Jaha, och hur tänkte jag när jag anmälde mig till vår andra start i Intermediere just på Strömsholm? Har i och för sig insett att när man rider dessa klasser kan man inte ”välja” att rida på en skyddad tävlingsplats där man tror att hästen ska gå bättre, utan det är bara att bita ihop och rida ändå. Och egentligen – utebana som utebana… Andra saker som högtalare, flaggor oh sådant verkar i alla fall inte bekomma henne. Förra året gick det ju trots allt ganska bra när vi startade Lag-SM. Den som var mest spänd var ju jag själv. Hade kramp när jag hoppade av, så årets mål får bli att klara av att rida på den här fantastiska och fina banan och njuta lite mer av det den här gången istället för att det ska kännas som en plåga!
(Kommer nog vara en plåga att rida i frack i den här värmen, dock.)
Idag kändes hon i alla fall fin. Har hittat en bättre spänst och elasticitet även i galoppen. OM jag skulle klara att hålla den känslan på banan vore det grymt, men jag tror det kan bli svårt. Fick jättebra känsla i piruetterna idag också! Men att sätta dem på banan på rätt punkt är en helt annan grej. Det är fortfarande lite ”tur” om jag sätter sakerna i själva programmet, tyvärr. Serierna är jag mest orolig över om jag ska vara ärlig. En period tyckte jag vi var ganska bra på det, men jag har nog höjt kraven och i samband med det börjat rota i det för mycket, vilket i värsta fall resulterar i att jag sabbar det hela.
Mål för imorgon: först och främst att ha roligt, och att försöka kunna påverka henne i programmet (och att inte rida för fort den här gången). Förhoppning: godkänd procent.
Håll tummarna för oss!
Inga svar