Helgen

Den här helgen har varit minst sagt intensiv med både tävling, döma, samt en hel del lektioner. Har även hunnit umgås med lite vänner. Idag blev det årets första grillning med Berga-tjejerna. Kändes lite som sommar idag! Jag tror ni får utlovade bilder på Caramelle imorgon – jag har haft fullt upp hela dagen minst sagt. Kommande vecka lär det också bli en hel del att göra… Tyvärr ligger jag lite efter med fakturor och sådant nödvändigt som jag måste ta tag i. Dessutom ska både Caramelle och Anea tävla nästa helg, om allt går enligt plan.
Är det någon som vill följa med mig och Anea på lördag?
16529_10153956706648636_4713247538643095053_n

Caramelle 3:a i Msvc1 idag

Caramelles och min första gemensamma tävlingsstart gick över förväntan! Vi red MsvC1 och det var stadigt och jämnt med en ganska bra känsla (förutom skritten). Jag tyckte hon skötte sig väldigt bra men hade inte räknat med en så bra placering (målet var ju egentligen att ”ta sig runt” på godkänt)! Jätteroligt! Skrapade ihop 64% och det är jag jättenöjd med.

Fler bilder kommer imorgon! Har haft fullt upp hela resten av dagen med lektioner och har även ridit Harry. Ska iväg på middag hos en kompis ikväll, så hinner inte gå igenom fotona nu.

DSC_7445

Idag har det gått i ett

I morse när jag vaknade var jag stressad på en gång, för jag hade planlagt den här dagen typ minut för minut. Stressen lade sig dock, och dagen flöt på bra och exakt enligt planeringen! Tur det, för det fanns inte stora marginaler.

Började morgonen med en ridtur på en inackordering. Därefter hade jag ett drop in-pass 9-10 som flöt på bra – hästarna såg fina ut. 10.00 lastade jag Anea för att åka och träna (hade lite hjälp att borsta då förstås). Idag blev det träning över lunchen hos Nina. Egentligen mer en ”avstämning” av formen och lite krumelurer. Det var ju ett tag sedan sist. Anea kändes i alla fall fin och rörlig idag. Blev en snabb lunch i stallet när vi kom hem, för sedan var det dags att trimma Caramelle lite inför morgondagen.

Idag kändes hon fin! Tyckte traven flöt på riktigt bra. Hoppas det håller i sig nu…

Efter ridturen klämde jag faktiskt in en liten fika (!) – det händer nästan aldrig, men vi har haft en praktikant här i tre veckor och det var sista dagen så det kändes som en bra grej. Och för att fylla på med kaffe och socker (som alla vet är grymt bra att ladda med…) inför att döma tävling på Lotteräng.

Så mellan 16-18 har jag dömt LA4 på Lotteräng. Dock en kort klass med endast 17 starter, så det var alldeles lagom för att faktiskt hinna med en trevlig middag hemma med en vän efteråt. Med andra ord – en produktiv dag med bra flyt! Sådant gillas.
10999691_10155546586610497_6596141844157243494_n
                                        Prisutdelning idag. Foto: Amanda Fog

Tråkigt besked som gör att jag letar häst

Veterinärbesöket igår var med Mackan. Han har varit under igångsättning efter att ha blivit behandlad i båda bakbenen för en tid sedan. Redan då lät det inte alltför positivt, men då röntgade jag inte. Tyvärr har det inte gått åt rätt håll under igångsättningen – tvärtom. Sist hoppade jag av efter 10 minuter och bestämde mig för att aldrig mer sitta upp på honom igen.

Så besöket igår var mer för att bekräfta det veterinären trodde. Vi röntgade bara ena bakbenet, det behövdes inte mer. Han var mer halt nu än första gången jag var inne, och han har artros i bakknät (förmodligen även på vänster). Om det är lindrigt så kan man behandla, men det här var mycket så vi bedömde att det inte är någon mening ( särskilt eftersom han inte svarade på första försöket). Dessutom börjar han bli ganska gammal nu. Tydligen kan den här typen av skada vara något hästen klarar att gå med rätt länge, för att plötsligt krascha helt. Mackan har ju varit frisk hela tiden jag haft honom  (köpte honom hösten 2012), men plötsligt ville han inte galoppera. Jag trodde först att han hade gjort något i hagen, sträckt sig eller så, eftersom det kom så snabbt. Men så var det ju tyvärr inte.

Det tar väl någon vecka till innan han får lämna oss för evigt grönbete. Jag måste få klart med hans papper först. Så ni som vill hinna säga hej då hinner det. Det är jättetråkigt, men såhär är livet med djur, de är bara till låns.

Jag kommer börja leta häst snart, när jag orkar… Som vanligt få ni gärna tipsa mig om ni har något på lut.
DSC_0381

Onsdags-sysslor

Idag har jag hunnit med en hel del. Började dagen med ett besök på Mälarkliniken (som jag skriver om imorgon, nu har jag ingen lust…). Därefter hann jag rida tre hästar och hålla en privatlektion. Anea och Harry red jag ut på (bäst att passa på när solen skiner) och Caramelle fick traggla MsvC1. Ganska fin idag, fast lite trött. Tänker bara rida ut imorgon. Är rädd att jag kommer glömma ryggningen på lördag… Den ligger ”mitt i” och man tappar liksom flytet!

Förutom det hann jag städa bilen (!) vilket bl.a. innebär att tömma den på Red Bull-burkar. Jag har nämligen lätt för att somna när jag kör bil, därför samlas sådana burkar alltid i bilen… Har också rensat ogräs, krattat och klippt lite gräs – fast jag hade inte ens hunnit klippa klart förra vändan innan jag nu fick börja om. Vår gräsmatta är ju typ som en slottspark… Det är fullt upp med sådana sysslor den här tiden på året. Misstänker att ryggen kan vara en smula trött imorgon…

DSCN2645

Dagens ridning

Fyra hästar ridna idag, med störst fokus på Caramelle. Idag red jag igenom större delen av programmet och det gick faktiskt över förväntan.

Skolorna känns ganska bra när jag rider ”en i taget” men det är lite svårt att sätta ihop öppna -volt – sluta och bibehålla flytet. Särskilt volten (10 m) är jag lite orolig över, för där är det lätt att hon tappar takten för att hon inte orkar riktigt. Det kan hända att den hellre får bli lite för stor i så fall.

Mellantraven kändes hyfsad, ökade traven blir bara mellantrav. Det viktigaste här är också att hon bibehåller takten, och inte spänner sig i upptagningen.

Galoppdelen är lättast, det är hennes bästa gångart. Här hoppas jag att vi kan plocka några poäng och inte sjabbla bort det. Förvända galoppen tycker jag är ganska okomplicerad, och de enkla bytena gör hon oftast lydigt.

Imorgon ska jag rida ´hela programmet i ett svep. Mitt mål på lördag är en stadig ritt med bibehållen takt. Caramelle har en lite knepig trav och blir lätt spänd i ryggen (då kan det hjälpa att rida lätt – men det går ju inte på tävling). Hon är inte heller så stark i sin överlinje och knäpper gärna av i nacken. Det är lättare i galoppen för där bär hon sig bättre. Egentligen finns det en hel del ”minus” – lite knepig trav-takt, kort skritt, och blir lätt spänd i övergångarna där hon gärna släpper stödet. MEN jag tycker det är en fin häst som är utvecklingsbar och nu är ju det här första försöket får oss. Jag vet att det finns ”mycket häst” i henne som man nog kan plocka fram mer och mer om hon spänner av och blir starkare. Men nu får målet som sagt vara ”prydligt och stadigt”, risken är att hon blir för spänd om jag sätter tryck i henne, hon är inte riktigt redo för det ännu.
DSC_1889Jenny Samuelsson och Caramelle på tävling förra året.

Tillbaka i rutinerna

Hemma igen. Idag är en helt vanlig måndag och inga stora händelser står på agendan. Jag har ridit några hästar på förmiddagen, och har två kvar nu i eftermiddag. På kvällens lektioner kommer vi fokusera på bommar och markarbete.

I slutet av veckan är det dock tävlings-dax igen. På fredag dömer jag LA4 på Lotteräng, och om allt går enligt plan startar jag Caramelle i MsvC på lördagen. Detta under förutsättning att hon känns bra under veckan! Himla smidigt med tävling hos granngården, 10 min bort… Vi har det rätt bra här har jag kommit på. Många tävlingar inom 30 min resa och flera kliniker att välja på (fem, om jag räknat rätt) inom ca en timme. Jag är faktiskt ganska glad att jag inte bor i Norrland. (Även om det säkert kan ha andra fördelar.)
DSC_1843

 

På väg hem

DSC_0175Nu är jag på väg hem efter flera dagars ledighet – och faktiskt bara sex veckor tills vi ska tillbaka hit igen.

Det har varit skönt med lite miljöombyte. Har läst, sovit mycket, joggat TVÅ gånger (!), varit en sväng till Visby, och fikat med fantastisk havsutsikt på ett nytt ställe vi har hittat. Det är märkligt hur mycket man kan sova när man får chansen – och hur lätt det är att ställa om dygnet…DSC_0178

Nu tror jag i alla fall att jag har lite ny energi och motivation till att ta tag i alla projekt där hemma. Längtar efter hästarna, och faktiskt efter fåren också. Här är ju får överallt, och när man hör dem så saknar man liksom sina egna… haha. Inte trodde jag att de skulle vara så personliga, de där djuren!

Det verkar i alla fall som om det var bra dagar att vara borta, det har blåst lite här men mest har det varit sol. Det låter som om det har regnat en del hemma… Hoppas solen kommer tillbaka på måndag!
DSC_0121DSC_0091DSC_0102

När ”ska” man gå upp i klasserna?

Jag har funderat lite på när man ”ska” gå upp i klasserna egentligen? Det verkar vara väldigt olika hur man tänker här. Vissa har bråttom upp i klasserna och startar kanske egentligen för tidigt på en nivå de inte är mogna för. Andra ligger kvar på samma nivå år efter år, rider på stadiga procent i samma klass (oftast / alltid på placering), men tar ändå inte klivet upp. Varför?

Själv tror jag att jag ligger lite mitt emellan. Om jag har presterat bra på en nivå så ser jag inte så stor utmaning i att ligga kvar på den nivån och tävla ”bara för att”, utan då tar jag hellre ett kliv upp även om jag kanske ligger på ganska låga procent i nästa klass. T.ex. gjorde jag bara fyra starter i LA6 (motsvarande MsvC) och sedan gick jag vidare till MsvB. Där blev jag kvar ett tag, för det var ett ganska stort hopp eftersom det var svårt med bytena på Anea. Jag kände ändå inte att jag ville gå ner en klass bara för att få rosetter (hon var placerad i alla starter på den nivån) – jag tragglar hellre vidare.

Dessutom tänker jag att varje start ger ett visst mått av ”slitage” – och då sparar jag hellre på antalet starter än att ha hästen som ”tävlings-robot”. Men hästar är förstås olika – vissa klarar fler starter än andra. Där får man ju läsa av sin häst och i mitt fall vet jag att jag har en häst som är lite ”känslig” och behöver vilo-perioder mellan sina starter.

För mig är inte själva tävlandet SÅ viktigt, utan jag ser det mer som ett kvitto på var vi är i utbildningen, och ett sätt att sätta nya mål. Jag hade såklart kunnat rida MsvB ett tag till för att få högre procent och fler placeringar där, men jag tycker det är roligare att gå vidare nu. Min häst kommer troligtvis inte ligga på 70% i MsvB även om jag tränar i oändlighet.

Faktum är att jag tror att vi gynnas av att gå upp ett snäpp. Nu är det ännu mer tekniska moment som belönas och om jag fixar de momenten får jag ungefär samma procent som jag tror att jag skulle få i en MsvB. Jag trodde att jag skulle behöva ha en häst med mer gång för att ta mig vidare, men det är nästan så att det verkar som om en flashig häst får fler gratis-poäng i MsvB, men i MsvA räcker inte det, och plötsligt har jag ”mer att hämta”. Inte så att jag ligger på 70% i dessa klasser heller, och det skulle ju inte gå alls om hon rörde sig uruselt, men det jag försöker säga är att vi som ekipage får inte SÅ mycket mer betalt i klassen under. Klivet från MsvC till MsvB var betydligt större för oss.

Så när ”ska” man gå upp en klass? Ja, det måste man såklart känna själv. Fördelen i dressyr är ju att det inte är ”farligt” att gå upp en klass ”för tidigt” som det skulle kunna vara i hoppning. Kvalprocenten ligger på 62% i de klasser där man behöver kvala. Det är egentligen inte särskilt högt, så om man som ekipage fortfarande är ”under utbildning” så kanske man inte ska kliva upp direkt så fort man har kvalat. Jag kan tycka för egen del, att det är skönt att ligga runt 65% i klassen under innan jag går vidare. Men det beror ju på syftet med tävlandet – har man en häst till försäljning som man vill få upp i klasserna så ligger man såklart inte och ”nöter” utan då går man ju vidare så fort man har kvalat.

Man brukar ju förenklat säga att man ska tävla klassen under den nivån man tränar på, dvs om man tränar på moment ur MsvB så tävlar man MsvC osv, så man har lite ”marginaler”, och det är ju en ganska bra måttstock. Däremot tycker inte jag att man ”måste” ha uppnått 70% för att gå vidare, alla kanske inte har sådana hästar. Det kan vara utvecklande och nyttigt för sin egen skull att försöka komma vidare – tycker jag i alla fall.

Man får väl också fundera på syftet med sitt tävlande, för det är väl olika för oss alla. Vissa tävlar kanske för att få rosetter och ”bekräftelse”. Jag tycker såklart att det är roligt att få en rosett som ”kvitto” på min ritt, men annars ser jag tävlandet mer som ett sätt att utbilda hästen och även mig själv.

Hur tänker ni kring det här?

DSCN0876

Mitt och Aneas första tävlingsår där vi red Allsvenskan Div 1 för Gripens Ryttarförening. Laget vann, och Anea var placerad i alla sina starter, som bäst på 71%. Kändes svårt att toppa det, så jag gick upp en klass och fick ”börja om” i MsvB på typ 55% i början… Inte så kul, men skam den som ger sig!