Har ridit fem hästar idag, varav stjärnan idag är Harry. Han var så himla fin! Nu börjar jag kunna få honom mer rakriktad och samlad, och då får jag riktigt bra känsla. Det är fortfarande lite svajigt och ”yvigt” ibland, men det går i alla fall framåt. Jag har försökt lägga in lite programdelar redan nu, så att jag förhoppningsvis är lite redo till våren. Det är inte jättelätt, för även om han är fin har jag inte alls samma ”kontroll” och precision som med Anea. Han är ju dessutom lite långsam i sina reaktioner, och då blir just programdelar lite svårt.
Jag är dock nöjd med utvecklingen, med tanke på hur omotiverad han kändes när han kom hit. Nu vill jag ha honom kvickare och ärligt framme för skänkeln. Han är svårast i skritt, för där vill han hellre krypa ihop, takta eller piaffera. Jag måste få rida på framåt ärligt där utan att han ”försvarar” sig. Men det är väl bara att jobba vidare och vara konsekvent!
Måste dock erkänna att jag blir rätt trött av ett rejält pass på honom. Han rör sig så mycket! Jag tror det kommer bli lättare ju mer han kommer ihop. I början satt jag inte ens ner i traven för jag tyckte den var för obalanserad. Nu får jag jobba med att försöka få honom självgående, för det är lätt att hamna i en ”framåtdrivande” sits på honom och gärna fastna där. Nu känner jag ändå att jag kan ta hjälp av sätet för att få honom framför mig, men sedan måste jag kunna slappna av och bara sitta mitt över igen. Jag vill inte behöva känna att jag ska ”skjuta” honom framför mig hela tiden – dessutom tror jag att sådan ridning sliter på hästens rygg.
Mycket att jobba på – men roligt! Framförallt känner jag mig tacksam över att ha en häst som i grund och botten är så välriden, även om det är lite trixigt att få honom med sig ibland.
Inga svar