I morse hade jag ett drop in-pass där vi fokuserade på skänkelvikningar. Jag tycker att det är lättast att rida skänkelvikning på hörnlinjen för att det blir mer naturligt flyt och lättare att komma åt yttersidan. Nu red vi dock på diagonalen, och här har jag upptäckt att det blir svårt för många.
Av någon anledning lär man ut på ett sätt på ridskola, och ett annat sätt när man t.ex. ska rida på tävling. Jag har också lärt mig på hippologen att lära ut på ”ridskola-vis” men jag tycker personligen det är svårare sätt för många. På ridskola ”ska” man rida in på diagonalen en bit ”som vanligt”, sedan ställa om och flytta hästen åt sidan. Jag tycker ofta att det leder till att ryttaren inte greppar yttersidan, bogen sticker ut och hästen blir förböjd. Möjligen kommer man igång någorlunda rätt mitt på diagonalen. Om man rider t.ex. LA3 så är skänkelvikningen slut där! Hur ska man då hinna visa något?
Jag tror att tanken är att man inte ska få bakdelen före, men det är oftare ett problem att bogen är före, än att bakdelen är före, tycker jag. Jag rider hörnet, ställer om, och flyttar hästen direkt. I min ridlära står det såhär (bäst att dubbelkolla att man lär ut rätt):
”Övningen börjar vid första vändningspunkten på långsidan. Efter hörnpasseringen ställer ryttaren lugnt om sin häst. Han (boken är gammal, hen var inte uppfunnet) har gott och väl en hästlängd på sig att göra detta, och han bör helst ge hjälperna för skänkelvikning längs en tänkt diagonallinje så att hästen alltid är parallell med spåret när den träder framåt och åt sidan.”
Obs: att sidan på hästen ska vara parallell mot långsidan. Jag tänker också att ”riktningen” i hästen ska vara framåt (mot kortsidan) – det verkade underlätta för alla idag. Även om man ska ut på en diagonal så ska du ha känslan av att kunna rida rakt fram när som helst!
Jag på en häst jag hade i verksamheten första året. Måste ta nya bilder på rörelser så jag kan lägga upp när jag ska förklara. Ofta fotograferar man inte ur lämpliga vinklar…
Inga svar