Vad skönt det är att jobba med lilla Q. Är van vid ”projekt” som ska ridas till eller korrigeringsrida lektionshästar – det är också nyttigt, men det är befriande att rida en unghäst som är oförstörd så att säga. Nu har jag ju förmånen att rida en väldigt fin unghäst visserligen, alla är ju inte såhär lättsamma. Quickan har en bra egen balans och rätt mycket schwung av naturen, och det gör ju det hela enklare. Jag vet inte hur jag ska förklara, men det känns inte som om jag ”lär” henne saker, utan det gäller mer att guida och plocka fram rätt grejer på rätt sätt och i rätt tempo.
Idag har jag jobbat med övergångarna – att hon ska bibehålla stöd och bjudning, samt lite sidvärts i skritt. Det går över förväntan, har inte provat mer än ett par gånger. Försöker smyga in det lite succesivt. För mig är det nyttigt att rida unghäst också av anledningen att träna på att släppa kontrollen och vara passiv. Det är himla svårt när man på t.ex. Anea behöver stötta och supporta hela tiden, och samla/rama in en hel del. Det är väldigt olika ridning. Försöker också vara supernoga att vara väldigt känslig själv, inte fastna i tygeltagen eller trubba av henne. Hon är en känslig häst, men det är ju lätt att förstöra så det gäller verkligen att hitta små, små hjälper redan från början!
Nöjd med dagens jobb. Hon tar bättre stöd och är väldigt lydig. Däremot måste jag nog höja kraven lite snart på att hon är mer energisk och tar i lite till. Snäll är hon också, jag ledde henne på vägen efteråt och vi mötte bussen som nästan slickade sidan på oss, men hon rörde inte en fena. Skönt med stabil häst!
Inga svar