Ikväll hade sista lektionen sitsträning med Calle och Fantasi. Jag tycker de här lektionerna ger mycket. Nu har eleverna fått longera varandra, vilket också gör att den som inte rider måste vara aktiv, ”träna ögat” samt får hjälpa till att instruera. Jag hinner också se mer när jag inte måste longera själv. Idag passade det också bra att en av eleverna just varit hos kiropraktorn (naprapaten?) för att få hjälp med en del snedheter som jag inte kunnat rätta till från marken. Jag tycker faktiskt att det var skillnad! Jag skickar folk till naprapaten stup i kvarten känner jag, men en del saker ”går inte” att rätta till bara med instruktioner, anser jag. Tror att folk mår lite bättre också på kuppen, det är ju bra.
När hästarna skulle travas av efteråt såg de jättefina ut med bra och jämn kontakt. Jag är övertygad om att det var för att vi var noggranna med grunden, bara fokuserade på sits / inverkan och att vara mitt över hästen i balans. Det gör verkligen skillnad!
Sitsträning vid ett annat tillfälle för länge sedan – här hade vi inte ens en sarg.
Inga svar