Ett år senare

En sak som är bra med att blogga är att man kan gå tillbaka i sitt arkiv och kolla vad man gjorde vid samma tidpunkt för ett år sedan t.ex. Det blir ju som en slags dagbok, och jag som har dåligt minne tycker att det är roligt att titta tillbaka lite, för man glömmer så lätt vilka framsteg man gör.

Idag tänkte jag lyfta fram en sak som jag dock INTE har glömt. För ett år sedan skrev jag det här inlägget om Nogge. Han var egentligen dålig till och från i nästan ett år om jag inte minns fel. Jag började känna att något inte stod rätt till redan när jag var på Antuna, alltså innan vi flyttade hit hästarna sommaren 2011. Sommaren 2012 så hittade man  till slut orsaken. Har skrivit lite om det här. Årets vet-check i våras gick strålande, se detta inlägg.

Det jag vill ha sagt är att jag hade nästan gett upp hoppet om Nogge förra sommaren, efter flera behandlingar av endast sekundära problem. En veterinär var nog beredd att döma ut honom, och jag befarade det värsta eftersom det bara blev bättre korta perioder. Men efter att ha utrett honom lite till så fick jag rätt hjälp och kunde sätta honom i arbete igen. Jag trodde han endast skulle kunna arbeta sporadiskt, men under det här året har han kommit fullt igång igen och även tävlat med bra resultat med Jenny. Själv har jag dock lagt ner planerna på att tävla honom, för det var när jag började kräva mer samling (mot MsvB) som han inte fungerade längre. Däremot verkar han klara ”normalt” arbete i en lägre form.

Jag är så glad att jag inte gav upp utan fortsatte kämpa! Det är nog tyvärr många hästar som blir utdömda i onödan. Självklart ska man ha lite tur att ha en bra veterinär, och jag förespråkar inte att byta veterinär som man byter strumpor, MEN de är ofta bra på olika saker och det kan nog vara bra med en ”second opinion” ibland. I Nogges fall var det verkligen tur att jag hittade rätt person som tittade på problemet ur en vinkel som nog inte många ens skulle ha tänkt på! Jag hoppas verkligen att jag kan fortsätta ha honom i många år till.


             Hade ALDRIG väntat mig att han skulle kunna tävla igen, och få rosett dessutom!

Etiketter:

Inga svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*