Träning inför helgens tävling avklarad. Jag har tyckt att Anea har varit lite ”trött” i veckan och det visar sig i en lite stel rygg och svårt att jobba ärligt genom kroppen. Jag hade ingen vidare känsla i tisdags men lyckade i alla fall lösa problemen utan att trassla till det för mig, så det var bra. Igår skrittade vi bara ut för att samla ny kraft. Idag har jag varit hos Nina, och det gick bra. Inte riktigt samma super-känsla som förra gången, men bra nog. Framförallt börjar jag behärska det tekniska mycket bättre, och det är inte bara ”tur” om en rörelse blir bra. Tidigare har inte Anea varit lika påverkbar heller. Nu kan jag gå in i rörelserna och jobba med form och eftergift och mer kvalité!
Idag är jag mest nöjd med känslan av att kunna sitta ”mitt på” henne, hon är dels mer lösgjord och ”släpper ner” mig bättre i sadeln, men också mer liksidig. Bytena är mycket rakare och i piruetterna kan jag rida båda bakbenen och inte bara ”ramla runt”. I bytesserierna kunde jag få jämnare och lugnare galopp idag och själv hinna rida mellan bytena. När man ska lära sig så mycket nytt så har det varit lite som att hoppa bana, och den där känslan att man är så nöjd att komma över hindret att man helt glömmer att titta på nästa. Så känns det att sätta ihop byten, piruetter och slutor, men nu börjar jag faktiskt kunna rida ”mellan hindrena” också och det är jättekul!
Men jag tror det bästa idag var min sista travsluta. De brukar vara för raka, så nu försöker jag böja mer. Det resulterar lätt i en låg nacke istället, men i sista slutan fick jag henne på bakbenen med nacken uppe och böjningen på plats. Vilken känsla! Trodde inte hon kunde gå i den formen. 🙂 Men det är mycket jag inte har trott om den här hästen.
Inga svar