Äntligen!

Idag har jag äntligen opererat bort ställskruven, vilket innebär att jag inte måste ha kryckorna längre! Sannolikt behöver jag kanske ha dem då och då i alla fall ett tag till, men det är inte längre farligt att belasta benet. Ställskruven har suttit ”rakt igenom” benet för att stabilisera ett ligament, och risken var att den skulle gå av om jag belastade den. Själva skelettet har egentligen varit läkt sedan några veckor tillbaka.

Själva ingreppet var rätt enkelt och gjordes endast med lokalbedövning (jag var vaken). Det gjorde inte ont men det var en smula obehagligt när jag faktiskt kände hur de skruvade ut skruven ur benet… Jag hade hoppats på att få med den hem, men det fick jag till min besvikelse inte. Den var dock större än jag trodde och såg i princip ut som en skruv som man har i verktygslådan. Helt sjukt att man kan ha den i benet utan att känna något?!

Nu ska jag succesivt lära mig gå igen då. Jag kan faktiskt gå utan kryckorna vilket känns otroligt efter så lång tid, men det är såklart stelt så nu känner jag mig verkligen som en gammal tant. Jag undrar om det inte blir lättare att rida än att gå? Man kan ju nästan hoppas, eftersom jag har större intresse i det. Jag har i alla fall tillåtelse till det, vilket är skönt. När jag kom in på sjukhuset sa de ju ett halvår utan ridning, men det var det väl ändå ingen som trodde på riktigt. 😉 Jag ska dock inte vara alltför segerviss i att sitta upp men jag kommer i alla fall dricka bubbel ikväll – det är helt klart läge att fira nu!

Ställskruven är den långa i mitten. Övriga skruvar sitter kvar för resten av livet. Den här bilden är tagen när jag precis hade brutit benet, så där ser jag i alla fall ena frakturen (kanske den andra också) – det ser inte ut såhär i dagsläget .

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*