Igår var Nina här och jag passade på att rida både Anea och Caramelle.
Det gick jättebra med båda, men i synnerhet med Anea. Förra gången Nina var här (två veckor sedan) så red vi i ett ganska lågt tempo och jobbade bara med att hitta balans och bärighet. Men nu har jag lyckats höja tempot lite och verkligen jobbat igenom henne måndag och tisdag. I tisdags lade jag jättemycket krut på att få igenom sidorna i skolorna och variera mig mycket mellan öppnor och slutor. Det gav verkligen resultat, för igår kom jag ner på ryggen på henne på ett helt annat sätt och hon tog skänkeln bättre.
Så igår kunde jag rida ett bra tempo i både trav och galopp, mer igenom i ryggen och fina skolor. Hon kändes jättefin och mer ridbar än någonsin (?), för hon höll kvalitet hela passet igenom. Är nöjd med min ridning också! Ibland är det lätt att fastna i ett tänk eller en övning, men nu försöker jag vara kreativ och inte låsa mig. Det kanske låter lätt, men det är det inte alltid…
Caramelle var också duktig. Henne vill jag jobba lite mer med framöver, om jag hinner. Det finns så mycket mer att plocka fram i henne om hon börjar använda kroppen på rätt sätt och jobba mer igenom ryggen. Just nu rör hon mycket på benen men är för stilla i ryggen, vilket gör henne ganska obekväm tycker jag. Men kan jag få henne starkare där så tror jag hon kan bli superfin.
Var i alla fall jättebra och rolig träning. Har inte varit så roligt att rida på länge faktiskt. Känns som om det trillar ner pusselbitar hela tiden just nu, helt fantastiskt!
Jag önskar jag hade dokumenterat den här resan bättre. Det här är typ enda bilden av Anea från Arphus. Här har jag haft henne kanske två-tre månader, men en bild i skritt visar ju inte så mycket. Men jag hade heller aldrig tänkt bli ”fast” med henne, utan planen var ju att rida henne något år kanske och sedan hitta något bättre. Visst, hon är ingen GP-häst och har inga gratis gångarter, men nu är det verkligen roligt att träna, för att se hur långt man kan komma.
Inga svar