Jag tror att motivation ofta hänger samman med vad man har för mål. Om man inte har några mål med sin ridning t.ex. kan det vara svårt att hitta motivation och inspiration ibland. Även om ridning är kul så blir det oftast roligare om man känner att man utvecklas och kommer vidare.
Det gäller att sätta mål som är rimliga att nå men som ändå är utmanande. Om man har ett högt satt mål kan det också vara bra att sätta delmål så blir det oftast lättare att ta sig till slutmålet. Om man har satt ett orimligt högt mål så kan det i värsta fall bromsa motivationen, eftersom det då känns ouppnåeligt. (Men man ska inte sluta drömma!)
Tänk på att målen gärna ska vara konkreta. Att bara tänka ”Jag ska bli bra på att rida” är ett ganska luddigt mål, för vad betyder det egentligen? Då kanske det är bättre att säga att ”Jag ska rida ett godkänt LC-program” eller ”Hoppa en bana på 90 cm” – och helst inom en viss tidsram! Sedan måste man vara flexibel, det kan ju hända saker på vägen givetvis.
Att skriva upp målen kan vara en god idé för det kan också vara kul att ha kvar! De gånger jag har skrivit upp mina mål så har jag också insett att jag faktiskt har uppnått dem, och det i sig kan vara en sporre. Har man klarat en grej kanske man klarar nästa också?
Om du skriver ner dina mål är det också lättare att se din utveckling. Ofta märker man inte själv att det går framåt. En klassiker är också att hamna i en svacka där man tycker att man inte kan något alls, men det kanske egentligen bara tyder på att du nu är mer medveten? Högst sannolikt har du inte blivit sämre men du har noterat bristerna. Det gör ju att du kan jobba vidare med dem och utvecklas mer! Tyvärr kan sådana svackor vara superjobbiga (jag vet!), och man får försöka att inte fastna i det negativa.
Ibland kan det också vara bra att bryta mönster om man hamnar i en svacka. Det kanske går att byta ett dressyrpass mot markarbete/hoppning? Åka på kurs? Titta på bra ridning? Ta en privatlektion?
Personligen håller jag motivationen genom att ha tävlingar som mål. Trots att jag inte är jätteförtjust i att tävla så är det ett bra sätt att mäta sin utveckling och ha något att sträva efter. Jag har också turen att ha många hästar, så om jag kör fast med en kan en annan häst ibland göra att jag får ny inspiration. Hade jag bara haft Anea hade jag inte orkat. Hon är så svår och krävande, och det är bra för mig att varva med andra hästar (vet att jag är lyckligt lottad..). Ibland är det jättebra att ta en paus från henne också, rida andra och låta henne vila lite och sedan börja på ny kula. Det är så lätt annars att hamna i ”gamla hjulspår”. Med en liten paus så har man kanske ny energi att ta tag i det som tidigare var problem. Sedan är jag ju konstigt nog en sådan som ibland blir mer på hugget när det är jobbigt. Om det är för enkelt blir jag lite lat. Går det dåligt vill man ju ha revansch och göra det bättre!
Inga svar