Annat var det förr…

Idag har jag haft en lite ”otippad” kund här, nämligen en klasskompis från Hippologtiden. Så roligt att så många hittar hit! Hon jobbar numera på Berga, vilket är ett roligt sammanträffande eftersom det är min gamla skola. Blev lite deppig dock av att höra att elevantalet har minskat drastiskt. Efter att jag hade slutat där ökade det rejält en period, men nu hade det minskat till ungefär hälften. Förmodligen beror detta bl.a. på att man numera inte automatiskt blir högskolebehörig på alla gymnasieprogram. Självklart väljer många bort det då! Jag hade ju inte ens kunnat söka hippologen efter om det hade varit nu. Då kanske jag hade fått välja nåt jättetråkigt där jag inte alls hade trivts. Jag har alltid varit så säker på att det är det här jag vill jobba med, så jag valde ju Berga just för att jag hade en plan att gå vidare inom häst. Jag hade en enorm nytta av att ha gått där när jag sedan gick Hippologen, för vi fick en superbra teoretisk grund. Dessutom var Bergatiden fantastisk på andra sätt eftersom jag bodde på internat och lärde känna vänner som jag har än idag.

Dessutom sa hon att eleverna var slarviga med stalltjänsten, struntade i att komma – till och med de som har egen häst där (tänk – bara en sån lyx att kunna ha hästen med sig  i skolan!) hoppade över ibland. Hur tänker man då? Lata ungar alltså. Blir så himla förbannat. Låter som en gammal tant nu men annat var det förr… Det finns ju knappt barn på ridskolorna som orkar borsta ens (eller då vill de väl ha betalt kanske)? Tänk vad mycket man lärde sig av att slita i stallet när man var liten. Utan det hade jag aldrig startat mitt eget företag, det är jag säker på. Det verkar som om allt ska vara så enkelt och man orkar inte kämpa. Drömjobbet är väl typ bloggare numera.. 😉 Och visst – de som kan tjäna pengar på det på heltid kan såklart vara glada, det är ju toppen, men jag tror att många idag drömmer sig bort lite och inte är helt verklighetsförankrade. Jag är tacksam över att jag har fått jobba hårt för att komma dit jag vill (är inte riktigt framme än, men..). Jag hoppas verkligen att den här tendensen är övergående och inte här för att stanna!

Avslutningsvis en serie ur Ridsport som sammanfattar allt ovan. Helt klockren!

Etiketter:

Inga svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*