också att det djupa underlaget bidrog – hon var både tittig och spänd samtidigt som det blev tungt. Så himla trist och på ett sätt blir jag revansch-sugen, på ett annat sätt har jag tyvärr lust att strunta i det hela nu. Jag tror ju ändå inte att jag kan få fram så mycket mer ur henne på tävling när hon är 17 och begränsad i sina gångarter. (Jämfört med andra svårklasshästar.) Men jag brukar ju inte ge upp i första taget så några till starter lär det nog bli. Jag har väl dock i bakhuvudet att detta sannolikt är vår sista säsong, och det är svårt att peppa sig själv när man inte har högre mål än så.
Har hunnit med riktig sommar-njutning också. Man får passa på! Det är helt fantastiskt ute nu med syréndoft och fågelkvitter.

Förutom ovan nämnda har min snälla mamma också varit här och tapetserat i stora rummet uppe. Det blir superfint! Bara pyttelite kvar nu så är det snart klart. Rätt stor skillnad att byta en gul och solblekt (antagligen inrökt) strukturtapet mot en ljus och ny tapet! Glömde förstås att ta före-bilder som vanligt…. Det skulle man ha gjort på alla sina gårdsprojekt men det är så lätt att glömma när man är mitt uppe i det.

Hoppas att ni har haft en bra helg i solen!

Programträning

I torsdags var jag och Anea på programträning för Pia Fälth för första gången. Upplägget här var att först få lite hjälp med grunderna och därefter rida igenom Int1.

Anea kändes ganska avspänd och på gott humör men kanske lite matt. Det har varit så varmt i veckan och jag tror det beror på det, även om det var svalare i torsdags. Grundformen känns bättre överlag men jag skulle vilja ha samma bärighet hela tiden, nu är det lite som om det kommer och går. Svårt att hålla ett helt program, även om programmet flyter på.

Mest nöjd är jag med saxen som inte alls känns lika svår. Jag hinner med och hon orkar hela vägen på ett bättre sätt. Skulle dock vilja ha henne ännu mer loss i sidorna. Generellt behöver jag få i en växel till och kunna rida mer energiskt utan att det blir spänt – något som alltid har varit vår svaga punkt och som jag får jobba vidare med!