Mitt första träns

Det här är historien om en av de första sakerna jag köpte till verksamheten. Eller, faktiskt – mitt allra första egna träns! När jag putsar det så sker det med en viss vördnad, för det här tränset är inte bara ett träns, utan för mig symboliserar det en start på något stort, en dröm som blev sann, något som jag hade siktat på under flera år av planerande och kämpande.

Jag vet inte varför jag kommer ihåg just det här tränset, men jag minns till och med var jag köpte det – nämligen i en Ridsportbutik på Gotland. Jag hade semester innan jag skulle starta upp allting och passade på att köpa en del utrustning när jag var där. Det här tränset är från Globus och håller fortfarande även om det är lite svårt att få rent numera. Dessutom ser det nästan svart ut, fast det var brunt en gång i tiden.

Det var något stort för mig att få börja köpa hästsaker till mina egna hästar. Jag har aldrig haft en egen häst innan (bara foderhästar) och därmed inte heller köpt några saker egentligen. Nu är jag ingen prylfantast, men det var ändå speciellt att få börja planera hur man ville ha allting. Det var liksom ”startskottet” för mig att det var på riktigt!

Den första hästen som fick ha det här tränset var Wirja. Hon blev 19 år hos mig och var en riktig ”tant-häst” av den gamla modellen. En sådan som ”stod på fyra ben” om ni förstår vad jag menar. (Ändå tills hon bröt benet i hagen, ironiskt nog..)

Häst nummer två som fick ärva tränset var Fantasi. Henne tror jag många minns som en fantastisk läromästare och även en bra tävlingsindivid.

Cesar fått äran att använda samma träns, men med ett nytt pannband. Vi får se hur länge till det hänger med, men 12 år är ju bra nog redan!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*