Nu har jag haft några dagar när Anea inte riktigt har varit med mig på samma sätt längre. Det svåra är att veta om hon är trött eller dåligt genomriden. Hon har inte gått jättehårt sista dagarna – snarare tvärtom, men när hon inte har jobbat ordentligt kan hon bli lite spänd och inte riktigt ”framför skänkeln”, och då ligger hon på lite i handen. När hon inte bjuder själv så känns hon lite trött, men som sagt – jag är lite osäker. Kanske är det en kombination. Jag tror hon kan bli lite matt när det är pälssättning på g också.
Hur som helst så har jag ”backat” lite idag. Jag gillar inte att behöva rida ”mycket med benen” och igår fick jag tyvärr göra det för hon krullade ihop sig och kröp in bakom och kändes ”oridbar”. Jag rider oftast på pelham, men nu tog jag träns idag för att lättare kunna få fram nosen. Fokuserade endast på övergångar, att ha henne på båda tyglarna och att hon ska länga överlinjen. Det blev mycket bättre, och i slutet av passet var hon bättre igenom i kroppen igen. Skönt! Det är viktigt att kunna gå tillbaka till grunderna och renodla dessa – även om det är ”roligare” att göra seriebyten. Fast personligen tycker jag inte om att rida svåra rörelser om inte grunden fungerar, för det blir ändå aldrig bra. Men jag tror ni förstår vad jag är ute efter här – att lyssna på hästen (och sig själv) och göra enkla saker för att kunna gå vidare på ett bättre sätt en annan dag!
Imorgon blir det dock vila för hennes del, för då ska jag till Strömsholm på fortbildning. Det känns dock bättre att hon vilar dagen efter ett bra pass, än dagen efter ett pass där hon kanske har gått med en del spänningar.
Inga svar