Det går framåt med foten, men såklart har jag svårt att hejda mig eftersom jag ”glömmer bort” att jag inte är helt bra än. Jag har ridit tre hästar både mån, tis och igår, och två på onsdagen.. Inte så långa pass alltid, men ändå. Till häst känner jag inte av foten egentligen, men jag fattar ju att det kanske är lite mycket så idag har jag bestämt mig för att inte rida alls. Det innebär ju dock inte att jag inte behöver jobba i stallet men det blir lite ”vilodag” i alla fall.
Det är ändå helt sjukt vad snabbt det går att återhämta sig. Jag haltar en del fortfarande, men om jag anstränger mig kan jag gå hyfsat normalt om jag går långsamt. Jag tar inte in och ut hästar men jag kan leda en häst i ridhuset. En bra grundfysik kommer man långt med! Kanske hjälpte det också med lasern som jag använde varje dag första veckorna när jag blev av med gipset?
Jag har besökt en sjukgymnast i veckan också och fått några fler övningar. En månad hade då gått efter operation och utan kryckor. Jag vet inte vad man ska förvänta sig men jag upplever att jag klarade ganska svåra övningar och sjukgymnasten var imponerad (!) så det var skönt med lite bekräftelse på att det har lönat sig att träna under hela den här tiden. Jag tror nämligen att en stark core också underlättar för själva foten.
Igår tränade jag med Grodan för Nina. Hon är väldigt bussig och kommer hit så jag slipper åka. Grodan gör också framsteg. Rätt ofta fina byten åt höger, och kan byta rent åt vänster efter några försök. Hon blir lite spänd men det är inte ovanligt i inlärningsprocessen av just byten. Vi samlade också galoppen mer och började vända lite. Nina vill att jag ska börja med piruettjobb och jag tror att vi kan nosa lite på det nu. Jag är fortfarande rädd att överanstränga Grodan men samtidigt börjar det verkligen bli dags att gå vidare nu. Traven är väl ”sådär”. Hon travar bättre i grunden men jag har svårt att hitta ett ärligt påskjut. Jag tror också att jag behöver en annan sadel, för min skull, inte för Grodans. Den här sadeln puttar mig framåt vilket gör att jag inte kan vinkla mitt bäcken rätt när jag ska sitta ner i trav… Hoppas bara jag kan hitta en annan som även Grodan gillar.
Vi avslutade med att trampa lite. Jag tror att Grodan kan lära sig att piaffera riktigt fint på sikt. Nu petar jag lite med ett spö och får en bra reaktion och lite ”tramp”. Med en viss spänning även här, men nu ska hon först förstå vad jag vill. I början låter man hästen gå lite framåt, det går inte riktigt att stå på stället på den gång. Se filmklippet. Jag tycker hon är jätteduktig!
Inga svar