Som flera av er har sett redan så har en av mina elever lämnat oss alldeles för tidigt. Jag fick veta det igår och det känns verkligen sorgligt och hemskt, och det gick väldigt fort alltihopa. Hon var alltid väldigt glad och positiv och vi är flera som kommer att sakna henne. Jag ville nämna det här på bloggen eftersom det är många av oss som har undrat hur hon mådde, och därför vill jag att ni ska veta vad som har hänt.
Jag har sett att flera av er har skrivit till henne på FB och jag vill tacka Karin också som drog ihop att vi skulle skicka blommor till henne. Jag tror att stallet var väldigt viktigt för henne (och många av er andra också förstås) och jag blir faktiskt lite rörd över att jag har så mycket bra människor i mitt stall! Ibland känns det som om jag bara jobbar med något för ”min egen skull” för att jag råkar gilla hästar, men kanske bidrar jag ändå indirekt med något bra för andra. Hästarna är bra för många både som avkoppling och friskvård, men de knyter också samman människor på sätt och vis, och det tycker jag känns fint. <3
Man får sig en tankeställare om att livet är skört. Det gäller att komma ihåg de viktiga sakerna.
Inga svar