Boromir

Nu är ordningen återställd – äger 8 hästar igen! Igår flyttade Boromir in hos oss, en valack född 2004 e. Cortus – Voltaire. Boromir har faktiskt bott här tidigare, men det var några år sedan. Det var min dåvarande stalltjej som köpte honom, och han gick med på några lektioner också, så jag har lite koll på honom sedan tidigare. Det är en stadig och supersnäll häst som jag upplever som okomplicerad. Har tävlat upp till MsvC. Lite bättre bilder kommer när han har haft tillfälle att stifta bekantskap med en klippmaskin. 😉

Ändrad teori på måndag

Jag har skickat mail till er också. På måndag skulle jag rida Anea och Grodan för Nina på teoripasset, men vi får skjuta på det till vårterminen tyvärr. Anea har verkat lite hängig så jag har inte kunnat rida ordentligt sista veckan och nu vilar hon några dagar. Jag hoppades på att det skulle släppa – det kändes så, men det är något som är skumt. Ingen feber men i fredags blev hon andfådd och svettig (och hon har grymt bra kondition), så det är nog någon slags förkylning. Med andra ord törs jag inte tro att hon är ok på måndag, och dessutom vill jag inte visa upp ett jogging-pass utan då vill jag kunna rida ordentligt. Ni får helt enkelt tåla er, det blir en annan gång!

Teori blir ändå samma tid på måndag – 19.00. Vi kommer prata om visitering och saker att tänka på om hästen blir sjuk – vilka tecken man kan titta efter etc. Även lite praktiska övningar så att ni får träna på det. Alla är välkomna oavsett vilken dag ni rider på. Ni som var med på Brunmåla får lite repetition men också öva praktiskt på en del av det vi pratade om där.

Lisas Hästfoto

Onsdag

En bra onsdag, lagom kallt och snö – ända tills nu ikväll när det började regna igen. Usch! Hittills tycker jag annars att november har varit förvånansvärt bra på väderfronten. Föredrar minusgrader alla gånger om!

På förmiddagen hade jag en privatlektion med Jenny och Daisy. Jag skolar in henne så smått på det sättet. Det är alltid lite spännande med en ny ryttare på en ny häst, men det gick jättebra! Jenny gillade Daisy (och vice versa verkade det som). Det såg riktigt trevligt ut, så jag är jätteglad.

Efter det blev det bara longering av Zigge idag. Jag tror han behöver det för att spänna av i ryggen. Fantasi fick en uteritt och därefter behandling av kiropraktor.

Efter lunch red jag ut på Grodan i sällskap med Sofia och hennes häst. Båda är lika gamla och håller ungefär samma tempo, så det är jättebra att galoppjobba dem ute ihop. Tänkte verkligen försöka rida ut mer på Grodan en period (bortsett från träning imorgon…), jag tycker det är viktigt för bjudning / rakriktning och för att stärka en unghäst. Tyvärr kanske underlaget sätter lite stopp den här tiden på året.

Dagens sista häst för min del blev Anea, som jag joggade lätt ute. Hon kändes fin, men på slutet fick jag en känsla av att hon inte gick helt taktmässigt. Det var dock bara en snö-stylta under hoven, tack och lov… ! Det var riktigt mysigt att vara ute och rida i snön idag medan det började bli mörkt ute. Även om jag tycker att dagarna är väldigt korta just nu…
Hoppas på mer snö i vinter!! Det är så himla fint. Det här måste vara från vår första vinter här, då var det galet mycket snö.

Om hästarna kunde prata

Det är inte helt ovanligt att man hör folk säga att ”det är synd att inte hästarna kan prata”. På sätt och vis är det kanske ”tur” att de inte pratar rakt ut, för då skulle nog inte många av oss fortsätta rida. 😉 Men, jag skulle nog våga påstå att de ”pratar” och kommunicerar väldigt mycket ändå, om vi bara lär oss lyssna.

Jag har inte haft riktigt samma förståelse för det förrän jag skaffade mina egna hästar,  som jag verkligen lär känna. Att ha lektion på en ridskola med 12 hästar i en grupp (varav man inte ens har ridit hälften av dem) skapar inte samma relation. För mig fungerade inte det särskilt bra av den anledningen. Jag tror inte att försäljningshästar är något för mig heller, det blir för mycket ”fabrik”. Sedan är det ju bra att man är olika, och det finns andra som kan göra det där bra. Men för mig är en del av det roliga att lära känna hästarna och att utveckla dem (i den mån det går, med tanke på att jag inte rider dem själv mer än sporadiskt).

Det jag verkligen har lärt mig under de här åren är att läsa av mycket mindre signaler. Nu menar jag alltså inte tydliga hältor, utan mer diffusa saker, som t.ex. sadelproblem (….), munproblem eller smärtsignaler som kanske snarare verkar vara ”olydnad”. Men börjar man rota mer i varför så finns det oftast en förklaring. Det svåra för mig som ser hästarna med olika ryttare är att skilja ut när det är ett ”riktigt problem” eller om det är dålig kommunikation mellan ryttare och häst. Nackdelen med att ha lite känsligare hästar är ju att de ofta kan reagera ganska starkt om man blir hård i handen, klämmer med benen,, spänner sig etc. Men just därför är det ju extra viktigt att själv sitta upp ibland och kontrollera hur hästen tar hjälperna.

Tyvärr tycker jag att man pratar ganska lite om sådana här saker under t.ex. utbildningar jag har gått. Man ska naturligtvis inte ”leta fel”, men på något sätt har jag blivit ”uppfostrad” att det aldrig är hästens ”fel” (och det är det ju inte – men ibland kanske hästen inte har förutsättningar att göra rätt), att man alltid bara ska ”rida bättre” osv. Och hur många gånger har man inte hört att hästen bara är ”dum”? (Kanske inte i utbildnings-sammanhang, utan rent allmänt.) Naturligtvis har djuren en egen vilja och vissa testar gränserna också, men ofta kan det ändå finnas en förklaring till varför. Ibland kanske förklaringen är väldigt svår att hitta, men till att börja med måste man i alla fall vara öppen nog att ”leta” och lyssna – för hästarna pratar mycket mer än vi tror.

Att ha en ny häst

Det är alltid en del jobb med nya hästar. Ett fåtal har jag kunnat sätta in i verksamheten dag 1, men det hör kanske inte till vanligheterna. Jag tror att en del beror på hästens mentalitet (såklart), men också varifrån jag har köpt. De som är köpta via privatpersoner och i Sverige går det snabbare med. De som är köpta från utlandet behöver längre tid på sig att ”landa”.

Daisy t.ex. har åkt från Holland till Danmark och sedan till ett försäljningsstall i Sverige innan hon kom hit. Gissar att detta är under ca en månads tid. Med andra ord är hon lite på spänn, plus att det är en känslig häst. Egentligen är det förfärligt att sälja / köpa hästar på det sättet – men det är väldigt svårt att hitta hästar och det är ett faktum att det är lättare att köpa av hästhandlare när man driver verksamhet. Många privatpersoner har så mycket förutfattade meningar när man säger att man har ”ridskola” – vilket jag har full förståelse för. Å andra sidan är det många som har velat sälja sin häst just hit för att de vet att de får det bra – men då är det ju vänner och bekanta som känner till en.

Det är också en hel del att ordna med en ny häst gällande utrustning mm. Träns kanske inte är så svårt att fixa, men en passande sadel är ju ett måste. I det här fallet verkar min ”super-sadel” fungera – men egentligen vill jag kanske inte att den går i verksamheten… Skulle behöva en till likadan! 😉

Ofta behöver hovarna fixas omgående på hästar från salustall (otippat va?), och jag brukar kolla dem i munnen samt göra någon form av vet-check hemma också. Har bokat koll av henne till nästa vecka, hoppas att allt ser okej ut. Hon är givetvis besiktad, men jag vill gärna ha en bedömning av det på hemmaplan också.

Och inte att förglömma – hästar från utlandet ska ju numera tilläggsregistreras och då måste någon komma ut och göra en ID-koll först. Jag tycker det här är krångligt, jobbigt och onödiga pengar, men det är ju bara att lyda!

Ridmässigt ska jag lära känna hästen – och vice versa. En del hästar skolar jag sedan in vid sidan av ordinarie lektioner, så att någon / några elever rider privat först innan jag sätter in hästen i grupp. Det är ju en del extra jobb att göra så, men hellre det så att jag kan ha koll på läget först!

Mot nya mål

Lördagen har jag tillbringat på Strömsholm. Jag har blivit antagen som MsvB-domaraspirant, vilket jag ser som ett stort förtroende! Det känns roligt att få gå vidare som domare, trots att jag faktiskt inte har dömt så länge. Men det blir ju helt klart mer givande och intressant att höja sin nivå, tycker jag.

Idag har vi haft teori på förmiddagen och eftermiddagen har vi tillbringat i ridhuset med att titta på olika ekipage och bedöma gångarter, rörelser, samt slutligen ett MsvB-program i sin helhet.

Nu kommer det här inte ske över en natt, utan det kan ta ca 2 år att (förhoppningsvis) bli godkänd. Innan dess ska vi hinna träffas några gånger till, samt både skuggdöma och bisitta. Hur jag nu ska hinna det, samt döma ”på riktigt” och tävla själv, det vete 17. Men nu får jag lösa det på något sätt. Målet är ändå att få gå vidare ännu högre på lång sikt. Jag tänkte att jag kunde ha som plan att döma ännu högre klasser sedan när jag inte orkar rida så mycket längre.. 😉 Gäller att alltid ha en plan B i bakfickan! Dessutom är det givetvis alltid roligt att bli bättre på saker.

Träning med Grodan

Grodan är verkligen exemplarisk – snäll att lasta och åka med, inte det mista spänd i ny miljö och en riktig arbetsmyra. Vi var hos Rebecca idag, och Grodan kändes fin! Hon är ju lite ”försiktig” och har en lite snabb takt i traven, men efter lite jobb med öppnor och tempoväxlingar så fick jag bättre sug framåt och mer häst framför mig. Jag tror att det går att utveckla den traven, men det kommer nog ta lite tid. Galoppen är lättare, och där tycker jag att jag kan samla henne mycket mer nu.

Rebecca verkar gilla henne mycket, framförallt för att hon har en bra ridbarhet. Hon tyckte också att hon har ett ganska bra register (det tror man inte först) och behåller takten bra både när man ökar och minskar. Jag ska försöka lägga lite mer krut på tempoväxlingar och övergångar nu. Imorgon blir det dock skritt ut, hon såg helt slut ut när vi kom hem. Fast på ett bra och avslappnat sätt!