Ni kanske har hört tidigare att jobba med hästar inte bara är ett jobb, utan en ”livsstil”, och det är helt klart sant. Jag tror inte det passar vem som helst, eftersom man har konstiga (inga) arbetstider, man kan inte stänga av på helgen eller strunta i att fodra på julafton. Dessutom är det fysiskt tungt. Man kan ju fundera på om det är ”smart” att jobba
med sin hobby, men jag skulle personligen aldrig byta. Det är klart att en del av det mysiga och gulliga med hästarna försvinner.
Man har inte tid att rykta i flera timmar eller ägna massa tid åt småfix med hästarna – man blir liksom lite mer rationell i sitt tänk. Och ibland kan jag avundas folk en smula när de kan komma till stallet och koppla av /slappa / fika, medan man själv mest tänker på allt som borde göras…På vintern är det kanske inte supermotiverande när det är kallt och jävligt, men man får i alla fall vara ute i ljuset istället för att åka till och från jobbet i mörkret och kanske vara inne hela dagen.
Fördelarna är för mig i alla fall tydliga. Jag brukar nästan aldrig vakna och tänka att jag inte vill jobba. Jag reflekterar knappt över att det är ett ”jobb”. Såklart vore det skönt med fler sovmorgnar på helgerna, men jämfört med att kanske gå till ett tråkigt jobb där man mest tittar på klockan och vill gå hem så är det värt det. Jag har aldrig ångest på söndagskvällen eller ”hatar måndagar”…
Det tunga fysiska jobbet gör att man i varje fall håller sig i hyfsad form. Och för mig som aldrig haft en massa pengar att köpa häst för så har det varit ett sätt att ändå rida och utvecklas. Jag skulle ha svårt att ha bara en häst, för det är mycket upp-och nedgångar med hästar, eller så blir de halta.. Som det är nu är jag aldrig hästlös, och det brukar
alltid vara någon som har en topp medan en annan kanske är i en svacka. Men då håller jag mig själv på en jämnare nivå, eftersom jag inte är beroende av EN häst.
Ett hästjobb är dock inte för ”alla”. Många tror kanske att det är lite glamouröst och att det mest handlar om att rida, men det är ju bara en väldigt liten del av jobbet. Tidiga morgnar, tungt jobb och man blir skitig. Inte blir man rik heller. Många ger upp drömmen om att jobba med hästar ganska snabbt när de inser vad det innebär egentligen.
Jag kan dock inte tänka mig att göra något annat, även om jag ibland kan önska att man kunde ta fem veckors semester som ”alla andra” -men många andra lever i princip för sin ledighet, och tänk vilken liten del av livet det är. Jobba gör man ju så många timmar under en livstid, och då måste det kännas meningsfullt tycker jag.
4 svar
Det är skillnad på Jobb och Karriär. Ska man ägna livet så många timmar så är det värt att satsa på något som stimulerar, istället för att jobba för pengar.
Ja, men det finns många som gör ”karriär” med något de inte trivs med… Och många som jobbar med nåt de inte gillar trots att de inte tjänar så mycket. Är karriär alltid = pengar? Eller kan man kanske mäta ”framgång” i andra värden?
Jag tycker definitivt att det är viktigare med ett roligt jobb. Jag har bara ”fattigmans-talanger”… (gillar att måla, sjunga o, är djurtokig!) Redan som ung visste jag att jag ville jobba med djur. Att det faktiskt blev eget inom häst- & ryttarutbildning som då va en stor dröm – ja det hade jag aldrig kunnat tippa på då. Jag skulle aldrig kunna plugga till något som inte intresserade mig bara för att tjäna pengar. Jag är hellre fattig men lycklig! Intressant ämne, något jag tidigare diskuterat och flertalet hästtjejer verkar tänka som vi. Pengar är inte allt!
Karriär/arbete = något som man stimulerar och som man kan utvecklas inom. Jobb är något man gör för pengar. Visst kan karriären stagnera eller vissa dagar kännas eller till och med vara ett jobb. Gör man karriär inom något som man inte trivs i, e.g för pengar/status/självkänsla etc då har man lyckats att förvandla sin karriär till ett jobb. Men det är inget som säger att man kan styra över ett jobb till en karriär.
Pengar eller materialistiska ”värden” är ett begränsat sätt att mäta framgång. Karriären är något man lever för. Jobb är bara en inkomst.
Hästeriet kan aldrig bli ett jobb. Jobb är en transportsträcka. Karriär är ett mål.